Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6. Juni 1935 - Tryckluftbrytare eller vattenbrytare, av R. Leonhardt - Insänt - Litteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
94
TEKNISK TIDSKRIFT
6 juli 1935
Ekonomiska synpunkter.
Vatten- och tryckluftbrytarna äro i motsats till
oljebrytarna alltigenom byggda för luftisolation. Därför
måste de yttre måtten på nämnda brytare göras större,
än vad fallet är vid oljebrytarna. Därigenom och på
grund av användandet av högvärdiga och
korrosionsbeständiga råmaterial ställa sig
fabrikationskostnaderna för vatten- och tryckluftbrytarna högre än för
oljebrytarna. Fabrikationskostnaderna för vatten- och.
tryckluftbrytarna ställa sig tämligen lika. En ökning
av kostnaderna för anläggningen med oljelösa brytare
kan dock undvikas genom motsvarande lättare
byggnadskonstruktion. Dessa lättnader bestå exempelvis i
tunnare murar, vilka ej längre — som vid oljebrytarna
— behöva motstå vissa tryck. Vidare bortfalla
ventilationsgångar och avloppskanaler för olja, varjämte
dimensionerna på ställverket kunna nedbringas genom
bättre utnyttjande av brytarefälten för monteringen av
andra apparater (frånskiljare, kabelboxar,
mättransformatorer). Vad det sistnämnda beträffar är
tryckluftbrytaren synnerligen fördelaktig, emedan icke, som vid
vattenbrytaren, hänsyn måste tagas till vätskespridning.
Utrymmet i tryckluftbrytaren kan därför i högre grad
utnyttjas för andra högspänningsapparater. T. o. m.
vid omändring av redan befintliga anläggningar kunna
betydande belopp sparas genom användandet av
oljelösa brytare, emedan det i många fall är möjligt att
inom ett givet rum genom större koncentration av
övriga apparater skaffa plats för nya utgående ledningar.
De större fabrikationskostnaderna för oljelösa brytare
kunna utjämnas genom ändamålsenliga anordningar
beträffande byggnadens utförande. I detta avseende har
tryckluftbrytaren ett visst, om än litet, pius framför
vattenbrytaren.
0,9
0,8
0.1
0,t
500 timmar’
.ds
%
o,i a?
0,3 0.4
Fig. i.
45aa Wi
w,
värdet 0,6 å abskissan och vid linjen för 1 000 tim.
funnit den andra — större — deleffekten 62,7 kW.
Det kan vara av intresse att kontrollera resultatet
genom att ånyo sammanlagra deleffekterna med
användning av den i uppsatsen angivna
sammanlagringsmeto-den. Vi antaga t. e. det första fallet med deleffekterna
60 och 55,2 kW jämte dithörande totala energibelopp om
200 000 kWh/år. Vi beräkna först T; = 200 000 : (60 +
+ 55,2) = 1 740. Ha vi nu den i uppsatsen omnämnda
5:e gradsparabeln uppritad, kunna vi därur omedelbart
avläsa den faktor, varmed den mindre deleffekten ingår
i den sammanlagrade effekten. Vi få alltså här faktorn
y/1~740 : 8 760= 0,724, varav slutligen W0 = 60 +
0,724-• 55,2 = 100 kW, som sig bör.
Torsten Henning.
INSÄNT
Elektrisk beräkning av distributionsnät.
I ovannämnda uppsats, införd i Elektroteknik h. 11
1934, angav undertecknad en enkel metod för
effektav-skiljning, dvs. den inversa operationen till
sammanlagring, varvid föreslogs ett diagram, som skulle utgöra
sammanfattning av nollställena till en
sjättegradsekva-tion. Ifrågavarande diagram kan uttryckas helt enkelt
som en skara räta linjer i ett koordinatsystem, vars
ordinata är z=W1:W0 och abskissa = W2 : W0. Som
parameter användes T = 8 760 e = A0 : W0. Linjernas
gemensamma övre ändpunkt bestämmes av ekvationerna
Wx : W0 = 1 och Wo:W0 = 0. Deras nedre ändpunkter
bestämmas av ekvationerna Wi : W0 = W2 : W0 och
(1 — Wt : W0)s : (Wi : W0)4 = e : 2. Beteckningarna ha
samma betydelse som i uppsatsen, alltså: W0 = den
sammanlagrade effekten, Wi och W2 = den i W0 ingående
större resp. mindre deleffekten -— alla tre definierade
såsom medelvärdena av de fyra högsta
kvarttimmeseffek-terna under året — A0 = den till W0 hörande
årsener-gien. Diagrammets utseende framgår av figuren.
Exempel på diagrammets användning: I början av en
linje med borgerlig belastning har uppmätts en total
uttagning om 100 kW samt 200 000 kWh pr år. I den
närmaste matningspunkten ute på linjen uttages 60 kW.
Vilken utgör den sannolika maximieffekten å linjen
bortom denna punkt?
Vi ha här Wt : Wa = 0,6 samt T = A0\ W0 = 2 000
tim. och tillämpa nu diagrammet. Mot ordinatan 0,6
och linjen för 2 000 tim. svarar abskissan W2 ■ W0 =
= 0,552. Den på linjen fortsättande maximieffekten
utgör alltså 55,2 kW. Om utnyttningstiden endast uppgått
till 1000 tim./år, hade belastningen 60 kW utgjort den
mindre deleffekten. Vi hade då i stället fått uppsöka
LITTERATUR
Populär elektroteknik. Av Eduard Welter, övers,
från tyskan av E. Hylander. Bonniers, Stockholm 1934.
593 sid. 563 fig. Pris häft 12 kr., bunden 15 kr.
Ehuru det må vara riktigt, att vi under decenniernas
lopp i rätt väsentlig omfattning från vår större granne
i söder importerat ej endast elektrisk materiel utan även
värdefulla erfarenheter och kunskaper inom det
elektrotekniska området, kan man fråga sig, huruvida det
verkligen i nuvarande stund skall vara nödvändigt gå
över Östersjön för en populär bok i elektroteknik.
Såväl Bonniers som Norstedts hava tidigare genom sina
stort anlagda tekniska bokserier, De tekniska
vetenskaperna (D. T. V.) och Uppfinningarnas bok —■ vilket
senare arbete ifråga om kunskapsnivå och publik
närmast torde motsvara det nu föreliggande verkets —
ådagalagt möjligheten att uppspåra fullt lämpliga
inhemska författare inom alla tekniska områden. Det
kan ej undvikas, vilket i översättarens förord mycket
riktigt påpekas, att framställningen vid överflyttning
till ett annat land ej får en i alla hänseenden adekvat
anpassning till där rådande förhållanden. Som exempel
skulle man kunna anföra såsom önskvärt att i ett för
bredare lager avsett populärt arbete av detta slag
lämnas en kort orientering över vår kraftindustri samt att
över huvud taget hydroelektriska anläggningar och
tillhörande maskineri ägnas något större intresse än vad
här skett. Ett omnämnande av vissa svenska insatser
skulle även varit på sin plats. Sålunda angives i boken
Dobrowolsky som asynkronmotorns uppfinnare, medan i
verkligheten ett flertal teknici oberoende av varandra
och praktiskt taget samtidigt bearbetade samma
område, i Sverige Jonas Wenström, vars insats är så
betydelsefull för svensk elektroteknik, att hans namn i
ett sådant sammanhang icke får utelämnas. De svenska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
