Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9. Sept. 1935 - Notiser - Föreningsmeddelanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
144
TEKNISK TIDSKRIFT
7 sept. 1935
Elektrisk fartygsdrift. I B. T. Z. för den 18 juli
lämnas nägra data över den elektriska utrustningen av
Norddeutscher Lloyd’s nya för ostasiatisk trafik
avsedda fartyg "Scharnhorst", som erbjuda intresse.
Drivmaskineriet består av tvenne 10 000 kW
ångturbiner, med överbelastningsförmåga till 12 500 kW. Valet
av turbindrift framför dieseldrift motiveras av den pä
större dieseldrivna passagerarefartyg gjorda
erfarenheten, att det icke är möjligt i tillräcklig grad undgå
störande vibrationer, vilket i flera fall t. o. m. föranlett
återgång från dieseldrift till ångturbindrift på fartyg i
trafik. Hänsynen till tyst och vibrationsfri gång var
även bestämmande för den elektriska överföringens
företräde framför kuggväxeldrift.
Turbinerna löpa normalt med ett varvtal av 3 120 per
min. och äro direktkopplade till var sin trefasgenerator
på 3 170 V. Propellermotorerna äro utförda som
synkronmotorer, varför erforderlig hastighetsreglering
måste ske genom reglering på turbinerna mellan 750
och 3 360 v/min. Regleringen sker genom
handmanövrering, som påverkar hastighetsregulatorns
omställningsorgan. Motorerna drivas i regel från var sin
generator och någon elektrisk förbindelse dem emellan
består då ej. Vid längre körning med nedsatt
hastighet kunna emellertid båda motorerna kopplas i parallell
på den ena av generatorerna, medan den andra jämte
sin turbin helt tages ur drift. Igångsättning av
motorerna sker vid ungefär % fulla turbinvarvtalet.
Generatorerna övermagnetiseras och motorerna starta
asynkront med hjälp av kraftiga dämplindningar. Härefter
sker synkronisering och generatorernas magnetisering
reduceras till normalt belopp. Alla omkopplingar i
växelströmskretsen verkställas i strömlöst tillstånd och
vid reducerad turbinhastighet. En del
förreglingsanord-ningar förhindra felmanövrering. Varje aggregat är
utrustat med en Tirillregulator för anpassning av
gene-ratormagnetiseringen till motorbelastningen.
Signal-och säkerhetsanordningar träda i funktion vid
kortslutningar, jordslutningar, ledningsbrott, långvarig
övermagnetisering av generatorerna, störning vid
magnetise-ringsmaskinerna, urfasning och avbrott i ventilationen.
Propellermotorernas stativ och lagersköldar äro
elektriskt sammansvetsade av stålplåt och valsprofiler.
Även rotorernas armkors är byggt i svetsad
konstruktion, som ytterst uppbär en axiellt uppdelad polring,
vars poler äro sammansatta av dynamoplåt.
Generatorernas statorkonstruktion består av ett svetsat stativ,
omgivet av en plåtmantel. Rotorn är utförd i AEG:s
vanliga konstruktion.
För magnetiseringsbehovet samt för drift av
fartygets övriga elektriska anordningar finnas 4 st. i
tur-binrummet uppställda turbindrivna likströms
shuntgene-ratorer på vardera 675 kW vid 230 V och 700/1500
v/min, samt dessutom för användning i hamn tvenne
dieselmotordrivna shuntgeneratorer på 350 kW och
230 V vid 400 v/min. Därutöver finnas trenne
ackumulatorbatterier för special- och nödbelysning samt en från
desamma driven likström-växelströmomformare som
nödreserv.
Kapacitiv magnetisering av induktionsgeneratorer.
I majnumret av "Electrical Engineering" redogöres av
Basset och Potter över försök som utförts att genom
parallellkoppling av kondensatorer göra
induktionsgeneratorer självmagnetiserande. Principiellt förhåller sig
induktionsmaskinen härvid som en likströmsgenerator.
På samma sätt som en sådan tar upp spänning till ett
värde som bestämmes av den s. k. motståndslinjens
skärningspunkt med magnetiseringskurvan kommer
in-duktionsgeneratorn att ta upp spänningen till
skärningspunkten mellan dess magnetiseringskurva och en linje,
P
vars lutning bestämmes av kapacitetsreaktansenxc = -
En på detta sätt självmagnetiserad generator besitter
en del anmärkningsvärda egenskaper.
Frekvensen är självfallet proportionell mot rotorns
verkliga hastighet, minskad med eftersläpningen. För
att vid varierande belastning upprätthålla konstant
frekvens måste rotorhastigheten följaktligen öka, dvs.
primärmotorns hastighet måste öka med belastningen.
Spänningskurvan blir sinusformad, vilket måhända för
en del laboratoriebehov kan komma väl till pass.
Detsamma har experimentellt visats bliva fallet även hos
en vanlig synkronmaskin om den magnetiseras
kapacitivt på sätt ovan angivits. Spänningen hos den
själv-magnetiserade induktionsgeneratorn faller vid
belastning men starkare än vid likströmsgeneratorn, vilket
kan tillskrivas bl. a. olikheten i ankarreaktionens
relativa storlek, dels även den i allmänhet lägre
mätt-ningen. Ju mer induktiv belastningen är, desto
starkare spänningsfall. Då kapacitiv belastning höjer
spänningen finnas möjligheter att kompoundera
maskinen. Vid kortslutning i vanlig shuntkoppling
avmagne-tiseras maskinen liksom en självmagnetiserad
likströmsgenerator. Vid kompoundering — seriekopplad
kapacitet för spänningshöjning i kombination med
shunt-kopplad för självmagnetisering — blir slutresultatet
detsamma, med den skillnad att spänning och ström
först öka, men så snart den ökande strömmens reaktion
ej längre kompenseras av tillsatsmagnetiseringen faller
spänningskurvan efter hand ned mot noll. Maskinens
gynnsammare förhållanden vid kortslutning kan
möjligen erbjuda fördelar framför den vanliga
växelströmsgeneratorn för mera speciella behov.
500 kV kraftöverföring i Sovjet. Sedan utredningar
givit vid handen, att en sammankoppling i större skala
av de ryska kraftdistrikten kräver spänningar pä minst
400 kV, har man, enligt ETZ, planlagt en försökslinje
för 500 kV för utexperimenterande av konstruktiva
detaljer. Linjen har en längd av 1 500 m och utrustas för
de första försöken med en 680 mm2 aluminiumledning av
42 mm diam. Spännvidden har valts till 300 m och
bärmasterna få en höjd av 25 m med traverser på 24 m
längd. Isolatorkedjorna sammansättas av 20 st.
element, V DE standard K 7 och få en total längd av 5,15 m
samt en vikt av 500 kg. Avspänningskedjorna utföras
t. v. enkla. Jordlinan består av stålaluminium med 19
mm diam. och ca 210 mm2 area.
Linjen matas från en trefastransformator på 300 kVA
och 578 kV huvudspänning.
FÖRENINGSMEDDELANDEN
Normer för gummiisolerade ledningar. ESK:s
utskott för gummiisolerade ledningar har i dagarna
framlagt förslag till nya normer, vilka inom kort bliva
föremål för elektroingenjörsföreningens behandling.
Normförslaget överensstämmer i väsentliga delar
med den praxis, som tillämpats under de senaste åren.
Antalet normerade ledningstyper har dock avsevärt
minskats, vilket bör vara till glädje och fördel för
såväl installatörer som fabrikanter.
Förslaget finnes i korrektur att tillgå för intresserade
vid hänvändelse till föreningens kansli.
Ändringar eller tillägg böra, för att vinna beaktande,
skriftligen formuleras och insändas under adress
Svenska elektroingenjörsföreningen senast den 17 sept.
Normer för stödisolatorer och isolatorkrokar för
kraftledningar har utarbetats i förslag av vederbörande
utskott av ESK. Förslaget kommer att behandlas vid
elektroingenjörsföreningens septembersammanträde och
ändringsförslag böra i skriftlig form vara föreningen
tillhanda senast den 17 sept. Förslaget kan av
intresserade rekvireras genom föreningens kansli.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
