Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20
TEKNISK TIDSKRIFT
13 april 1935
för asbestbandens påverkan, såsom t. e.
bromstrummorna, nötas mycket långsamt.
Asbest i it-plattor och liknande tätnings plattor.
Den första firma, som framställde sådana plattor,
var Richard Klinger i Wien, och därför kallades
plattorna Klingerit. Alla efterföljande tillverkare ha
givit sina asbestplattor namn, som sluta på -it och
därför kallas sådana plattor numera för "it-plattor’-.
Dessa bestå ej enbart av asbest, men detta
mineral utgör huvudinnehållet i dem. Man har
tillsatser av två slag, dels mineraliska eller andra
fyll-nadsämnen, såsom lera, tungspat, järnoxid,
cellulosa-stoff, och dels bindemedel, av vilka det vanligaste
är gummilösningar, men harts och schellack användas
även.
För tätningar vid ångpannor och ångledningar för
höga tryck användas numera nästan alltid
tätnings-ringar, ramar eller stycken av andra former, vilka
pressats, stansats eller skurits ur it-plattor.
För många ändamål inom den moderna tekniken
äro ej heller dessa it-plattor till fyllest, då de ej
visa tillräckligt hög värmebeständighet eller
hållfasthet. Då har man förfarit på så sätt, att man
pressat tillsammans tunna skikt av it-plattor och
mellan de olika skikten inlagt metalltrådsdukar eller
tunna blyskivor.
För de tätningsanordningar, som utsättas för de
svårare påkänningarna, är det emellertid omöjligt att
använda gummi eller andra organiska ämnen som
bindemedel. Här användas numera asbestringar,
som täckts av tunna kopparskivor eller på galvanisk
väg förkopprade asbestringar. Kopparn ligger
således mellan asbesten och stålflänsarna och såsom
en kapsel om abesten. Den är tillräckligt mjuk och
smidig för att vid tilldragning av packningen fylla
ojämnheter på stålflänsarna. Man har även försökt
med blandningar av asbest och grafit, och även
dessa ha givit goda resultat.
Asbestens användning för olika ändamål.
Det vid anrikningen av asbesten uppkomna
avfallet finmales ofta och utblandas med färger, vilka
därigenom erhålla en viss okänslighet för
värme-påverkningar. Tillsammans med målen glimmer
användes den som konstgjord snö till julgranar etc.,
där den medför den fördelen att materialet i
motsats till de av bomull utförda prydnadssakerna ej
medför någon brandfara. Av dessa avfall
framställes också papper, som användes som eldfast
paketeringspapper.
Vidare framställas av detta asbestpapper proppar
till syraflaskor och andra kärl, som innehålla på kork
och gummi frätande vätskor.
Av de långa asbestfibrerna spinnas trådar.
Alltefter tjockleken hos dessa trådar går på 1 kg av
materialet 500 till 20 000 m tråd. De finaste
trådarna användas i glödljus- och kabelindustrien,
under det att de tjockare trådarna flätas till
packningar för ångmaskiner etc. Man förfärdigar
dessutom kläder av asbestväv. Dessa asbestkläder an-
vändas av arbetare som skydd, emot stark hetta, t. e.
vid arbete med smälta metaller, vid vällugnar och
som skydd mot ask- och gnistregn eller av
brandmän som skydd mot flammorna. Som skydd mot
syror begagnas jackor, byxor, mössor, damasker,
handskar och skor av asbest.
För transport av varm aska eller slagg i
järn-och metallverk, koksverk etc. användas av grov
asbestväv framställda säckar, vilka även äro
hopsydda med asbestgarn.
Även draperier och kulisser samt andra vävnader
på teatrar bestå ofta av asbestväv.
Dessutom användes asbest för många andra
ändamål. Det anförda kan emellertid giva en
föreställning om den betydelse asbesten verkligen har fått
inom den moderna industrien.
(Forts.)
NOTISER
Metallograferna sammanträda på platsen för Sveriges
äldsta bruksindustri. Svenska metallografförbundet
sammanträdde med över hundra deltagare lördagen den 5 okt.
vid Finspong, på inbjudan av Finspongs metallverks a.-b.
och ’Svenska turbinfabriks a.-b. Ljungström, Stal.
Först besöktes de bägge bolagens verkstäder, där en
hel del tekniska nyheter tillvunno sig deltagarnes stora
intresse — låt vara att den vid Metallverken nyligen
beslutade stora metallpressen icke hunnit bli färdig, liksom
fallet var med Stals under byggnad varande nya
laboratorium; dess verkstadslaboratorium uppvisade emellertid
intressanta provningar.
Under det därpå följande sammanträdet som hölls i
Finspongs teaterbyggnad fattades bl. a. beslut om
tryckning av en pà förbundets initiativ utarbetad svensk
handbok rörande brinellhårdhet. Det likliga
föredrags-programmet upptog först ett anförande av den som gäst
närvarande Mr Edgar C. Bain, Assistant vice president
i den amerikanska ståltrusten, som med tillhjälp av ett
rikligt illustrationsmaterial delgav de svenska
metallograferna en del nyare forskningsresultat från trastens
laboratorier. Professor W. Weibull demonstrerade en av
honom konstruerad, med moderna elektriska hjälpmedel
arbetande appai-at för erhållande av tillförlitliga
spännings-tö jningsdiagram.
Den stora omsorg som vid de bägge Finspongsverken
nedlägges på ett vetenskapligt studium av
tillverkningens alla detaljer illustrerades dels genom ett föredrag av
överingenjör O. Wiberg vid Stal beträffande en speciell
hållfasthetsfråga, dels av dr-ing. F Unckel vid Finspongs
metallverk, som i föredrag redogjorde för ett ingående
vackert arbete beträffande den flytning av metallen, som
äger rum vid pressning enl. Dick-metoden.
Vid den uti Finspongs slottshall därpå följande
middagen höllos anföranden av disponenterna G. Leire vid
Stal och Ivar Olsson vid Metallverken, vilken senare gav
en historisk återblick på Finspongs utveckling från
medeltiden över den De Geerska perioden och betonade den
kapitala betydelsen av ett djupgående vetenskapligt
forskningsarbete, icke minst ur rent ekonomisk
försäljningssynpunkt. Förbundets ordförande professor C.
Benedicks replikerade under framhållande av de stora
tekniska insatser, som tillkommit vid Finspong. Gästernas
tack framfördes av överingenjör M. Tigerschiöld vid
Jernkontoret. H. L.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
