Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 10. Okt. 1935 - Förenta staternas kraftindustri, av A. G. Arnold
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
154
TEKNISK TIDSKRI F T
5 jan. 1935
FÖRENTA STATERNAS KRAFTINDUSTRI.
Av A. G. Arnold, Berlin.
Allmänt.
Den amerikanska kraftindustrien är till
övervägande grad privatkapitalistisk. Den har tidigare ej
sällan framställts som ett mönster för andra länder, men
företer i själva verket sedan lång tid tillbaka
missförhållanden, som först under den senaste långa
depressionsperioden blivit uppenbara. På en del håll
har "public ownership" — i stor skala bedriven
försäljning av aktier och obligationer till abonnenterna
—■ hävdats som en lämplig åtgärd från de enskilda
kraftföretagens sida i kampen mot från andra håll
framförda krav på kraftindustriens förstatligande.
Vidare har sedan en del år tillbaka rått vissa
motsättningar mellan enskilda och kommunala företag,
som i åtskilliga städer lett till konkurrerande
energidistribution från verk av båda grupperna. Under
den senaste tiden har därtill kommit statskontroll
och t, o. m. statlig konkurrens.
Redan 1920 hade kongressen genom "Federal
Water Power act" beslutat om en riksinventering av
energikällor och distribution. Men medel härför blevo
då ej beviljade, ej heller fastställdes nödiga
organisatoriska direktiv, varför ärendet förblev vilande ända
till 1933, då president Roosevelt genom särskild
förordning i nödiga stycken kompletterade det tidigare
beslutet. På våren 1935 utkom den första rapporten
över Förenta staternas kraftförsörjning (National
Power Survey).
Även om ej alla smärre kraftverk upptagits i denna
lapport, omfattar densamma dock detalj uppgifter
över 93 % av energiproduktionen och 91 % av total
installerad effekt. För alla verk med en
energiproduktion över 25 mill. kWh hava fullständiga uppgifter
lämnats.
Installerad^effekt och energiproduktion.
Produktionens uppdelning på vatten och värme
visas i fig. 1. Påfallande är förbättringen i
värme-kraftverkens ekonomi, åskådliggjord av
kolförbrukningen per kWh. Produktionens ökning efter
bottenläget 1932 framgår tydligt.
Fig. 2 anger kraftverkens effekt. De största effek-
terna uppvisa värmekraftverken med 22 mill. kW mot
knappt 9 mill. för vattenkraftverken.
Samma figur visar de i kraftverken utnyttjade
maskineriernas ålder, med uppdelning på vatten- och
i
-Sc
5
Fig. 3.
Installerad maskineffekt i vattenkraftstationer under olika àr
samt motsvarande toppverkningsgrader.
Fig. 1. De allmänna kraftverkens
produktion 1919—1933.
värmekraft. Ca 2,5 mill. kW värmekraftmaskineri har
en ålder över 20 år, med en termo-dynamisk
verkningsgrad under 14 % (huvudsakligen mindre
maskiner). Av vattenkraftmaskinerna äro 9 % över 25
år gamla. De hydroelektriska anläggningarnas ålder
är visserligen ej i samma grad som
värmekraftverkens liktydig med teknisk-ekonomisk
mindervärdighet, dock medför den efter hand ökade
underhållskostnader, som kan motivera nyanskaffning, varvid
samtidigt effekt och verkningsgrad kunna med
samma disponibla utrymme höjas.
Utvecklingen av de hydrauliska
toppverkningsgraderna framgår av fig. 3. Den är givetvis icke
tillnärmelsevis så betydande som förbättringen av den
termiska verkningsgraden under samma tid, fig. 4.
I förbigående en anmärkning beträffande den ofta
överskattade storleksordningen för olika verk: år
1933 funnos 22 verk, vilkas energiproduktion
översteg 1 milliard kWh. Den största installerade
effekten utgjorde 770 000 kW; flera verk äro dock
planerade för ytterligare utbyggnad.
I förhållande till den enskilda kraftindustriens
installerade effekt äro de kommunala verkens mindre
betydande och utgjorde vid undersökningen endast
2 mill. kW, vartill lika mycket för industriella
anläggningar, vilka leverera energi till
utomstående, ävensom för under statlig
ledning stående produktion. Den
installerade effekten i för
allmän distribution anlagda privata
kraftverk över den tidigare
angivna storleksgränsen uppgick
däremot till 29,8 mill. kW. De häri
inneslutna verken voro 391 st. mot
endast 21 st. kommunala verk.
Härutöver finnas ett stort antal
kommunala verk av mindre
omfattning, vilkas produktion utgör en
blygsam procent av det hela. I
själva verket funnos 1935 totalt
3 451 verk, av vilka 1 627 st.
enskilda och 1 824 st. kommunala
(inkl. statliga). De kommunala
verkens dryga 50 % av hela
antalet motsvarade emellertid endast
2—3 % av hela energiproduktionen.
Fig. 2. Totaleffekten av värme- och
vattenkraftverk 1901—1934.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
