Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
122
-teknisk tidskrift
27 april 1935
Fig. 2. Västerbron från östra Långholmen.
bågspann består av två inspända plåtbågar på 18 m
centrumavstånd, förbundna med transversaler och
diagonaler. Bågarnas tvärsektion är lådformig, och
konstruktionshöjden vid anfangen och i hjässan är
4,8 resp. 2,5 m i stora spännet samt 4,0 resp. 2,0 m i
det mindre. Bågarna vila på fundament av betong
belägna i strandlinjerna på Kungsholmen och
Långholmen samt på ett grund i Riddarfjärden norr om
farleden. Till bågspannen anknyta på Kungsholmen
och Långholmen viadukter i stålbalkkonstruktion
med 12,9 m spannindelning. Brons totala längd
mellan viaduktlandfästena är 601,5 m. Brobanans
högsta punkt ligger 30,13 m över medelvattenytan,
och härifrån faller den i lutning i 1 : 28 mot
Kungsholmen och 1 : 25 mot Långholmen. Dess nyttiga
bredd är 24 m, varav körbanan 19 m och var ocli en
av de båda gångbanorna 2,5 m. Körbanan har plats
för två spårvägsspår, åtskilda av en 1,1 m bred
re-fuge, samt två körfiler på ömse sidor om spåren.
Brobanedäcket av betong uppbäres av ett system
lång- och tvärbalkar, vilka i sin tur vila på kolonner
med ett inbördes avstånd av 12,9 m i brons
längdriktning och 18,0 m i dess tvärriktning. Enligt detta
system äro såväl bågarnas påbyggnad som
viadukterna över land utbildade.
Underbyggnaden.
Byggnadsarbetena igångsattes i
juli månad 1931 av
Byggnadsaktiebolaget Contractor, Stockholm, i
egenskap av entreprenör för
grundläggningen.
Båglandfästena på Kungsholmen
och Långholmen samt
mellanpelaren på grundet i Riddarfjärden
bestå var för sig av tvenne av
varandra oberoende betongfundament
på 18 m inbördes avstånd från mitt
till mitt. Fundamenten vila på
berg, som i allmänhet ligger i
lämpligt höjdläge och är av god
beskaffenhet.
Största intresset erbjöd arbetet
med mellanpelaren, vars båda
fundament vardera hava en längd av
19 m och en bredd av 6 m. Berg-
bottnen lutar här ganska starkt, och djupet under
vattenytan är ca 5 m i pelarens norra del och ca
10 m i dess södra del. Bottnen täcktes av ett intill
2 m tjockt gruslager, som avlägsnades med hjälp av
gripskopa, vattenspolning utförd av dykare och
uppsugning medelst ejektor. Sedan berget blottats
utfördes pallsprängning och rensning.
Betongen i fundamenten har gjutits dels under
vatten, dels i torrhet inom länspumpade kasuner.
Formarna för undervattensgjutningen byggdes med
underkanten noga mallad efter bergbottnen, helt och
hållet över vattnet, hängande i en kring de ’blivande
fundamenten uppförd ställning. Formarna sänktes
ned till och förankrades i berget, varvid de samtidigt
påbyggdes med en kasun av 3" plank. För att
undervattensgjutningen skulle kunna utföras i
lämpliga delar med hänsyn tagen dels till risken för
sprickbildning och dels till
betongblandningsstatio-nens produktionsförmåga var formen genom
mellanväggar uppdelad i fyra delar, tillsammans bildande
två mot varandra vända E, fig. 4. Först göts betongen
i de två E-formade delarna till höjden -f- 1 och
därefter i de återstående två rektangulära sparrummen
till -j- 0,5. Genom detta förfaringssätt undvekos
Fig. 3. Formbyggnad för mellanpelaren.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
