- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1936. Allmänna avdelningen /
185

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 17. 25 april 1936 - En olycklig proposition

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TekniskTidskrift

25 APRIL UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN HÄFTE 17

O

1 9 3 6 CHEFREDAKTÖR: KARL A. WESSBLAD ARG. 66

INNEHÅLL: En olycklig proposition. — Träbearbetningsmaskiner. — Svenska teknologföreningens
Polhems-pristävlan 1935. — Ett handslag över Öresund. — Notiser. — Sammanträden.

En olycklig proposition.

I kungl. maj:ts proposition nr 135 för anslag till
nybyggnad för skeppsbyggeriavdelningen vid
Chalmers tekniska institut anför chefen för
ecklesiastikdepartementet, att, ehuru hela den omfattande frågan
angående omorganisation av Chalmers tekniska
instituts högre avdelning till teknisk högskola icke vid
innevarande riksdag skulle upptagas till prövning,
riksdagen nu dock måtte fatta ställning till
spörsmålet om skeppsbyggeriundervisningens ordnande
och till vad därmed äger samband ävensom till
institutets löpande anslagsfrågor.

Vad som i detta fall ur praktisk
skeppsbyggnads-synpunkt synes märkvärdigt är, att ehuru statsrådet
icke nu är beredd att tillstyrka att förslag avlåtes
till riksdagen beträffande hela omorganisationsfrågan
för Chalmers tekniska institut ävensom frågan om
den nuvarande Tekniska högskolans och institutets
inbördes ställning, frågan om ordnandet av
skeppsbyg-geriundervisningen och omedelbart i samband därmed
stående frågor, böra och kunna nu bringas till ett
avgörande, utan att därigenom ett föregripande sker.
som försvårar lösningen av organisationsproblemet i
övrigt.

Då det utan tvivel är nödvändigt att utredningen
om den högre tekniska undervisningens ordnande
skyndsammast slutföres och en omdaning av våra
tekniska högskolor påskyndas, så att de bliva i stånd
lämna en undervisning fullt jämförlig med den bästa
i utlandet, synes det i högsta grad förkastligt att nu
fatta beslut om en eller flera i denna plan ingående
avdelningar eller ämnen, innan utredningen slutförts
och resultatet framlagts.

Kan det över huvud taget vara möjligt att vid
ett tekniskt institut organisera en fackavdelning
högskolemässigt jämsides med andra avdelningar, där
undervisningen ligger på ett annat plan? Ha
vederbörande tänkt sig in i vad undervisningen i
skeppsbyggeri drager med sig? Nu för tidén kan man ej
tänka sig en ensidig utbildning för en
skeppsbyggnadsingenjör, vilket tydligen framgår av att
skeppsbyggnadsindustrien vill ha högskolebildade ingenjörer
med stor allmänbildning inom tekniken. I motsats
till vad man tidigare hörde, att högskoleingenjörer
ej erfordrades för de stora ledande varven, har man
nu kommit till den övertygelsen, att om varven skola
kunna hålla stånd mot den utländska konkurrensen,

måste man söka förvärva ingenjörer med de bästa
kunskaper och den bästa praktik som överhuvud står
att uppbringa.

Det är mot denna bakgrund man måste se varvens
önskemål att undervisningen i skeppsbyggeri vid
Chalmers tekniska institut lägges på ett
högskolemässigt plan. Och häremot är intet att invända.

Skulle härigenom framtvingas en ombildning av
Chalmers tekniska institut till högskola, innan planen
för den nya tekniska undervisningen utarbetats och
godkänts, torde menliga följder ej utebliva och
betydande, onödiga kostnader för staten uppstå.

Huru övertygad man än må vara om, att Chalmers
tekniska institut bör ombildas till teknisk högskola,
måste man dock fasthålla vid att detta ej bör ske,
förrän planen för den högre tekniska undervisningen
blivit fastställd.

De sakkunniga framhålla, att redan nu
undervisningen i den högre avdelningen vid Chalmers sker
helt högskolemässigt och fullt jämförligt med
undervisningen vid Tekniska högskolan. Vad
skeppsbyggeriet beträffar, torde dock undervisningen däri
vid Chalmers vara mera specialiserad, medan
undervisningen i maskinlära för skeppsbyggarna ej
bedrivas i samma omfattning som för skeppsbyggarna
vid Tekniska högskolan.

Det verkliga skälet för önskemålet att Chalmers
tekniska institut förvandlas till högskola torde väl från
början vara av ekonomisk natur. Om styrelsen och
lärarna vid Chalmers tekniska institut, ävensom
skeppsbyggnadsindustrien i Göteborg anse, att redan
nu (och även tidigare) fullt högskolemässig
utbildning lämnats skeppsbyggarna i den högre
avdelningen, är det rimligt att lärarlönerna regleras uppåt,
så att de komma att ligga i samma plan som för
lärarne vid Tekniska högskolan. Detta kan
provisoriskt ordnas att gälla tills undervisningsplanen för
hela den högre tekniska undervisningen utformats och
antagits.

Skulle likväl enligt de sakkunnigas och styrelsens
för Chalmers tekniska institut mening fordras, att
undervisningen i skeppsbyggeri vid den högre
avdelningen lägges på ett annat plan och efter andra linjer
för att vara fullt högskolemässig, bör denna
omläggning ej ske separat utan i anslutning till
undervisningens ordnande enligt nyssnämnda plan. I sam-

185 18 april 1936

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jun 5 23:24:25 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1936a/0195.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free