Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
70
-teknisk tidskrift
27 april 1935
Längs kanalen ifråga har även måst utföras 72 st.
pumpstationer. En mängd skyddsdammar ha måst
anläggas för att skydda ön Wieringens norra kust mot
stormfloden, vilken genom spärrdammen kommit att få
en betydligt svårare karaktär i Zuiderzees norra del.
Till spärrdammens utfyllning har åtgått 13 610 000
m3 pinmo och 23 500 000 m3 sand. Till stenbeklädnaden
av slänterna har åtgått 952 000 m2 sten och till fyllning
ovanpå denna sten före anläggningen av gräsmattor ca
1 881 000 m3 lera.
Genom statens försorg har på det redan torrlagda
området skapats tvenne större samhällen med vardera
en befolkning på ca 100 familjer, och utanför dessa
samhällen ha ca 150 st. moderna och praktiska bondgårdar
uppförts på den forna havsbottnen. Åkerfält om ca
8 600 hektar äro redan besådda, och på de oändliga ännu
icke kultiverade ängsområdena gå tusentals nötkreatur
betande.
Av den hittills utvunna marken (20 000 hektar) äro
17 500 hektar användbara för åkerbruk, och flera byar
äro nu under planläggning. Vad som hittills gjorts är
endast en början, och man beräknar, att torrläggningen
av återstående tre polder skall bereda 3 000 man
sysselsättning under 10 år framåt.
Holland är särdeles tättbebyggt och hade år 1931 en
folkmängd av 315 personer per km2. På de nämnda
polderområdena beräknas 250 000 innevånare kunna
bosätta sig, varför dessa områden bilda ett välbehövligt
tillskott till landarealen.
Bruttokostnaderna för torrläggningsföretaget
beräknades från början till 548 mill. kronor, men kommer
att betydligt ökas på grund av inträffade svårigheter
under arbetets fortgång. Hittills utförda arbeten
inklusive alla inventarier och förberedelser ha kostat
holländska staten ca 792 mill. kronor, och det beräknas på vissa
håll, att när hela jättearbetet slutförts, det totalt
kommer att kosta 1 800 mill. kronor.
Den utvunna marken skulle enligt denna beräkning
kosta staten ca 8 000 kr. per hektar, men då arbeten
under åratal beredas verkstäder och arbetare samt
utflyttningsmöjligheter skapas för ett mycket stort antal
jordbrukare, anser man sig dock få god valuta av det
nedlagda kapitalet.
Emellertid beräknas att detta jätteföretag kommer
att giva staten ett överskott i penningar av 180 mill.
kronor, sedan den sista poldern blivit färdig och
samtliga 4 polder uppnått sina fulla kapitalvärden. Man
förstår därför holländarens stolthet, när han försvarar
sina händers verk med att citera det ordspråk, som i
Holland vunnit hävd, och som lyder: "Gud skapade
världen, men vi skapa Holland".
PROVTRYCKNING AV BETONGROR
INIFRÅN.
Sedan ett par år tillbaka tillverkas en apparat för
provtryckning av betongrör inifrån enligt system D.
Larsson (notis i Teknisk tidskrift häfte 2, år 1934).
Denna apparat har nu funnit användning inom vissa
tillverkningsområden för betongrör, speciellt av en del
lantbruksingenjörer för provning av rör för jordars
vattenavledning. Då apparaten är lätthanterlig,
behändig och billig i inköp, är det möjligt, att den
kommer att få ett mera omfattande användningsområde än
hittills. Det kan därför vara av intresse att jämföra
de rörliållfastheter, som härvid erhållas, med
motsvarande hållfastheter vid yttre tryck enligt det vanliga
provningsförfarandet. >
Vid jämförelse mellan de båda olika
provningsmetoderna måste man taga hänsyn till två olika faktorer,
nämligen dels den rent hållfasthetstekniska olikheten,
dels olikheten av rörtyngdens fördelning vid inre och
yttre tryck. Om betongens drag- och tryckhållfasthet
vore densamma, skulle den förstnämnda olikheten
försvinna, och om provtryckningen utfördes horisontellt,
skulle den senare olikheten bortelimineras.
Då betongen i likhet med t. ex. gjutjärn har den
egenskapen att tåla betydligt större tryck än
dragning, uppstår en väsentlig skillnad i
momenthållfasthet vid positivt eller negativt moment i en cirkulär
rörvägg. Momentmaxima uppstå som bekant i de
punkter eller utefter de båda generatriser, där
provapparatens krafter verka på röret. Undersökas
påkänningarna i ett radiellt snitt genom rörväggen, där
momentmaximum (.¥) uppstår, erhålles enligt formeln
för påkänningarna i en enkelkrökt balk:
M
r -b -h + I\
M■ 12 ■ s
där..
(1)
az — påkänningen på avståndet z från balkens
(rörväggens) t. p.
M— det böjande momentet i det undersökta snittet.
r — krökningsradien för balkens (rörväggens) t. p.
b = balkbredd (rörlängd).
h = balkhöjd (rörväggens tjocklek).
Ii = en integral med karaktären av ett tröghetsmomerit,
I ==. balkens tröghetsmoment.
För erhållande av ^ kan man använda sig av följande
Ii
I
3 I h \2 3 t h V
1 •• f> u+ T y+.......................<2)
i
Ett betongrörs godstjocklek är i allmänhet ca av
rörets inre diameter, varför en beräkning nedan utföres
för denna godstjocklek.
Då r är avståndet från rörets centrum till rörväggens
t. p., vilken approximativt antages ligga i rörväggens
mitt, erhålles:
11/4
- -o- ..................................(3)
Insattes detta värde på r i (2.), erhålles:
h
= 1,005
(4)
Insättes (3.) och (4.) i (1.) erhålles för b = 1 cm.
2 M 132 M ■ z
G: = , - – +
h
ll/»2 1,005 Ä2 (11 h + 2e)
För z — – erhålles kantpäkänningen i rörväggens
ytterdel:
o h = 5.654
M
h
För z — — erhålles kantpäkänningen i rörväggens
2
inre del:
M
6,385
Vid oarmerade betongrör är betongens
draghållfasthet avgörande för rörens hållfasthet. Vid yttre tryck
uppstår dragpåkänning vid belastningspunkten i den
M
inre delen av rörväggen, där a = 6,385 —. Vid tryck
h2
inifrån erhålles motsvarande dragpåkänning i rörets
M
yttre del, där a = 5,054 __ . Härav följer, att dragpå-
känningen vid yttre tryck blir
6,385—5,6
5,6
100 % —
= 13 % större för ett och samma moment än vid inre
tryck. Ett rör, som provas inifrån, bör alltså enligt
dessa beräkningar överbelastas med 13 % för att
motsvara den hållfasthet, som fordras vid yttre tryck.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
