Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12 TEKNISK TIDSKRIFT 13 april 1935
Tabell 4. Jäinförande fuktighetsbestämningar enligt olika metoder.
Metod Prov nr
1 2 ■ 3 4 5
Torkning vid 105° C till konstant vikt........................................... 10,70 8,55 7,70 7,80 6,50
Torkning vid 140° C 3 timmar ....................................................... — + 0,2 + 0.15 + 1,0 + 0,4
Torkning vid 140° C 6 timmar ........................................................ — + 0,3 + 0,25 + M + 0,5
Torkning vid 100° C och 15 mm Hg-tryck.................................... – + 0,2 + 0.15 + 0,25 + 0,3
Destillation med teknisk xvlol i Aufhäusers apparat................ - bo + 0,5 + 0,4 + 0,9 + 0,6
Destillation med teknisk xylol i författarens apparat................ + 0,4 + 0,3 + 0,6 + 0,4
Destillation med toluol i författarens apparat ............................ — + 0,25 + 0.25 + 0,3 + 0.3
Destillation med bensol i författarens apparat............................ — -0,1 + 0,0 + 0,05 — 0,15
ligen ej uppgår till mer än några hundradelar och
nästan aldrig till mer än 0,1.
b) Att torkning vid 140°C ger högre värden än
torkning vid 105°C, och differensen är beroende på’
trämaterialets natur och torkningstiden vid 140°C.
Detta senare visar att träsubstansen vid denna
temperatur är stadd i långsam sönderdelning.
Sönderdelningen är större vid lövträ än vid barrträ.
c) Att vid torkning i vakuum vid 100° C något
högre värden å fuktighetshalten erhålles än vid
torkning vid vanligt tryck och 105°C. Differensen är
dock relativt liten, omkring 0,2 vid lufttorrt material.
Detta visar att någon nämnvärd oxidation ej
inträder vid torkning i torkskåp och vanligt tryck, enär
den fastställda differensen med ali sannolikhet är att
hänföra till bortgång av resterande fuktighet. Att
nämnvärd sönderdelning ej kan inträda under den
relativt korta torkningstiden vid 100—105° C har
förut framgått av bestämningen av flyktiga organiska
ämnen.
d) Att vid destillation med xylol i kontinuerliga
apparater för höga värden å fuktighetshalten
erhålles. Att med olika apparater något olika värden
erhållits beror sannolikt på, att dels olika kvantiteter
xylol använts, och dels att av denna en olika stor del
vid destillation övergår i bräddavloppskärlet. I
författarens apparat är denna betydligt mindre än i
Auf-häusers apparat och även är destillationskolven
större, varigenom den i destillationsapparaten
kvarvarande xylolens kokpunkt vid teknisk xylol blir
något lägre i författarens apparat. Enligt
torkningsförsöken vid 140°C bör också resultatet vara
beroende av destillationstiden, vilket dock ej noggrant
undersökts, utan har destillationen fortsatts till
praktiskt taget konstant meniskhöjd. Vid långvarig
destillation fastnar för övrigt det övergående vattnet
vanligen å kylarens och mätkärlets väggar, i det att
tydligen glasytans förmåga att släppa vattnet
småningom förstöres. Som redan förut påpekats, är det
svårt att erhålla god överensstämmelse vid
dubbelprov och det är ej ovanligt att differenser på flera
tiondelar erhålles trots noggrant arbete.
e) Destillation med toluol ger något lägre värden
än destillation med xylol och ungefärligen
överensstämmande med de värden, som erhållas genom
torkning i vakuum. Toluol bör därför användas som
kokvätska vid fuktighetsbestämningar i trä enligt
destillationsmetoden, åtminstone vid kontinuerliga
apparater.
f) Att bensol ger väl låga värden och att
destillationen tar lång tid i anspråk, vilket dels
sammanhänger med den relativt låga kokpunkten, dels med
bensolens relativt stora löslighet för vatten.
3. Torkning av material av olika styckestorlek.
För att undersöka i vad mån från samma material
härstammande prov av olika styckestorlek vid
torkning lämna samma värden å fuktighetshalten hava
följande prov utförts.
a) Ur ett granvedsträ av ca 25 cm längd utsågades
på mitten och ett stycke från ändarna tunna skivor
om cà 7 mm. Skivorna och bitarna torkades vid
105°C var för sig till konstant vikt. Å skivorna
erhölls en fuktighetshalt av 18,9 % och å de större
bitarna 18,8 %.
b) Samma försök vid ett björkvedsträ gav för
skivorna 22,1 % och för bitarna 22,2 %.
c) Ur en 1,5 cm tjock granbräda av lös gran
utsågades 1 cin tjocka skivor på 1 dm avstånd.
Sågspånen tillvaratogs och skivorna maldes. De olika
proven torkades vid 105°C, varvid följande resultat
erhölls:
spån malda bitar stora bitar
fuktighetshalt i % efter 2y2 tim. 10,7 12,3 13,2
„ „ „ 5 „ 10,7 12,3 13,4
„ 15 „ 10,7 12,3 13,4
Provet visar, att de stora granbitarna kunde ganska
snabbt torkas till konstant vikt, nämligen på 5
timmar. Provet har dock ej givit upplysning om
huruvida spån och bitar vid torkningen avgiva lika
mycket vatten. Härpå är ytterst svårt att vinna
bekräftelse, enär vid målning eller finfördelning på annat
sätt fuktighetshalten alltid något ändras.
d) Ur en ca 3 cm tjock furubräda utsågades ca
1 cm tjocka skivor på 5 cm avstånd. Skivorna
sönderhackades, så att små bitar med några mm
sidoytor erhöllos. Spån, små bitar och stora bitar
torkades var för sig vid 105°C. Följande resultat
erhölls:
spån små, bitar stora bitar
fuktighetshalt i % efter 2% tim. 8,1 10,5 9,6
„ 5 „ 8,1 10,6 10,0
„ 15 „ 8,1 10,6 10,5
Enär i detta prov de stora bitarna kunnat torkas
till praktiskt taget samma fuktighetshalt som de små,
synes det bekräftat att vid tillräckligt lång torkning
såväl finfördelat prov som större bitar anta
praktiskt taget samma fuktighetshalt vid 105°C.
iii. Uttagning av råprov och dettas neddelning till
generalprov.
Råprovets såväl som generalprovets uttagning
ställer sig olika vid olika bränslesorter och skall därför
genomgås för varje huvudgrupp av dessa. Vedbräns-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
