Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20
TEKNISK TIDSKRIFT
13 april 1935
draglina. Bärkabeln fastgöres mea bortre ändan i
brottet och med sådan lutning (minst 30°) att den
tomma korgen och draglinan genom den egna
tyngden gå tillbaka ned till bottnen av brottet. Då
denna anordning endast stryker över en mindre de!
av ett brott, har man vid de större brotten infört
linbanor med bärkabel, draglina ocli ändlös motlina.
En första grovskrädning företages på bottnen i
dagbrottet. De största och vackraste fibrerna
uttagas för hand, för att de ej skola skadas med
maskinell behandling. Det material, som håller kortare
fibrer, transporteras för sig till skrädhus och det
rena avfallet tippas på stora avfallshögar.
Asbesten med de längsta fibrerna befrias från
vid-sittande bergart medelst hammare och kilar. De
produkter, som håFa kortare fibrer, gå därefter till
kross- och anrikningsverk.
Anrikningen av asbest.
Denna har varit svår att utarbeta. Material från
olika gruvor förete stora skillnader. I allmänhet
passerar godset först en grovtugg, till vilken
halvmeterstora block hållande korta fibrer kunna komma
direkt från brottet. Oftast användes emellertid även
spindelkrossar som förkrossar.
Efter grovkrossningen går godset ut på
transportband, där renare asbeststycken samt trä och järn
utplockas för hand. Därefter krossas återstoden ännu
en gång, varefter styckena bli ungefär 5 till 10 cm
stora. Härefter torkas godset numera vanligen i
lutande, roterande trummor, tidigare i enklare
anordningar. Efter torkning föres godset till stora
laa:erbehållare. Sådana lager kunna hålla ända upp
till 30 000 ton gods.
Från behållarnas undre del transporteras godset,
på band till ett finkrossverk, där godset krossas
ytterligare, varigenom nya mängder asbest
renkrossas och avsepareras. Krossarna utgöras här av
små-tuggare samt hammarkrossar. Den mest använda
krossen av den senare typen bär namnet jumbo.
Den består av en liggande horisontell cylinder,
inuti försedd med stålroster. I cylindern roterar en
axel, vilken är försedd med hammare hängande i
från axeln utgående armar. Hammarna äro
spiralformigt fastsatta på axeln, så att när axeln roterar
tvinga hammarna godset att gå genom kvarnen i viss
riktning. Axelns varvtal är beroende på stenarnas
storlek. För mindre stenar är varvtalet lägre.
I en annan liknande konstruktion "torrey cyclone"
är cylindern ställd vertikalt. Materialet faller här
på grund av sin egen vikt genom maskinen. Genom
snett ställda plåtar, vilka föra godset in mot
centrum av cylindern, förhindras godset att passera
maskinen för snabbt. I denna maskin skonas fibrerna
mera, då nedkrossningen och lösgörandet av fibrerna
mera sker genom deras nötning emot varandra och
emot cylinderväggarna än genom hammarslagen.
Efter varje krossning passerar godset över
skak-siktar, varigenom den uppkomna sanden avsiktas.
De renkrossade asbestfibrerna avsugas medelst
fläktar, och det kvarvarande asbesthaltiga godset går
till fortsatt nedkrossning. Härmed fortsättes så
länge att alla fibrer äro renkrossade och kunna
avsugas.
De avsugna fibrerna avsätta sig i cykloner och
transportluften renas i filter. De i cyklonerna ut-
vunna fibrerna uppsiktas i tre längder i roterande
siktar, på så sätt att de kortaste gå igenom den
första siktplåten och de medellånga genom den andra,
varefter de längsta avsugas vid ändan av sikten.
De korta och medellånga fibrerna omsiktas på nya
siktar och avsugas vid ändan av siktarna,
varigenom de ytterligare renas från sand. Ännu ej
renkrossade fibrer uppsamlas och gå ånyo till krossning.
De avsugna rena fibrerna samlas därefter åter i
cyklonen, varefter de sä.ckas och transporteras för
ytterligare bearbetning.
FÖRENINGSMEDDELANDEN
Svenska teknologföreningens avdelning för kemi och
bergsvetenskap sammanträdde den 8 nov. 1935 kl. 19,30
på föreningens lokal.
Med anledning av att såväl ordföranden som v. ordf.
anmält förhinder öppnades sammanträdet av
avdelningens sekreterare kommerserådet H. Carlborg, som
därefter även utsågs att leda aftonens förhandlingar.
Till justeringsmän, jämte ordföranden, för aftonens
protokoll utsågos hrr fil. dr Peter Fitger och bergsingenjör
Emil Gustafsson. Genom anmälan inträdde
civilingenjören Ove Persson såsom medlem i avdelningen,
varjämte till medlemmar valdes civilingenjören F.
Nordlund samt chalmersingenjörerna C.-G. Johnson och Eskil
Svennander.
I enlighet med valkommitténs förslag erhöll
avdelningsstyrelsen för år 1936 följande sammansättning:
di-tör Karl Sundberg, ordf., direktör Gunnar Magnuson,
vice ordf., civilingenjör Frithiof H. Stenhagen, sekr.,
bergsingenjör Sven Petersson, vice sekr., fil. dr Bertil
Groth, civilingenjör Rolf Stéenhoff, överingenjör M.
Tigerschiöld och överingenjören friherre Kjell Åkerhielm;
till avdelningens representanter i Svenska
teknologföreningens styrelse utsågos professor Erik Hägglund och
direktör Karl Sundberg såsom ordinarie ledamöter med
civilingenjör F. H. Stenhagen som suppleant; till
fack-avdelningsredaktörer för Teknisk tidskrift: docent Evert
Norlin för kemi och bergsingenjör E. Rothelius för
bergsvetenskap; samt till ledamöter av Svenska
teknologföreningens biblioteksnämnd: civilingenjör A.
Billberg och bergsingenjör E. Rothelius.
Aftonens föredrag hölls av generaldirektör S.
Klou-mann, Oslo, som talade över ämnet "Aluminium".
Framställning och användning med särskild hänsyn till
svenska förhållanden", varvid föredragshållaren jämte en
exposé över mera betydelsefulla metoder, som f. n.
användas på olika ställen i världen, särskilt redogjorde för
de metoder som komma till användning för
framställning av aluminiumoxid i Höyanger enligt prof.
Peder-sens metod och denna oxids vidare bearbetning till
aluminium där och i Månsbo. Föredraget avses komma att
inflyta i tidskriften. Sedan föredragshållaren på övligt
vis avtackats av ordföranden för det synnerligen
intressanta och aktuella föredraget, förklarades sammanträdet
avslutat. Närmare 120 avdelningsmedlemmar och
inbjudna från avd. mekanik hade infunnit sig till
sammanträdet, varav flertalet även kvarstannade vid
efterföljande supé och samkväm. Vid detta visades några
filmer från fabrikerna i Höyanger och Månsbo ävensom
olika tillverkningsprocesser för aluminiumföremål.
F. H. 8.
RÄTTELSE
I artikeln Rullverk II, införd i häfte 11, har
spänningen blivit betecknad med 8 i stället för med a, vilket
härmed rättas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
