Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2. 11 jan. 1936 - Bättre tider för pappersvalutaländerna — dåliga i guldländerna, av Filip Oberger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
stegring till resp. 94 och 95. Förbättringen under
dessa månader synes väsentligen ha sin grund i ökad
sysselsättning inom textilindustren. Såväl
spinnerierna som väverierna visa särskilt under oktober en
kraftig ökning av tillverkningen och en ännu
starkare stegring av leveranserna med härav följande
minskning av inneliggande lager. Den tunga
industrien och verkstadsindustrien har ungefär samma
sysselsättning som för ett år sedan, medan
motorindustriens sjunkit med omkring 15 proc., ehuru
automobilförsäljningen synes ha haft en särskilt stor
omfattning under oktober. Novembersiffran för
antalet arbetslösa uppgick till 409 500 mot 369 000 ett
år tidigare. Ökningen av antalet arbetslösa har dock
under november icke varit så stor som i fjol.
Järnvägarnas trafikinkomster visa en nedgång gentemot i
fjol t. o. m. första hälften av november på 11,1 proc.,
varvid dock en betydlig förbättring redovisats i
november.
Den franska valutans förutnämnda övervärdering i
förhållande till i första rummet det viktigaste
avnämarelandets, Englands, valuta men även till
pappersvalutorna över lag medför utomordentliga
svårigheter för den franska utrikeshandeln. Exporten har
sjunkit ytterligare och uppgick för de elva första
månaderna av detta år till 14,24 milliarder, medan
motsvarande siffra för fjolåret var 16,24 milliarder
francs. Införseln har emellertid kunnat nedbringas
något kraftigare och importöverskottet reduceras
från 5,00 milliarder under fjolårets elva första
månader till 4,77 milliarder under samma del av
innevarande år.
Noteringarna på de franska fondbörserna ha
tydligt avspeglat förändringarna i den ut- och
inrikespolitiska situationen och då dessa varit många ocli
stora, ha också kurssvängningarna varit många och
kraftiga. Nettoresultatet för året kan icke i detta
ögonblick fastslås, men mänskligt att döma torde det
bliva en eller annan procents stegring gentemot
kursnivån under december i fjol.
Federal Reserve Boards produktionsindex för
U. S. A. visar en genomsnittssiffra för 1935 års tio
första månader på 87,3, medan motsvarande siffra
för året förut var 77,9. Den senast framlagda siffran,
den för oktober, är den förmånligaste eller 94 mot
74 ett år tidigare, en förbättring på hela 27 proc.
För stegringen svara i främsta rummet den ökade
sysselsättningen inom automobilindustrien ocli
bostadsbyggandet. Denna har i sin tur genom det
ökade behovet av järn och stål orsakat att
produktions-anläggningarna för dessa råmaterial fått sin
tillverkning mer än fördubblad under oktober gentemot
samma månad i fjol; den under november framställda
kvantiteten var större än sistlidna oktober månad.
För nyssnämnda byggnadsindustri uppgår ökningen
gentemot oktober i fjol till 110 och för
automobilindustrien till omkring 120 proc. Stegringen för
annan byggnadsverksamhet än sådan för
bostadsändamål är omkring 35 proc. Oktobersiffran för
automobilindustrien är exceptionell och ingalunda
signifikativ för utvecklingen, i det den totala ökningen i
nämnda produktion under årets nio första månader
blott utgör 23 proc. Oktobertillverkningen har
uppnåtts genom att man släppt ut 1936 års modeller i
november i stället för i januari såsom annars brukligt.
Bland producenterna motiveras åtgärden med att man
väntar så stark efterfrågan nästa år att den
diskontering av densamma, som detta förtida utsläppande av
modellen utgör, endast innebär en jämnare fördelning
under året av den väntade totala försäljningen. Då
man emellertid i samband med detta resonemang
även anför, att denna ökade efterfrågan skulle
komma att härflyta från ett väntat bonusanslag från
folkrepresentationen, vilket åtskilliga gånger tidigare
avslagits, så synes man icke ha allt för starkt
underlag för framflyttningen av efterfrågan. Måhända kan
den kraftiga börshaussen under de senaste tre
kvartalen inverka förmånligt på automobilefterfrågan.
Kanske kan detta sätt att skapa en efterfrågan —
eller rättare sagt att flytta den — åstadkomma den
kraft, som behövs för att få näringslivets
accelererande rörelse i gång med större initialhastighet. Det
är emellertid att observera, att det icke är nämnda
exceptionella produktionsökning, som är
utslagsgivande för indexens stegring under höstmånaderna
utan härtill har snart sagt alla näringsgrenar
bidragit, läder- och skobranscherna dock undantagna. Do
tillgängliga produktionsstatistiska data för november
äro alla med undantag för järnvägstrafiken, som
visar någon nedgång medio september, förmånligare än
oktobers. Inga tecken på omslag i amerikanska
konjunkturen kunna för närvarande skönjas. Federal
Reserve Boards ledning har sagt ifrån, att någon
anledning att ingripa mot en inflationsfara icke är för
handen. Huru och i vilken utsträckning det
stundande presidentvalet kan komma att medföra
vanskligheter i konjunkturavseende, är omöjligt att för
närvarande bedöma.
Vårt land intar alltjämt en i konjunkturavseende
synnerligen gynnad ställning. Arbetslösheten har
ytterligare minskats om än icke i fullt samma takt
som i fjol. Av fackförbundens redovisade
medlemmar voro i oktober 12,5 arbetslösa mot 14,8 proc. ett
år tidigare. Det är i ögonen fallande, att det i
främsta rummet är de för den mera direkta inhemska
konsumtionen arbetande industrierna, som bidraga att
hålla denna siffra nere, och att våra stora
exportindustrier, med undantag för trävaror, ha icke
obetydligt lägre arbetslöshetssiffror än den nämnda
genomsnittliga. Den enda större bransch som visar ökad
arbetslöshet är textilindustrien, för vilken dock
arbetslöshetssiffran alltjämt är särskilt förmånlig med
endast 5,6 för oktober.
Den goda sysselsättning vår industri visat under
det gångna året kommer också till synes i vårt
handelsutbyte med utlandet, som vuxit avsevärt.
Ökningen faller emellertid väsentligen på införseln, som
stigit med 144 mill. kr. till 1 333 mill. kr. under årets
elva första månader samtidigt som exporten endast
ökat med kr. 71/2 mill. Denna utveckling har lett till
ett sedan i fjol från 331/, till 170 mill. ökat
överskott. Vår livsmedelsförsörjning har tagit i anspråk
ungefär 35 mill. kr. mer än i fjol, medan vår export
av dylika varor är praktiskt taget oförändrad i
värde. Den livliga industriella verksamheten i
allmänhet och icke minst byggnadsindustrien har krävt
en betydande import av järn- och stålvaror samt
metaller — cirka 22 mill. kr. — medan industriens
maskinbehov tagit i anspråk ungefär samma summa.
Särskilt markerat har behovet varit för den tunga
industrien samt för tryckeribranschen. Importen av
motorfordon — sammansatta och delar har stigit 21/;,
25 jan. 1936
19
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
