Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
22 juni 1935
väg- och vatten byggnad skons t
63
Dessa äro av emscherbrunntyp med
vissa modifikationer. De äro
grupperade omkring slambehåliaren, vilken
för utförande av diverse försök är
uppdelad i två skilda avdelningar.
Slambehandlingen sker i två skeden. Det
första försiggår i avlagringsbruimarnas
slamrum, det andra i slambehåliaren,
dit slammet pumpas med
mammutpumpar. Här fortsattes behandlingen tills
slammet är färdigt att utsläppas på
slambäddarna till torkning,
slambehåliaren uppvärmes, så att
temperaturen hålles konstant vid ca 25°C.
Försök hava även gjorts med
uppvärmning till närmare 50° C. För omröring
av slammet i slambehåliaren finnas
särskilda anordningar, i experimentsyfte
olika i vardera behållaravdelningen.
Sedan vattnet passerat
avlagrings-brunnarnas avlagringsrum, och ur
det-sammà sålunda avlägsnats de
sedimen-terbara föroreningarna, ledes det i
samlingsrännor till en gemensam fördelningsränna, från
vilken det fördelas på luftningsbassängernas skilda
avdeiningar. Före inloppet till denna den biologiska
delen av anläggningen finnes ett överfall, över vilket
vid regnväder en del av vattenmängden får utrinna
endast mekaniskt renad.
Luftningsbassängerna äro i experimentsyfte
uppdelade i fyra skilda, parallellt med varandra
arbetande avdelningar, vilka alla äro utförda enligt olika
system. Avdelning I är byggd fullständigt enligt
Activated Sludge Ltds system, till vilket även hör
reaktivering av slammet. Avdelning II skiljer sig
från avdelning I huvudsakligen därigenom att de
längsgående bottenfårornas sidor äro betydligt
brantare. samt att alla mellanväggar äro bortlämnade. I
avdelning III, som avsevärt avviker från hittills
brukliga system, har genom inbyggande av i
bassängens längdriktning löpande skärmar vattnet
givits en cirkulerande spiralformiga rörelse, varvid det
tidtals är utsatt för en intensiv beluftning och
om-blandning med rörelseriktning nedifrån uppåt,
tidtals åter är i relativ vila med rörelseriktning
uppifrån nedåt. Avdelning IV har byggts enligt det av
dr Imhoff uppfunna systemet med kombinerad
luft-inblåsning och mekanisk omröring av vattnet, vilket
först kom till användning vid anläggningen i
Essen-Rellinghausen. Dessa fyra olika system hava
jämförts med varandra beträffande erforderlig
luftnings-tid, luftförbrukning och reningsresultat,, vilka
faktorer äro bestämmande för såväl anläggnings- som
driftkostnaderna. Till resultatet av denna jämförelse
skall jag återkomma senare. Avdelningarna II, III
och IV äro avsedda att drivas utan reaktivering av
slammet. Då frågan om fördelarna av reäktiveringen
inom fackmannakretsar är under diskussion, har
anläggningen dock byggts så, att möjlighet finnes att
experimentera med reaktivering även i dessa
avdelningar.
Från luftningsbassängerna rinner vattnet-till
efter-sedimenteringsbrunnarna, vilka äro 4 st. en för varje
luftningsavdelning. Anordningarna för vattnets
inledning i dessa äro i experimentsyfte olika i varje
brunn. Från eftersedimenteringsbrunnarna utrinner
Fig. 2. Slambehåliaren ocli de omgivande avlagringsbrunnarna.
det renade vattnet direkt i Gammelstadsfjärden.
Av det aktiverade slammet, som avlagrat sig på
brunnarnas botten, pumpas kontinuerligt en del
tillbaka till luftningsbassängernas inlopp i avdelning
II, III och IV samt till reaktiveringsbassängen i
avdelning I, och resten, överskottsslammet, pumpas till
avlagringsbrunnarnas fördelningstratt, varpå det
undergår fortsatt behandling tillsammans med det
övriga slammet. Slambäddarna utgöras av
väldrä-nerade plana bäddar med skikt av bokad sten av
olika grovlek. Det skulle föra för långt att närmare
ingå på detaljer av själva reningsprocesserna,
varför jag i detta hänseende får hänvisa till mina
tidigare publikationer rörande dessa.3
Till anläggningen hör vidare ett laboratorium, i
vilket de för anläggningens drift och
försöksverksamheten i densamma nödiga undersökningarna utföras.
I laboratoriebyggnaden finnes även bostad för
maskinmästaren, vilken närmast handhar driften av
anläggningen. För att få en så exakt jämförelse som
möjligt mellan de olika reningstekniska försök som
utföras i anläggningen har ett noggrant mätarsystem
varit nödvändigt. Sålunda finnes vid utloppet från
var och en av eftersedimenteringsbrunnarna sj
älv-registrerande vattenmätare, medelst vilka den
vattenmängd som renas i de skilda
luftningsavdelning-arna blir exakt uppmätt, beträffande såväl den totala
mängden som dennas fördelning på olika tider av
dygnet. För det endast mekaniskt renade vattnet
finnes även en skild mätare.
Likaså finnes för varje luftningsavdelning
särskilda självregistrerande luftmätare för uppmätning
av den till luftningen förbrukade luftmängden. Till
mätarsystemet hör ytterligare särskilda elektriska
mätare för varje motor, skilda gasmätare för
vardera slambehåliaren och slambrunnsavdelningen,
samt för gasförbrukningen i gasmotorerna och för
uppvärmningen, samt en mängd manometrar,
termometrar m. m. för olika ändamål.
Reningsanläggningen på Byholmen är byggd för
en folkmängd om 20 000 personer. Den mekaniska
reningen igångsattes den 15 juni 1932 och den
biologiska den 6 juli 1932. Sedan dess har anlägg-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
