Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
26 jan. 1935
VÄG- OCH VATTENBYGGNADSKONST
35
hållas ur fig. 1. En dylik beräkning behöver
emellertid endast utföras i undantagsfall, såsom vid stora
spännvidder eller onormalt förhållande mellan
à-pri-serna för betong och järn. Detta beror på, att
avvikelser från den ekonomiska höjden på upp mot
30 % ej nämnvärt inverka på kostnaden (se fig. 3).
Fig. 4 visar den ekonomiska betongpåkänningen som
funktion av spännvidd och rörlig last. Av figuren
framgår, att om plattans belastning är mindre än ca
1000 kg/m2, blir normalbestämmelsernas fordran å
minimihöjd dimensionerande. Vad ovan sagts
beträffande ekonomisk höjd gäller för plattor, där
formkostnaden är praktiskt taget oberoende av plattans
höjd. Vid balkar däremot, där formkostnaden växer
med ökad höjd, tenderar detta till en sänkning av
balk ens ekonomiska höjd jämfört med plattans.
PRAKTISK DUGLIGHET I ÄGOMÄTNING.
Kurser med ändamål att komplettera
väg- och vattenbyggnadsingenjörernas
utbildning i sådan omfattning att
kursdeltagaren kan anses erhålla den kompetens
såsom stadsmätningsman, vilken numera
kräves vid tillsättningen av ett stort antal
kommunala ingenjörsbefattningar, hava på
privat initiativ och ursprungligen i
samförstånd med
fastighetsregisterkommissionens förutvarande ordförande,
justitierådet G. Grefberg, hållits åren 1927, 1928,
1930 och 1932. Kursledare har varit
civilingenjör Sven Bergström och såsom
lärare hava dessutom fungerat ingenjör
Anders Carlquist, byrådirektör J. Svärdson
och förste ingenjören äke Virgin.
Kursens värde i yttre motto skulle
givetvis ökas om den erhölle en mera
officiell ställning, och lärarna ha vänt sig till
styrelsen för Svenska teknologföreningens
avdelning för väg- och
vattenbyggnadskonst med anhållan om att avdelningen
framdeles skulle anordna d,essa kurser.
Styrelsen har tagit spörsmålet under
behandling.
Till orientering i frågan återgiva vi här
ingenjör Bergströms inledningsanförande
vid öppnandet av den femte kursen för
stadsmätningsman den 4 mars 1935.
Red.
Anledningen till anordnandet av denna liksom
föregående kurser är närmast stadgandet i 2 kap. 2 § av
lagen om fastighetsbildning i stad, som av väg- och
vattenbyggnadsingenjörer från Tekniska högskolan
och Chalmers fordrar förutom deras examen —
"praktisk duglighet i ägomätning" för behörighet
såsom mätningsman i stad. Detta tillsynes oskyldiga
stadgande, som ej gäller för dem, som avlagt
lant-mäteriexamen, är i verkligheten en betydlig
inskränkning i ingenjörernas behörighet till yrkesutövning.
Vad skulle läkarna säga om i deras legitimation
funnes en inskränkning i rätten att behandla någon viss
sjukdomsgrupp? Specialisering är ju nödvändig, men
frihet att välja sin specialgren äga de. En
kompetensbestämmelse av detta slag är närmast jämförlig
med fordran på juristernas s. k. tingsmeriter. Dessa
äga dock möjlighet att i landets många domarkanslier
skaffa sig erforderlig tjänstgöring. Liknande
möjlighet står ej öppen för ingenjörer och skulle ej
heller dylik anordning nå åsyftat resultat. På de
flesta håll vill man ha kompetent folk, och man
varken vill eller kan ombesörja en platssökandes
utbildning. Då kommunaltjänsten är ett av väg- och
vattenbyggarnas större arbetsfält, har stadgandet för
dem stora konsekvenser. Såsom det lyder utgör det
en orättvis undervärdering av ingenjörernas tekniska
kunnande och den geodetiska utbildningen. Den med
förhållandena förtrogne måste vidgå, àtt
bestämmelsen ägde starkt fog om den gåves en annan lydelse,
då den uppenbart syftar åt annat håll än det, varåt
den vanligen tolkas. Bristen i. ingenjörernas
utbildning ligger ej på det tekniska området utan i
frånvaron av utbildning i hithörande författningskunskap
och formalbehandling av legala
fastighetsbildningsärenden. Väg- ocli vattenbyggarnas
geodesiundervis-ning har visserligen utökats med några övningar i
dylika ärendens behandling; men geodesien såsom
matematisk-fysikalisk disciplin kan givetvis ej i större
utsträckning inrymma ett helt annat läroämne av
rättsvenskaplig natur, lika litet som exempelvis
ämnet geografi kan i sig inrymma låt oss säga
civilrätt.
Genom lantmäteriundervisningens förläggande till
Tekniska högskolan torde måhända bristen kunna
bliva avhjälpt om väg- och vattenbyggarna fä
tillfälle deltaga i någon för dem avpassad del av
lantmäteriundervisningen. Det måste framhållas, att det
ofta omvittnats, att lantmätarnas och
stadsmätnings-männens arbetsuppgifter, ehuru i vissa avseenden
närbesläktade, dock äro i så väsentliga delar
olikartade, att en för båda yrkesgrenarna gemensam
utbildning skulle kräva en avsevärt utökad
utbildningstid. Det finnes dock vissa för en stad viktiga
tekniska ämnen utom de lantmäteritekniska, ehuru ingen
lagstadgad inskränkning i lantmätarnas behörighet
såsom stadsmätningsmän finnes. Ingenjörernas
målsmän lia icke förstått att göra riktiga synpunkter
gällande vid det förutnämnda lagrummets utformning.
En förklaring rörande dess verkliga och numera till
större klarhet komna innebörd skulle tacknämligen
kunna givas genom en kungl, kungörelse; och skulle
förvisso en väl formulerad sådan kunna undanröja
många tråkiga missförstånd och många anledningar
till arroganta anmärkningar samt bidraga till en
riktig inriktning av en betydelsefull yrkesutbildning.
Den uppenbara bristen i ingenjörernas utbildning
hava kursanordnarna efter måttet av sin förmåga sökt
ersätta. Jag begagnar detta tillfälle att säga ifrån,
att den uppfattning, som grundar sig på
kompetenskrav för vissa dispenssökande, att två års praktisk
verksamhet på stadsingenjörskontor skulle förläna
s. k. praktisk duglighet i ägomätning, icke kan vara
grundad på reell erfarenhet. Varje föreskrift om
någon erforderlig tidrymd för inhämtande av dylik
duglighet är värdelös eller rent av skadlig. Den ene
inhämtar under gynnsamma betingelser och med goda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
