- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1935. Väg- och vattenbyggnadskonst /
84

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

84

-teknisk tidskrift

27 april 1935

K. b., och den fortsatta granskningen hos K. maj:t sker
genom byggnadsstyrelsen och dess stadsplanebyrå,
således även där av arkitekter. Någon granskning ur
ingenjörssynpunkt förekommer således icke, vilket är
olyckligt för det hela. Ingenjörskonsten inom
stadsbyggandet får icke negligeras. Den mest rationella
lösningen med möjlighet till allsidig bedömning ger ett
nyskapat ämbetsverk, där de arkitektoniska, tekniska,
ekonomiska och rättsliga synpunkterna få ett likaberättigat
inflytande.

Civilingenjör Bergström: En anhållan om utsträckt
remisstid för teknologföreningens yttrande, som i
’Svenska arkitektföreningens upplästa skrivelse ifrågasatts,
och en eventuell fortsatt behandling av en ny kommitté
vore mindre lycklig, då många småsamhällen ute i
landet för närvarande med spänning avvaktar de stora
facksammanslutningarnas utlåtanden, innan de avge
sina egna remissvar. De kunna ej på samma sätt som
våra sammanslutningar i Stockholm få överblicken över
frågan, och därför vore det önskvärt att möjlighet
snarast gavs dem att få taga del av föreningens yttrande.

Ordföranden framhöll i samband härmed hurusom
givetvis Svenska arkitektföreningen dock var i sin fulla
rätt att även yttra sig i ärendet trots sitt tidigare
avböjande svar.

Civilingenjör Bergström: Svenska stadsförbundet
och även Stockholms länsstyrelse lära komma att gå
på i huvudsak den linje, som avdelningens
kommitterade för sin del föreslagit.

Kapten Nils Giöbel: Anordnandet av tillsynen över
stadsplaneväsendet under det föreslagna nya
ämbetsverket synes i yttrandet ej vara nog utförligt
motiverat. Därest så anses vara mest rationellt bör dock
de speciella synpunkterna härpå ytterligare utvecklas.
Man får icke glömma att stadsplanerandet är både en
arkitekt- och en ingenjörsuppgift. I städerna
granskas ju dock stadsplanen av de olika tekniska verken
även ur trafik- och avloppssynpunkt m. m., alltså
relativt fullödigt. Då kommitterade i sitt yttrande
kritiserar sammanblandningen hos byggnadsstyrelsen av
kronans markägarintressen och överinseendet över
stadsbyggnadsväsendet i landet, hade det kanske icke
skadat att påpeka hurusom liknande konfliktställning
mellan olika intressen kanske ändå mera återfinnes på
flera håll inom kommunalförvaltningen och det
olämpliga däri. Så existerar ju t. e. i Stockholm ett visst
samröre mellan fastighetsnämnden och
stadsplanenämnden i vad berör stadsplaneärenden och stadens
markinnehav. Man borde givit närmare uttryck åt
huru man på sådana områden velat få klara skiljande
linjer.

Major Torulf: Stadsplanerandet är givetvis ett
arkitektintresse likaväl som ett ingenjörsintresse, och vad
de kommitterade sökt få fram är icke något monopol
för ingenjörerna inom stadsbyggandet, i likhet med vad
nu arkitekterna synas eftersträva, utan endast ett
likaberättigande. Att byggnadsstyrelsen skall beakta
kronans markägarintressen är ofrånkomligt, liksom att
härigenom en viss konfliktställning uppkommer genom
det nuvarande inrangerandet av den högsta tillsynen
över stadsplanerandet inom samma styrelse.

Civilingenjör Torsten R. åström: Man får akta sig
för att bedöma dessa frågor bara efter förhållandena i
Stockholm, vilket ligger nära till hands när man, såsom
exempelvis kapten Giöbel och kanske även
undertecknad, är så pass inkörd i Stockholms
kommunalförvaltning, som vi äro. I en stor stad med dess förgrenade
organisation och väl företrädda facksakkunskap på
olika områden torde exempelvis stadsplaneärenden icke
löpa så stor risk att bli för ensidigt granskade, utan
här komma väl även de tekniska och ekonomiska syn-

punkterna till sin rätt under remisskvarnens gång. Så
torde förhållandet dock icke vara ute i landet inom
alla mindre städer och samhällen, där sakkunskapen
på dessa områden av helt förklarliga skäl icke kan
vara så talrikt företrädd. Med den nuvarande och även
med den av generaldirektör Berglöf föreslagna
organisationsformen löper ovedersägligen hithörande
spörsmål risk för en behandling, som icke torde kunna
bli så allsidig, som önskvärt är. Härtill kommer det
hot mot den konsulterande verksamhet på området,
som dock hittills förekommit och helt säkert fyllt
en uppgift, vilket genom den nyligen beslutade
utvidgningen av länsarkitektinstitutionen och
tendenserna över huvud taget inom stadsplaneväsendet med
nuvarande organisationsform föreligger.
Kommitterades upptagande av hela frågan om
stadsbyggnadsväsendet i detta sammanhang synes väl motiverat
på grund av det intima sambandet mellan alla i
yttrandet berörda frågor och icke minst därav, att
generaldirektör Berglöf i sin P. M. själv ganska ingående
uppehåller sig vid dessa frågor och polemiserar mot
tidigare förslag berörande exempelvis
byggnadsstyrelsen. Det var beklagligt att icke några representanter
för arkitektföreningen kommit tillstädes efter vår
inbjudan, då det ju i kväll varit av stort intresse att få
höra deras synpunkter på hithörande problem. Man
kan icke värja sig för känslan av att ett monopol på
stadsplaner eftersträvas, fastän stadsbyggandet kanske
mer än många andra verksamhetsområden kräver fleras
samarbete till det helas bästa. Avdelningen bör i denna
fråga till föreningsstyrelsen oreserverat vidarebefordra
de sakligt motiverade synpunkter till hela
stadsbyggandets gagn, som på basis av kommitterades yttrande kan
framkomma.

Civilingenjör Bergström: Den av kapten Giöbel
påtalade dualismen inom stadsförvaltningen existerar
onekligen och är icke av godo. Det har på många håll
blivit en viss vana att staden alltid skall ha rätt, vilket
inte alltid är så bra, men som sammanhänger med här
berörda intressemotsättningar. Ett nytt fristående
ämbetsverk kan dock förhindra oriktigheter på grund av
sådana intressemotsättningar även gentemot
kommunerna. Fastighetsbildandet är icke bara en
mätningsteknisk fråga, såsom generaldirektör Tengbom i dagens
tidningsintervju i anslutning till föreliggande ärende
vill göra gällande. Detta visar ovetskap om hithörande
frågor, då fastighetsbildandet med tomtindelningar etc.
står i intimt samband med själva stadsplanerandet.
Själva mätningen på platsen är endast en detalj därav.

Kapten Giöbel: En mera ingående motivering rörande
stadsbyggnadsväsendets inordnande under det
föreslagna ämbetsverket bör intagas i samband med det
slutliga redigerandet av avdelningens yttrande.

Sedan Ordföranden meddelat att styrelsen för sin
del i varje fall ansåg lämpligt med vissa, i huvudsak
mera formella ändringar på en del ställen i de
kommitterades yttrande var diskussionen avslutad.
Avdelningen beslöt därefter enhälligt att godkänna
kommitterades yttrande i princip samt att uppdraga åt
styrelsen, med herrar Torulf, Bergström, Virgin och
Giöbel adjungerade, att företaga slutlig redigering av
detsamma såsom avdelningens yttrande, varvid
speciellt motiven för stadsbyggnadsväsendets medtagande
i detta sammanhang ytterligare borde utvecklas.
Ordföranden framförde härefter avdelningens tack till de
kommitterade för det skickliga och intresserade arbete
de nedlagt i ärendet. En liten, men utvald skara
samlades därpå till supé och samkväm, varvid bl. a.
sekreteraren framförde ett tack till ingenjör Bergström
såsom ledare för den nyligen avslutade
stadsmätnings-mannakursen i Stockholm. T. Ii. Äm.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:32:20 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1935v/0086.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free