Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10 aug. 1935
KEMI
fis
1600
1500
1W0
1300
1200
1100
1000
900
800
700
600
5 00
fOO
300
200
100
■ kg/cm 2
! c
Diameterminskning i %.
B.
Fig. 2.
till Fe304, respektive reduktion och efterföljande
återoxidation till Fe203. Det är a priori att antaga,
att alla dessa förhållanden skola framträda starkare
med den utpräglat aktiva "sulfatoxiden" än med
den vida mera stabila "oxalatoxiden". En jämförelse
mellan fig. 2 och fig. 3 visar att så också är fallet.
De iakttagelser för vilka jag här redogjort äga
naturligtvis direkt tillämpbarhet på sintrings- och
briketteringsförfaranden för järnmalmer och för
förhållandet mellan bränntemperatur och färg hos av
järnhaltig råvara brända tegel. Men de ha i själva
verket ett vida allmännare intresse, i det att vad
som här är sagt om järnoxiden äger sin giltighet i
tillämpbara delar också för andra produkter, vilkas
egenskaper visa beroende av utgångsmaterialet eller
framställningssättet i övrigt. Detta är som bekant
ett mycket vanligt förhållande, och i vilket fall som
helst äro rekristallisationsfenomen att vänta för varje
upphettat pulver vid en temperatur av, som
Tam-mann visat, ungefär sex tiondelar av absoluta
smältpunkten. Det är uppenbart, att särskilt
silikatindu-strien i sin helhet omfattar ett flertal processer eller
vissa perioder därav, då fenomen av detta slag spela
en roll, som är att räkna med, t. e. bränning av
porslin och klinker.
Direkt additiva reaktioner mellan oxider inträda
vid lämpliga kombinationer tämligen lätt. Så
reagerar t. e. kalk med järnoxid till ett gulaktigt ferrit,
CaO • Fe,0?, redan vid ca 600°. Yid användande av
aktiva Fe,03-preparat av den typ, som nyss
beskrivits, kan en omsättning iakttagas vid ännu lägre
temperaturer. Reaktioner av detta slag voro i
själva verket de som först behandlades vid dessa
studiers början. Vid upphettning av koboltoxider
eller därtill under processen förvandlade andra
koboltföreningar inträda livliga och tämligen
fullständiga omsättningar med en rad andra metalloxider
redan efter ca en halv timme vid 800—900°. På detta
sätt kan tillsammans med zinkoxid erhållas de gröna
produkter, som gå under benämningen Rinmans
grönt och som utgöras antingen av koboltzinkat
eller vid lägre framställningstemperatur av
zinkko-boltit. För den keramiska tekniken är egentligen
endast det första av intresse. På grund av de där
använda höga temperaturerna är koboltitet icke
beständigt. Vid överskott av zinkoxid, vilket är det
vanliga, bildas fasta lösningar mellan zinkatet och
zinkoxiden. Dessa voro de först framställda fasta
lösningarna mellan oxider. På samma enkla sätt
kan också Thénards blått erhållas vid upphettning
tillsammans med aluminiumoxid. Detta utgöres av
en intensivt blå spinell CoO • Al203. De ljusare
produkterna, som erhållas vid överskott av
aluminiumoxid, äro dock inga fasta lösningar utan endast
blandningar. Med överskott av kobolt uppkommer
en mörkgrön substans av mera komplicerad
sammansättning. Blandas koboltoxiden med
magnesiumoxid bildas alltefter olika proportioner mer eller
mindre starkt röda produkter, som utgöras av fasta
lösningar mellan oxiderna med uteslutande av
utgångsmassans sammansättning bestämda
koncentrationer. På detta sätt kunna också silikat, stannat
och andra färgade koboltföreningar framställas. Vid
samtidig eller mellan upphettningarna företagen
målning eller krossning, varvid reaktionsskikten
mekaniskt förstöras och nya kontakter bildas, kunna
lätt fullständiga omsättningar uppnås, vilket
innebär den fördelen, att under proceduren inga
främmande, förorenande ämnen tillsatts.
Naturligtvis kunna enligt denna metod också
andra, mera komplicerat sammansatta, keramiskt
använda färgämnen framställas. Vad som här är sagt
om koboltoxider gäller även om andra med
individuella ändringar. I hög grad analogt förhåller sig
nickeloxidulen, som med de nämnda metalloxiderna
ger upphov till mer eller mindre starkt gröna eller
gulgröna produkter. Kopparoxiden ger på samma
sätt lätt t. e. ett aluminat CuO • Al,03. Även detta
är en spinell och besitter dessa kroppars utpräglat
stora resistens mot kemiska angrepp. De anförda
exemplen torde vara tillfyllest för att visa
betydelsen av processer av denna typ för beredningen och
1200’
Fig. 3.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
