Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
64
TEKNISK TIDSKRIFT
13 april 1935
Fig. 20. Råmjöl-silo.
armar i olika etager blandar råmjölet. Detta inmatas
kontinuerligt upptill och uttages nedtill genom en
apparat, som visas å fig. 21. Luften avgår genom en
skorsten i toppen av silos.
Tiden tillåter mig ej att gå vidare in på
cementindustriens maskiner. Jag vill endast nämna, att
elektriska dammfilter i begränsad utsträckning
funnit användning, där man av tvingande skäl varit
nödsakad att på detta mycket dyrbara sätt slå ned
dammet. För transport av cement finnas många olika
slags apparater, bland vilka de s. k. Fuller
Kynion-pumparna förtjäna att framhållas. Cementet blåses
upp med luft och pumpas medelst en skruvpump
genom rör, långa sträckor, ofta 100-tals meter.
Cement packas numera så gott som uteslutande i
säckar av papper. Säcken, som är sydd eller klistrad
av ett flertal lager papper, har i sin övre del en
öppning, som täckes på insidan av en pappersventil.
Vid fyllningen träder man säcken på en av
packmaskinens tuber. Packmaskinerna äro automatiska
så tillvida, att när den önskade vikten är uppnådd,
Fig. 22. Flux-packare.
sluter en ventil tilloppet av cement och säcken
avlägsnas på ett transportband eller dylikt. Mest
bekanta äro Bates-packmaskiner. För stora
Kapaciteter har F. L. Smidth & Co:s Flux-packare funnit stor
användning. Å fig. 22 visas en sådan maskin, som
packar 1 200—1 400 säckar pr timme.
Att i schaktugn framställa cement är det äldsta i
praktiken ännu använda förfarandet. Givetvis
halden tekniska utvecklingen ej lämnat schaktugnarna
oberörda. I själva verket hava nutida schaktugnar
mycket litet gemensamt med sådana från
cementindustriens barndom. Utan att fördjupa mig i
historiska detaljer skall jag här i korthet angiva det
väsentliga av fabrikationsgången i en modern
cement-schaktugnsanläggning.
Vid torrmetod lämpar sig schaktugnsförfarandet,
där man har till sin sammansättning jämna råvaror
och ej behöver arbeta med en blandning bestående
av många sorter. Schaktugnarna väljas vidare
för mindre fabriker, där anläggningskostnaden pr fat
årsproduktion under omständigheter kan hållas lägre,
än vid en roterugnsfabrik. Koksgrus och
antracit-stybb användas såsom bränsle. Bland metodens
nackdelar är att anteckna, att klinkern ej utfaller så jämn
och av så hög kvalitet, som i roterugnar. Det
uppstår en besvärande dammbildning av den lösa
klinkern och med ugnens avgaser bortförda
dammpartiklar. Reparationskostnaderna äro vid denna
metod i allmänhet avsevärda liksom även antalet
arbetstimmar pr fat cement. Totala energiåtgången
pr fat cement ställer sig vid välbyggda anläggningar
ungefär lika hög, som vid roterugn-torrfabriker av
motsvarande storlek.
Fig. 21. Utmatningsapparat för råmjöl.
(Forts.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
