Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
22 juni 1935
väg- och vatten byggnad skons t
145
INSÄNT
Om beräkning av jordtryck mot spånter.
Då i ing. Fellenius’ artikel i septemberhäftet avd.
V. V. förankringsstag inritats på fig. 2 och 8 men icke
på de övriga, måste ju läsaren ta för givet, att de
senare avsågo oförankrade spånter; då enligt hr Fellenius’
inlägg i novemberhäftet detta icke var meningen,
bortfaller min anmärkning mot jordtrycksdiagrammen.
Hr Fellenius’ hänvisning till Blums behandling av
tryckfördelningen mot en oförankrad spånt föranleder
mig att påpeka, att den av såväl Blum som Krey
rekommenderade tryckfördelningen på spantens nedre del
(se fig. 1 nedan) endast utgör ett ganska godtyckligt
antagande. Denna tryckfördelning inträffar
förmodligen i ett visst ögonblick under pålastningen, men när
pålastningen fortsättes, närmar sig sannolikt
tryckfördelningen ungefär det i mitt förra inlägg angivna
diagrammet (se fig. 2 nedan), vilket motsvarar
gränsvärdet för konstruktionens motståndsförmåga.
Beträffande beräkning av förankrade spånter vill jag
med anledning av hr Fellenius’ sista inlägg ytterligare
understryka, hur nödvändigt det är, att hänsyn tages
till förankringens rörelsemöjlighet (= "eftergivenhet").
Om t. e. torr sand utfylles bakom en orörlig spånt, så
uppstår ett sandtryck mot spånten av intensiteten
0,5 yh. Först i den mån spånten ger efter utåt, så
att sanden kan utvidga sig horisontellt, sjunker
sandtrycket för att vid stor rörelse närma sig det aktiva
gränsvärdet oc 0,2 5 yh. Om nu förankringsstagets
andra ände är fäst i en platta, dimensionerad med
användning av samma friktionsvinkel och samma
säkerhetsgrad som spånten, så kommer spånten vid sin
rörelse utåt att draga med sig plattan, varunder
sandtrycket mot denna växer från begynnelsevärdet oo 0,5 yh’
mot det passiva gränsvärdet od 4 yh’. I sådant fall är
det riktigt att dimensionera spånten för aktivt tryck.
Om däremot ankarplattan göres mycket större än vad
som enligt beräkningarna erfordras, eller om staget
fästes t. e. i berg, så får spånten aldrig någon möjlighet
att giva efter och jordtrycket mot densamma aldrig
möjlighet att sjunka till det aktiva värdet. (Stagets
töjning är utan betydelse, så länge ej sträckgränsen
uppnås; spåntens utböjning däremot påverkar i viss men
oberäknelig grad jordtrycksfördelningen.) Samma blir
förhållandet vid en fångdamm eller en hamnpir, be-
Fig. l. Fig. 2.
stående av tvenne inbördes förankrade spånter med
jord emellan.
Slutligen begagnar jag tillfället att framhålla, att
de av hr Fellenius omnämnda undersökningarna av ur
mäktiga lerlager upptagna prover, vilka visat, att
ifrågavarande lera saknar inre friktion och besitter en med
djupet växande kohesion äro av mycket stort intresse.
Då ju upptagning från större djup av ostörda lerprov
möter betydande svårigheter och omrörda prov som
bekant icke ge stor ledning för bedömandet av lerans
egenskaper i naturtillståndet samt slutligen även
bestämningen av skjuvmotståndet är ganska vansklig, skulle
läsekretsen säkerligen sätta värde på en kort redogörelse
för hur ing. Fellenius löst dessa problem.
Walter Kjelbnan.
LITTERATUR
Arbetsbeskrivningar tör bituminösa vägbeläggningar,
meddelande 45 från Statens väginstitut, utgivna och
fastställda av Kungl, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.
Pris 3 kr. 96 sidor.
Ovan nämnda publikation utkom från trycket våren
1935, sålunda före vägbeläggningssäsongens början. Den
innehåller beskrivningar för de vanligaste
halvpermanenta beläggningarna jämte bestämmelser angående
tillverkning och leverans av stenmaterial samt bituminösa
bindemedel. Vidare finnas anvisningar för provtagning
av material till dessa beläggningar. I publikationen äro
femton olika beläggningssorter noggrant beskrivna, och
lämnas för dessa även uppgifter om ungefärlig
materialåtgång.
Införandet av enhetliga bestämmelser i samlad form
hälsas med stor tillfredsställelse och gives dem, som
utarbetat bestämmelserna (delegerade från väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen och Statens väginstitut), det
största erkännande för det grundliga och sakliga arbete,
som ligger bakom det slutliga resultatet. Samtidigt som
beskrivningarna bilda en god lärobok, bidraga de till
att förenkla entreprenadförfarandet. På grund av att
prestationerna för varje beläggningstyp blivit fastställda,
bliva nämligen olika anbud komparabla.
För varje slags beläggning användes en lämplig,
förkortad benämning, t. e. "typ IT 6/1935" betyder
in-dränkning med tjära till 6 cm tjocklek, typen fastställd
1935. Fördelen med dylika förenklingar ligger i öppen
dag.
En närmare granskning av det kapitel, som
avhandlar bestämmelser för tillverkning och leverans av
stenmaterial giver vid handen, att mycket stränga fordringar
uppställts på stenmaterialets kvalitet och urval. Dessa
äro åtminstone delvis väl motiverade för erhållande av
ett gott tekniskt resultat, men följden av ett strikt
genomförande av besämmelserna kommer att bliva en
avsevärd fördyring av vissa beläggningar, som gör
att de bliva mindre ekonomiskt möjliga. De stränga
bestämmelserna angående kvaliteten på stenen måste
nämligen föranleda en omläggning av
makadamtillverkningen över nästan hela landet. Nya krosstyper och nya
krossmetoder bliva behövliga.
Enligt undertecknads mening äro dessa stränga
bestämmelser väl motiverade, speciellt när det gäller det
s. k. indränkningsförfarandet. För de beläggningar, som
tillverkas enligt blandningsförfarandet, där sålunda
stenmaterialet blir inbäddat i tät massa, behöver man
däremot icke ställa samma fordringar på detta.
Följden av de nya bestämmelserna kommer troligen
att bli, att beläggningar enligt blandningsförfarandet
komma att uttränga beläggningar enligt
indränkningsme-toden. Detta vore onekligen en lycklig utveckling.
Skillnaden i pris mellan de blandningstyper, som finnas
beskrivna i detta sammanhang och indränkningstyperna
är nämligen relativt obetydlig, under det att skillnaden
i kvalitet är mycket stor.
Arbetssäsongen är nu slut, och de vägmän, som
syssla med beläggningar, ha fått tillfälle att närmare
överblicka årets resultat. Väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen har från olika institutioner och firmor begärt
yttrande i vad mån arbetsbeskrivningarna visat sig vara
lämpliga. Det är sålunda icke uteslutet, att
beskrivningarna återkomma till våren i något modifierad form.
Förfarandet med denna eftergranskning är att betrakta
som en mycket klok åtgärd av myndigheterna.
Om någon anmärkning skall framföras beträffande
fullständigheten i publikationen, skulle det vara att där
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
