Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10 aug. 1935
K E M I
59
tillfälliga driftavbrott på någon maskin. Dessa
fordringar uppfyllas lättast medelst våtmetoden.
Innan jag ingår på en beskrivning av de olika
brännmetoderna, skall jag i korthet omnämna och
visa några bilder av några sådana maskiner, som
allmänt användas inom cementindustriens
råvaruav-delningar samt för förpackning och utlastning av
cement. Härvid måste av naturliga skäl en
inskränkning göras till ett fåtal maskiner av speciellt
intresse och mera allmänt kända konstruktioner helt
lämnas åsido.
Kalksten och märgel utvinnas i dagbrott,
undantagsvis i utlandet även genom underjordisk
brytning. Borrning sker med maskin. Vid mindre
produktion, eller där arbetskraften är billig, brytes och
lastas för hand, varvid maximistyckestorleken, för
vilken en efterföljande kross behöver dimensioneras,
är en manslyft. Där maskinlastning förekommer,
skjutas ofta större kvantiteter berg i elektriskt tända
salvor. Från utlandet förekomma exempel på
berg-lossningar i en salva av 100 000 ton och mer.
Som exempel på ett modernt inrättat brott vill jag
visa några bilder från Limhamns cementfabrik. Det
gäller här en kritkalk, förorenad med flinta och
övergångar från kalk till flinta. Såsom färdigprodukt
uttages dels råmaterial till cementfabrikationen =
ce-ment-mörja, dels en annan liknande fraktion för
framställning av kalkstensmjöl och dels s. k.
hård-kalk-sten i större stycken för bränning i ringugnar.
Avfallet utgöres av flinta och flintkalk. Brottet, som
är bearbetat sedan mer än 45 år, har en area av ca
100 tunnland. Årliga uppfordringen av berg är ca
375 000 ton. Sprängning sker i bankar av 10—15 m
höjd. Godset lastas av en elektriskt driven
grävmaskin med 31/3 m3 skopa, kapacitet ca 1 600 m3 pr
8 tim. i s. k. clamshells rymmande ca 10 m3 eller
13 ton, se fig. 1. Ett tågsätt med 6 st. sådana vagnar
framföres till krossen, där vagnskorgen lyftes medelst
en travers, öppnas och tömmes i en tratt, se fig. 2.
Härifrån matas godset via en matarmatta i en
vals-käftkross, särskilt lämplig att avverka ett sådant
klibbigt råmaterial, som kritkalken under vissa
omständigheter kan vara. Krossgodset uppfordras ur
brottet på ett 140 m långt gummiband, lutning 12°,
hastighet 1,5 m/sek. till en skaksikt, som uppdelar
materialet i två fraktioner, över 100 mm och under
100 mm. Den förra, som innehåller huvuddelen av
föroreningarna plockas för hand, varvid utom dessa
även hårdkalksten och material till gödkalkfabriken
Fig. 2. Tömning i krossens matareftcka. Limhamn.
frånskilj es till underliggande silos. Anläggningen
avverkar ca 1 500 m3 pr 8 tim.
Vid Tunnel Portland-Cement Fabrik utanför
London kommer till användning en anläggning för
uppslamning och transport av lera genom pumpning.
Lervagnarna framföras å en högbana, tippas i en
behållare, varifrån lera matas i en stor bassäng, där
den under kraftig omröring slammas. Oslambara
partiklar utmatas i botten. Lerslammet pumpas med
70 % vattenhalt igenom en 4V2 km lång 6" ledning.
Kapaciteten är ca 82 m3 siam pr timme. Pumparna
äro två högtrycksplunge-pumpar med ett arbetstryck
av 11—13 atm. Normalt åtgår 60 hkr. Hastigheten
i ledningen är så stor, att den är självrensande.
Den inom cementindustrien allmännast använda
krossmaskinen torde vara käftkrossen. Då denna,
liksom även valskrossarna, förutsättas vara bekanta till
sin konstruktion, förbigår jag dem med ett
omnämnande. Godset från käftkrossarna är sällan så fint,
att det är lämpligt för direkt förmälning. Det
underkastas därför ofta en efterkrossning, för vilken opera-
Fig. 1. Alaskinlastning. Limhamn.
Fig. B. Symons Cone-Crusher.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
