Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
138
-teknisk tidskrift
27 april 1935
pens cylindriska
hål igenproppas
nämligen (se fig.
1) i båda ändar
med en tätsats
betong i
blandning 1 viktdel
cement + 2
viktdelar god
betongsand. Den undre
proppen gjutes,
sedan provtuben
placerats
vertikalt på ett fuktat
papper på ett
plant underlag,
den övre proppen
gjutes med hjälp
av en rund plåt,
passande i hålet
och i mitten
försedd med ett
fastsatt järnrör
för anslutning
till vattenledning.
Närmare beskriv-
ning av prov-
ningsanordningen
finnes i Statens
provningsanstalts
meddelande 34,
år 1934, sid. 36.
Motiven för
valet av denna prov-
ningsanordning
hava varit
följande.
1.
Lämplighetsprövning före ett
byggnadsarbetes
påbörjande. Statens provningsanstalt har årligen ett
stort antal kommersiella provningsuppdrag att i
aktuella fall för vatten- och brobyggnader m. m.
bestämma lämpligheten av vid arbetsplatsen
tillgängliga betongmaterialier och utröna lämpligaste
bland-ningsproportioner hos betong av dessa material för
erhållande av en vattentät betong. Arbetscheferna
fordra resultat snarast och få förelöpande intyg redan
efter provning vid 7 dygns ålder hos provkropparna.
Då fullständig täthet ej uppnås vid 7-dygnsprovet
meddelas även resultat efter 28 dygn. Där så
ske kan insändas materialier i så god tid att 90
dygns resultat kunna avvaktas, innan arbetet
påbörjas. Betongen tillverkas i detta fall
laboratoriemässigt med stötning i betongmassan av ett 20 mm
rundjärn (amerikansk och svensk standard).
2. Kontrollprovning under byggnadstiden. Sedan
byggnadsarbetet kommit igång utföres under
byggnadstiden kontrollprovning genom tillverkning på
arbetsplatsen av provtuber, vilka antingen insändas
till provningsanstalten eller provas på platsen efter
7 resp. 28 dygn. Provningsanordningarna böra
därför vara sådana, att provkropparna lätt kunna
tillverkas och provas på platsen, varvid tillverkningen
på platsen sker såsom för betongen därstädes.
3. Yttre formar böra vara av trä såsom på bygg-
nadsplatsen, den inre ytan i provtuben måste kunna
ruggas upp med stålborste, vilket sker i så färskt
tillstånd som möjligt hos betongen, så snart den inre
kärnan kan löstagas.
4. Ju större hålkroppens inre yta är desto säkrare
kommer inverkan av de variationer i betongmassans
täthet, som icke kunna helt undvikas, att göra sig
gällande.
5. Det kan synas som om
vattentäthetsprovkrop-parna på grund av såväl storlek som form äro
relativt ohanterliga. Provning av större betongvolym
ger emellertid bättre möjlighet till bedömande av
betongens vattentäthet än provning av små
provkroppar. Betongs vattentäthet är även beroende av den
likformighet, man kan påräkna i betongmassan. Det
är därför av vikt att vid tillverkningen av
vatten-täthetsprovkroppar deras volym är av sådan
storleksordning, att den bearbetning av betongmassan i
formen, som utföres vid provkropparnas tillverkning,
kan i möjligaste mån motsvara den bearbetning, som
betongmassan får på byggnadsplatsen.
6. Dylika provkroppar kunna även tillverkas med
vibrator, så att på detta sätt vibrerad betong kan
provas med avseende på vattentäthet. Eventuellt
kan härvid godstjockleken något ökas, vilket också
kan ske vid användning av mycket grovt
stenmaterial. Ökning av godstjockleken har vid hittills
förekommande fall icke erfordrats.
7. Godstjockleken i provkropparna är ca 10 cm.
Provning av större godstjocklek är ej nödvändig,
utom i fall som nämnts i föregående moment 6.
Betong, som vid provning med 10 cm godstjocklek visat
sig vara vattentät, bör ju vara vattentät i tjockare
konstruktioner.
8. Vattentrycket i provkropparna verkar
vinkelrätt mot "gjutningsriktningen". I praktiken verkar
i övervägande antal fall även vattnet i denna
riktning. Vid gjutning erhåller betongen nämligen lätt
en viss "skiktning" vinkelrätt mot
gjutningsriktningen, särskilt vid uppehåll i arbetet. Denna
skiktning kan antagas ogynnsamt påverka vattentätheten,
varför det är önskvärt att vattentrycket får verka
vinkelrätt mot gjutningsriktningen. Vattentrycket
Fig. 3. Vattentäthetsprovkroppar, 8-kantiga provtuber av betong med
10 cm minsta godstjocklek och 10 cm inre diameter. Till jämförelse
visas överst täthetsprovkropp av cementbruk (enligt fig. 4—5), 10,4 cm
yttre diameter. T. h. handpump och tryckackumulator.
Fig. 2. Träform jämte plåtkärna till
vatten-täthetsprovkropp av betong.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
