Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
66
-teknisk tidskrift
27 april 1935
4 619 m3 siam, som använts till gödsel dels för
stadens egna parkanläggningar, dels av privata
jordbrukare, trädgårdsmästare och villaägare. Slammets
torkningstid har i medeltal varit 17 dygn. Lägsta
månadsmedeltal är 7 dygn och högsta 24 dygn. Till
stadens gasverk har sålts 210 062 m3 methangas,
vilket på grund av methangasens högre värmevärde
motsvarar ca 316 000 m3 gasverksgas.
Följande medelvärden från åren 1933 och 1934
belysa den i anläggningen uppnådda reningseffekten.
Under den första perioden, före anslutandet av
slakt-inrättningen, var mängden på 2 timmar
sedimenter-bara ämnen i det till anläggningen inkommande
avloppsvattnet 4,8 cm3/l och i det mekaniskt renade
vattnet 0,13 cm3/l, alltså var den mekaniska
reningseffekten 97,4 % av de sedimenterbara ämnena.
Under den andra perioden, från anslutningen av
slaktinrättningen till anslutningen av
Sörnäsom-rådet, voro motsvarande värden 8,2 cm3/l och 0,38
cm3/l, alltså reningseffekt 95,5 % av de
sedimenterbara ämnena. Genom anslutningen av
slaktinrättningen hade vattnet sålunda blivit avsevärt
smutsigare. Under den sista perioden med
överbelastning av anläggningen voro värdena resp. 5,32 cm3/l
och 1.98 cms/l, alltså mekanisk reningseffekt endast
62,7 %. Detta dåliga medelvärde är dock delvis
beroende av särskilt oförmånliga resultat genast efter
anslutningen av den stora vattenmängden. Sedan
dess har genom en del omställningar den mekaniska
reningseffekten förbättrats så att den nu utgör ca
85 % av de sedimenterbara ämnena. I varje fall
har sålunda under den senaste perioden den
biologiska reningen belastats med en avsevärd mängd
sedimenterbara ämnen.
Den bästa indikatorn på vattnets renhetsgrad och
reningseffekten utgör 5-dygns biokemiska
syre-täringen (b. s. t.). Under den första perioden var
denna i medeltal i det inkommande kloakvattnet 441
mg/1, i det mekaniskt renade vattnet 244 mg/1 och
i det biologiskt renade vattnet 23 mg/1. Den
mekaniska reningseffekten var sålunda i medeltal
44.7 % och anläggningens totala reningseffekt 95 %.
För den andra perioden voro motsvarande tal 503
mg/1, 268 mg/1 och 12,5 mg/1, alltså den. mekaniska
reningseffekten 46,6 % och den totala
reningseffekten 97,5 %, och för den tredje perioden respektive
374 mg/1, 270 mg/1 och 25 mg/1, alltså den mekaniska
reningseffekten 27,8 % och den totala
reningseffekten 93,5 %. Även dessa värden visa sålunda att
genom överbelastningen under den senaste perioden
den mekaniska reningseffekten försämrats. Härvid
gäller dock vad som ovan framhölls rörande de
sedimenterbara ämnena. Även den biologiska
reningseffekten har något minskats, men dock i mindre
påfallande grad. Bästa uppnådda reningseffekt har
varit: I det inkommande kloak vattnet b. s. t. 764
mg/1 och i detsamma efter reningen 1,4 mg/1, således
reningseffekten 99,9 %. Det bästa ernådda
renings-resultatet har varit b. s. t. i det renade vattnet
1 mg/1.
Noggranna undersökningar rörande den
bakteriologiska reningseffekten i anläggningen hava som
ovan nämndes utförts av olika bakteriologer, vilka
redan publicerat sina undersökningsresultat.4 Av
dessa undersökningar framgår att den
bakteriologiska reningseffekten vid normal rening av vattnet
varit 98—99 %. Bästa konstaterade bakteriologiska
rening har varit över 99,9 %.
Den producerade gasens värmevärde har i
medeltal varit H0 = 6 900 kcal 0°C 760 mm per m3 gas.
Den i avlagringsbrunnarnas slamrum producerade
gasens värmevärde har i medeltal varit H0 = 7 700
kcal 0°C 760 mm och den i de uppvärmda
slam-behållarna producerade gasens H0 = 6 200 kcal 0°C
760 mm. Det lägre värmevärdet hos den i
slam-behållarna producerade gasen är beroende på högre
C02-halt hos denna gas. Sålunda har i medeltal
C02-halten i slambehållargasen utgjort 31 % och i
slamrumsgasen endast 15 %. Högsta konstaterade
värmevärde hos gasen har varit 9 040 kcal/m3.
Enligt undersökningar utförda av statens
jordbrukskemiska laboratorium innehåller det i
anläggningen producerade slammet av torrsubstansen
4,22 % kväve (N), 1,72 % fosforsyra (P205) och
0,28 % kali (K,0). I utlåtandet från nämnda
laboratorium uttalas som sammanfattning beträffande
slammet följande: "Utbrett på åkern ersätter således
slammet ladugårdsgödsel och kärrmylla samt verkar
på många sätt förbättrande på markens växtlighet.
Det är dock på grund av sin mångsidighet närmast
jämförbart med ladugårdsgödsel, om det också ej
vore i alla avseenden att jämställa med väl skött
och uppbevarad sådan." Statens lantbrukskemiska
laboratorium har jämväl undersökt det från
avlagringsbrunnarnas yta bortskummade fetthaltiga
slammet och funnit att detsamma innehåller 77,6 % av
torrsubstansen fett. I utlåtandet härom säges bl. a.:
"Fettets blekning och övriga rening i sådan grad,
att det lämpar sig för framställning även av den
bästa tvål, erbjuder för den nutida tekniken inga
nämnvärda svårigheter", och utlåtandet avslutas
med: "De ovananförda kalkylerna torde vara
tillräckliga för att visa att torkande av slammet och
fettets extraherande ur detsamma ställer sig
ekonomiskt lönande." Tills vidare hava vi dock ej
prövat detta i praktiken.
Angående de rön vi gjort beträffande enskilda
detaljer i reningsanläggningen kan i korthet nämnas
följande: Användningen framför pumparna av rissel
med 5 cm avstånd har visat sig fördelaktigt. Några
störningar i pumparnas drift har därav ej
förorsakats, men mängden risselavfall har avsevärt
reducerats. Då oskadliggörande av risselavfallet är
betydligt besvärligare och medför mera obehag än
behandlingen av slammet från avlagringsbrunnarna,
är det förmånligare att så vitt möjligt koncentrera
avfallet till den egentliga slambehandlingen.
Beträffande avlagringsbrunnarna kan antecknas
att medelst den använda fördelningstratten med
överfall en jämn fördelning av vattnet på de skilda
avlagringsbrunnarna ernåtts. Likaså hava de snett
ställda flyttbara dyk väggarna funktionerat väl och
åstadkommit en god vattenfördelning på bela
tvärsnittet. Vid stora vattenmängder har det dock visat
sig önskvärt att bryta vattnets inströmningshastighet
redan före dykväggarna, för vilket ändamål nyligen
inbyggts trärännor med överfall över hela bassängens
bredd vid inloppet. Den från normala
emscher-brunnar avvikande konstruktionen för samlande av
hela gasmängden i varje brunn till en enda gasklocka
har visat sig vara ändamålsenlig, likaså har systemet
med uppdelning av slambehandlingen i två skeden,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
