Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 17. 25 april 1936 - Svenska teknologföreningens Polhemspristävlan 1935, av Fmn. - Ett handslag över Öresund, av Sten Edholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Ti dskrift
En provningsmaskin möjliggörande dylik
fullständig undersökning av jordarternas
deformationsegenskaper har byggts och använts under
Vattenbyggnadsbyråns arbeten som konsulterande för en rad
större dammbyggnader och vattenkraftverk i
Ryssland. I maskinen, som är uppställd i Tekniska
högskolans byggnadsstatiska laboratorium, ha även
andra material än jordarter undersökts bl. a. asfalt. Det
visade sig, att detta f. n. i kolossal omfattning
använda byggnadsmaterial besitter egenskaper, som
alis icke överensstämma med den nuvarande
uppfattningen om asfalt som en viskös vätska.
Uppsatsen innehåller kritik av hittillsvarande
jord-provningsapparater, motivering av den nya maskinen
och beskrivning av denna samt redogörelse för en del
utförda undersökningar. Fmn.
Ett handslag över öresu nd.
Förslag till Bro över Öresund mellan
Malmö och Köpenhamn. Av A.-b. Armerad
betong, Byggnads a.-b. Contractor och A.-b.
Skånska Cementgjuteriet, i samarbete med
de danska firmorna Christiani & Nielsen,
Højgaard & Schultz A/S samt Kampmann
Kierulff & Saxild A/S. — Norrköpings
Tidningars a.-b., 1936.
För ej så länge sedan kom jag av en tillfällighet
att från dansk radio avlyssna ett föredrag om
"Svenskerne og vi" — ett helt enkelt förtjusande
tillfälle att få höra ett för oss ovanligt fängslande
ämne utläggas.
Det var i en behaglig blandning av stort och smått,
en jämförelse i främsta rummet mellan de båda
nabo-folkens lynnesarter, men det blev också i förbifarten
en kaleidoskopisk framställning av olikheterna i våra
timliga livsbetingelser. Här hade föredragshållaren,
som tydligen var väl bevandrad i sitt ämne, valt att
som ett specifikt danskt symbolum för den alltid
storståtliga svenska företagarandan, i första hand för
storindustrien med dess skogar, gruvor och
vattenfall men även för de svenska kommunikationerna,
prägla den ordmålningen, "at det vil krop til i
Sverige". En illustrativ motsättning alltså mot de
genomgående "små" förhållandena i Danmark.
Detta föredrag och särskilt det
träffande men en aning ironiska i uttrycket
för svenskarnas "krop", rinner osökt i
hågen vid studiet av den utsökta lilla
publikation, som angives härovan.
Äntligen ha våra älskelige bröder hinsides
Flintrännan hittat det fält, där vi med
återbördande av den lilla ironien kunna
säga, att de i grund skakat den
storsvenska hegemonien i att vilja "krop
til". Det är då det gäller att i deras
tusen öars land bygga broar. Knappt
ha de hämtat sig efter den makalösa
bron över Lilla Bält, så äro de vips
färdiga med ännu ett storprojekt, som
kommer den flegmatiskt betonade
Medelsvensson att ta ett djupt tag efter
andan: bro över Öresund.
Ingenting är nytt under solen, och
idén om bro över Sundet är säkert
mindre ny än det mesta i den vägen. Senast
vi hörde av den var i denna tidskrift
i oktober 1935 i form av en redogörelse
för examensarbeten vid K. T. H.
Förslaget gällde den gången den billigaste
bron till Danmark, och intet tvivel råder om att
de unga adepterna såtillvida varit rätt ledda av sin
ecklesiastika försyn, då de stannat för övergången
Hälsingborg—Helsingör. Åtskilliga andra skäl än de
ekonomiska hava dock befunnits göra detta förslag
omöjligt att realisera, och att det i vart fall ur
danska synvinklar ansetts krävas en annan lösning
framgår med ali tydlighet av det föreliggande förslaget.
Främst må vi minnas, att de danske alltifrån
begynnelsen med oblida ögon betraktat den
svensktyska förbindelsen över Rügen, som ansetts placera
Danmark vid sidan om huvudstråket söderut och som
befunnits ännu olägligare i och med att också den
norska trafiken sökt sig efter de svenska vägarna.
Ur svensk synpunkt har frågan givetvis vidare
vyer än vad enbart en broförbindelse med Själland
innebär. Hur kärt det än må ses att härmed ernå ett
så att säga "lokalt" närmande, måste intresset här
dock främst utmätas efter i vad mån förslaget
verkligen bringar oss närmare den fasta förbindelse med
kontinenten, som är A och O, begynnelsen och ändan.
Denna vitala omständighet är visserligen berörd i
skriften, liksom det ock är påpekat, att denna skrift
utgör blott den "svenska gruppens" begränsade
bidrag, medan den danska gruppen därutöver, i
samarbete med danska myndigheter och auktoriteter, haft
OresuDdsbron, perspektiv frän Saltholm.
25 april 1936
199
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
