Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÄFTE 6
TEKNISK TIDSKRIFT
JUNI 1935
KEMI
Redaktörs EVERT NORLIN
UraiVCN AV SVENSKA TCKNOlOGraWENlNOEIM.
INNEHÅLL: Några oxidreaktioner och deras betydelse för silikatkemisk industri och slaggkemi, av professor
J. A. Hedvall. — Metoder för särskiljande av merceriserad och icke merceriserad bomull, av Sigurd Köhler.
Notiser. — Föreningsmeddelanden.
några oxidreaktioner och deras betydelse för
silikatkemisk industri och slaggkemi.1
Av professor J. Arvid Hedvall.
Om förbrukaren av en produkt framkommer med
krav på denna varas allmänna kvalitetshöjning
eller på en förbättring eller rent av förändring i ett
speciellt avseende, så kan det ofta vara mycket stora
svårigheter för fabrikanten att efterkomma
fordringarna, om han inte tämligen i detalj känner de
faktorer och processer av vilka hans fabrikats
egenskaper äro en funktion. Lösandet av dylika
funktioner är en centralfråga för ali teknisk forskning
och därav beroende industriell verksamhet.
Utan överdrift kan sägas, att den industri, som är
beroende av silikatkemien och mineralens fysiska
och kemiska egenskaper, därvid har att brottas med
problem av både kvalitativt och kvantitativt
svår-behärskad art. Man behöver knappast vara fackman
för att begripa de stora svårigheter i nyssnämnda
avseende, som vållas av så heterogent sammansatta
och lokalt så växlande råvaror som lera, kalksten
och sand. Någon fackkunskap behövs sannerligen
heller icke för att inse, att det är ett för dessa
industrier ytterst ogynnsamt förhållande, att det ännu
i en tid, då kraven på hastigt genomförda
förbättringar och nyskapelser besitta en oerhörd frekvens
och intensitet, officiellt åtminstone icke beretts några
möjligheter för de blivande ingenjörerna att vid våra
högre tekniska undervisningsanstalter kemiskt
specialbilda sig för denna tekniska verksamhet, som,
om vi räkna dit viktiga delar av byggnadsindustrien,
är en av våra allra största.
Det är många nya fordringar modern
byggnadskonst och hygien ställer redan på glas, tegel,
betong och bruk. Specialtegel av hög och mycket
växlande kvalitet krävas av nya eller förändrade
processer. Hur mycket ouppklarat ligger ej ännu
i framställningen av glas alltifrån "mängdens"
sammanblandning och dess inflytande på förhållandena
i vannan till vad som händer vid kylningen. Huru
ofullständig är icke vår kunskap beträffande många
viktiga keramiska frågor, t. e. de färgande
substansernas kemi. Rörande reaktionerna mellan så
viktiga ämnen som järnoxid, kromoxid och kopparns
oxider med kiselsyra veta vi ännu så gott som intet.
Vi känna ej heller i detalj så viktiga förlopp som
i Föredrag vid avdelningens för kemi och bergsvetenskap
vårmöte den 24 maj 1935.
kiseldioxidens olika omvandlingar med deras
fundamentala betydelse för hållfasthet, krympning o. d.
Särskilt uppkomsten av tridymit i olika material
under inflytande av närvarande smälta substanser
tarvar en grundlig undersökning. Så är även fallet
rörande cristobalitens, mullitens och många andra
keramiska strukturelements tillväxtförhållanden.
Cementkemien har riktats med viktiga resultat rörande
hårdnandets orsaker, men ännu återstår mycket att
utforska beträffande de hydrauliska föreningarnas eller
fasernas uppkomstbetingelser, vilka äro av största
betydelse för att kunna leda fabrikationen fram till en så
högvärdig, jämn och genomreagerad produkt som
möjligt. I många avseenden beröra de få men typiska
exempel jag här utvalt frågor av betydelse också
för metallurgiska processer. Reaktioner i
pulverformiga blandningar och i sintrade eller helt smälta
massor äro ännu ej tillnärmelsevis så väl studerade
som de gasformiga systemens eller lösningarnas.
Det är med allra största glädje jag emottagit
inbjudningen att inför denna församling redogöra för
några resultat från mitt arbetsområde, dvs. de fasta
ämnenas reaktionsförmåga med andra fasta ämnen
eller med flytande eller gasformiga substanser. Det
är i bästa minne jag bevarar, att erkännandet av de
f cLStci; ämnenas omsättningsmöjligheter och deras
betydelse även för tekniska processer redan på ett
tidigt stadium av dessa nu snart tjugofemåriga
arbeten kom just från metallurgiskt och silikatkemiskt
håll. Jag inbillar mig naturligtvis ej, att
utforskandet av omsättningar i system av dessa slag betyder
lösandet av alla brännande frågor, nämnda och icke
nämnda. Men jag vet att hithörande reaktioner
förtjäna ett icke ringa beaktande, emedan de förlöpa
med en avsevärd livlighet och till ett åtminstone
under vissa betingelser förvånande stort utbyte redan
från och med ca 500°. Även den, som skulle känna
sig frestad att bortse från den’ direkta betydelsen
härav på grund av reaktionernas fullbordande under
smältors inverkan vid högre temperaturer, måste
dock räkna med dessa tidigt inträdda kemiska
förändringars inflytande på sintrings- och
smälttempe-raturer och därmed också på reaktionsförloppet i
sin helhet.
Här skulle kunna anföras åtskilligt av intresse
direkt. med hänsyn till just sintrings- och smältnings-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
