Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16 febr. 1935
MEKANIK
7
under senare delen av fasonstålets och stickstålets
arbete. Fasonstålet får stå kvar ända tills
arbetsstycket fallit, drager sig endast ett par mm tillbaka,
så att ej kordontrissan skall bryta av delen i förtid.
Nar arbetsstycket fallit, går stoppet 1.5 mm
tillbaka, motsvarande den längd dess koniska främre
del stuckit in i ursvarvningen.
Denna relativt komplicerade arbetsgång
användes därför, att man ej med fasonstål kan forma
den smala tappen innan gängningen är färdig.
Tiden hade i så fall minst fördubblats. — En tredje
tvärslid hade givetvis kunnat göra samma tjänst
som slidfästet, men sådan fanns ej till förfogande
på denna maskin.
På fig. 6 synas från vänster tre stycken
färdig-svarvade detaljer uppställda på tvärslidens översida.
Ovanpå fasonstålfästet synes anordningen för
kordontrissan, enkel och "hemmagjord", bredvid fästet
ett vinkelböjt järn med ställskruv, fäst i samma
T-spår som stålfästet. Denna ställskruv träffar en
klack på slidfästet i revolvern och trycker in sliden.
Verktygen i revolvern äro: stoppet med sitt
med-löpande huvud, knästålfäste med två stål och
cen-trerborr, slidfäste med stål och borr samt
gängtapps-hållare, övriga två hål äro tomma. På bakre
tvärsliden sitter avstickningsstålet, ett rundstål.
Spåranordningen är borttagen för att ej skymma.
FÖRENINGSMEDDELANDEN
Svenska teknologföreningens avdelning för Mekanik
höll extra sammanträde å föreningens lokal den 30
oktober 1934.
Ordföranden, civilingenjör Fr. Berthelius, öppnade
sammanträdet och hälsade de närvarande välkomna.
Särskilt vände han sig därvid till aftonens inbjudna
gäster, vilka representerade de officiella och enskilda
automobilintressena.
Att jämte ordföranden justera dagens protokoll
utsagos marindirektör E. Elmquist och civilingenjör Pr.
Holmgren.
En anmälan om inträde i avdelningen från
civilingenjör N. Kahr behandlades.
Från den sammankallande ledamoten i avdelningens
standardkommitté för konstruktionsfrågor, direktör
Ernst M. Ågren, hade inkommit en skrivelse med
anhållan om befrielse från uppdraget, vilken av
avdelningen godtogs. Till efterträdare i kommittén utsågs
marindirektör E. Elmquist.
Ordet överlämnades till kommerserådet A. F. Enström,
vilken, i egenskap av ordförande i avdelningens
automobil- och motortekniska kommitté, lämnade en exposé
över kommitténs hittillsvarande verksamhet och planer.
Kommittén, vilken tillsattes i våras, hade att börja med
sökt att få ett större rum för automobilfrågor vid
avdelningens sammanträden och att anskaffa lämpliga
föredragshållare. Aftonens extra sammanträde utgjorde
det första steget i denna riktning. Vidare har
kommittén sökt att i någon form få ett ökat utrymme i
Teknisk tidskrift för publicering av artiklar rörande
automobil- och motortekniska frågor. — Då det på
området ej finnes någon enhetlig nomenklatur, har
kommittén igångsatt arbetet med uppgörande av en
ordlista upptagande automobil- och motortermer. Slutligen
står även frågan om normering och standardisering på
programmet.
Sedan ordföranden framfört avdelningens tack till
kommerserådet Enström för det inom kommittén ned-
lagda arbetet, höll ingenjör B. Welin föredrag över
ämnet: "Moderna lastbilskonstruktioner." Till en
början beskrevos de vanligaste vagnarna, avsedda för en
last om 2 à 3 ton. Utvecklingen har för dessa vagnar
kommit så långt, att en ganska likartad typ vagnar
tillverkas av de olika fabrikanterna. I fråga om större
vagnar och omnibussar ha förhållandena ännu ej
stadgat sig i så hög grad, varför variationerna här äro
större. Vidare påpekades de fördelar, som kunna
uppnås genom användande av påhängsvagn och släpvagn.
För det synnei-ligen väl avvägda och framförda
föredraget uttalade ordföranden avdelningens tack.
Aftonens andra föredrag hölls av kapten Nils von
Matern över ämnet: "Några utredningar verkställda
av 1931 års väg- och brosakkunniga." I föredraget
behandlades den alltmer växande biltrafiken och
bilparkens sammansättning. Uppgifter lämnades över
kostnader för transport med bilar av olika slag och
förhållanden. Även behandlades frågan om största
till-låtna hjultryck och vagnsbredd, för vilka de
sakkunniga uppgjort förslag till lagbestämmelser. Föredraget
belystes med ett mycket rikhaltigt och intressant
siffermaterial ur den officiella utredningen.
Ordföranden tackade föredragshållaren för den
intressanta orienteringen i de sakkunnigas utlåtande.
I den efterföljande diskussionen yttrade sig
civilingenjör Fr. Holmgren, kapten Nerén och konsulent
Anton Andersson.
Sedvanlig supé med samkväm följde. Under det
senare uttalade ordföranden ett tack till civilingenjör
N. Gustafsson för det arbete, som av honom utförts
inom den automobil- och motortekniska kommittén.
Bn.
Svenska teknologföreningens avdelning för Mekanik
höll extra sammanträde tisdagen den 20 november å
föreningens lokal.
Vice ordföranden, förste flygingenjör E. Sjögren,
förklarade sammanträdet öppnat och hälsade de
närvarande välkomna. Särskilt vände han sig därvid till de
från Kungl, automobilklubben inbjudna gästerna.
Att tillsammans med ordföranden justera dagens
protokoll utsågs ingenjör Aug. V. Jansson och
byråingcn-jör E. Nothin.
I avdelningen inträdde genom anmälan civilingenjör
Erik Sandström och i avdelningen invaldes
civilingenjör Gösta Lundberg, ingenjör Karl Larsson,
bergsingenjör N. A. Lannefors, civilingenjör E. C. Gunnar
Beckman och diplomingenjör F. A. S. Tägil.
Ordföranden meddelade, att planerna på en
automobil-och motorteknisk avdelning i Teknisk tidskrift
avancerat så långt, att val av redaktör kunde anställas. På
styrelsens förslag valdes civilingenjör N. Gustafsson.
Avsikten är, att den nya fackavdelningen skall utkomma
6 gånger under 1935 och åtfölja numren för Mekanik
och Skeppsbyggnadskonst.
Professor E. Hubendick inledde med ett längre
anförande diskussionen över ämnet: "Vägar med eller utan
backar och kurvor." Efter en beskrivning över bilens
och motorns arbetsförhållanden i backar gavs en
redogörelse för de praktiska prov, som utförts med
körningar på vägen Stockholm—Södertälje. De teoretiskt
beräknade värdena på körhastighet visade sig därvid
mycket bra stämma med de praktiskt erhållna.
Beträffande den merförbrukning av bränsle, som
uppförsbackarna medföra, visade undersökningen, att den i stort
sett uppväges av besparingarna i nedförsbackarna.
Genom att bygga lutningsfria vägar torde därför ej några
besparingar i bensinförbrukning uppstå.
Teknolog P. E. Hubendick framförde en del
synpunkter på frågan, om raka eller kurviga vägar vore att
föredraga. Genom att använda kurviga vägar kan man
undvika att förstöra åkerjord, och på den kurviga vägen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
