- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1935. Skeppsbyggnadskonst /
45

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

HÄFTE 2

TEKNISK TIDSKRIFT

FEBR. 1935

*



SKEPPSBYGGNADSKONST

R[DAKTÖß: NilsJ. Ljungzell

UTGIVEN AV SVENSKA T EK N O LO <3 f C O C N I ING E IN.

INNEHALL: Torsionssvängningar i axelledningar på fartyg. II. Kritiska varvtal med tillämpning speciellt på
förbränningsmotorer, av civilingenjör Einar Lundborg.

TORSIONSSVÄNGNINGAR I AXELLEDNINGAR

PÅ FARTYG.

II. KRITISKA VARVTAL MED TILLÄMPNING SPECIELLT PÅ
FÖRBRÄNNINGSMOTORER.

Av civilingenjör Einar Lundborg, Stockholm.

Undersökningarna beträffande axelsvängningar
hava speciellt aktualiserats i och med
förbränningsmotorns vidgade användning som kraftkälla på
de mest skilda områden, och på samtliga detta torde
man i mer eller mindre hög grad fått vidkännas de
kritiska varvtalens skadliga inverkan. Härvid tala
en mångfald brustna vevaxlar, demolerade
kuggväxlar, lossnade kopplingsbultar m. m. sitt tydliga språk,
och det bör givetvis under dessa omständigheter vara
maskinbyggarens strävan att redan på ett tidigt
stadium av ett maskineris tillkomst utföra erforderliga
beräkningar och undersökningar för att vid behov i
tid kunna vidtaga förebyggande åtgärder. Detta
torde nog nu för tiden i allmänhet även vara fallet,
men innan man kommit därhän, och innan tillräcklig
erfarenhet samlats på området, har man nog litet var
mött en del besvärligheter, och erfarenheten har
stundom blivit rätt dyrköpt.

Vid stationär drift, då motorn driver en elektrisk
generator eller dylikt vid konstant varvantal, finner
man i allmänhet möjlighet att förlägga de kritiska
områdena så, att den normala driften ej stores, men
det kan stundom vara nödvändigt att vid start eller
stopp löpa igenom kraftiga kritiska områden, vilka
kunna vara skadliga för maskineriet, trots att de ej
vid det hastiga passerandet hinna växa ut i full
styrka. I dylika fall kan man stundom se sig
nödsakad vidtaga särskilda åtgärer, t. e. genom
anbringande av speciella dämpningsanordningar. Vid
fyrtakt-motorer har man även praktiserat att hålla
avgas-ventilerna öppna under kompressionsslaget på vissa,
lämpligt valda cylindrar för att på så sätt minska
impulsernas styrka. Vidare kan man stundom ordna
cylindrarnas tändningsföljd så, att ett besvärligt
kritiskt område förlägges på betryggande avstånd från
det normala varvtalet, och i detta fall erbjuder
tvåtakten ett större antal möjligheter än fyrtakten vid
bibehållen god utbalansering.

Vid fartygsmotorer uppträda stundom
resonans-svängningar av stor styrka, vilka under ogynnsamma
omständigheter kunna giva upphov till svåra
maskinhaverier. Om ett unikt fall berättade K. O. Keller
i ett föredrag inför Liverpool Engineering Society.
Två fartyg, utrustade med Doxfordmotorer, erhöllo
brott å vevstakarna till de övre kolvarna, och det

befanns, att upphovet härtill var att söka i
torsionssvängningar i vevaxeln. Dennas egensvängningstal
hade nämligen råkat sammanfalla med vevstakarnas
naturliga böjningssvängningstal, varvid dessa senare
under inverkan av de från axelsvängningarna
härrörande impulserna försattes i så kraftiga vibrationer,
att påkänningarna tydligen överstego
utmattningsgränsen. Vid närmare undersökning befanns även
vevaxeln uppvisa flera brottställen.

Av propellermaskinerna äro turbinerna i
svängningshänseende gynnsammast, då de som bekant
lämna ett konstant vridande moment, som ej giver
upphov till några periodiskt växlande krafter, vilka
kunna framalstra en svängningsrörelse. Propellerns
motståndsmoment varierar emellertid under varvet
med en impulsfrekvens lika med bladantalet, och
dessa impulser kunna understundom vara rätt
kraftiga, i synnerhet när propellern till en del befinner
sig ovan vattnet. Härvid kunna verkliga slag
uppträda, och exempel finnas på, att driften vid
turbin-anläggningar blivit störd på grund av
svängningsrörelser, som uppammats av från propellern härrörande
kraftimpulser.

Vid kolvångmaskiner har man stundom fått
vidkännas så kraftiga resonanssvängningar i
axelsystemet, att brott inträffat i mellan- eller propelleraxlar,
och lossnade propellrar eller propellerblad,
upptuggade kopplingsbultar o. dyl. få nog ofta skrivas på
samma konto. Det var dylika svårigheter vid
ångmaskiner, som gåvo upphov till utförandet av de
första mera omfattande undersökningarna av de
dynamiska förhållandena i fartygsaxlar. Härvid syftas
på det synnerligen intressanta forskningsarbete, som
Frahm utförde vid sekelskiftet på uppdrag av det
kända varvet Blohm & Voss i Hamburg.

Anledningen härtill var, att man ofta utsatts för
brott på ångfartygs mellan- och propelleraxlar, vilkas
orsak ej nöjaktigt kunde besvaras. I allmänhet
ansågs nog propellern hava stött emot något främmande
föremål i vattnet, eller också gavs skulden åt
undermåligt material, en orsak som man ju gärna
använder sig av, då man inte kan finna någon annan. Det
befanns emellertid vid närmare undersökning, att
brottytorna visade en struktur, som gav vid handen,
att starka tangentialspänningar uppträtt, och dessas

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:32:16 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1935s/0047.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free