Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 19. 9 maj 1936 - Notiser - Grundläggning av vägbankar i kärrmark medels förträngning genom sprängning, av s. - Legeringsbeståndsdelarnas inflytande vid sättshärdning av stål, av s. - En kontrollanordning för förhindrande av överhettning i oljetransformatorer, av s.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
NOTISER
Grundläggning av vägbankar i kärrmark medels
förträngning genom sprängning har med framgång använts
vid de tyska bilvägbyggena. Ursprungligen härstammar
denna idé från U. S. A. men har genom omfattande
undersökningar fullkomnats i Tyskland, varom närmare
meddelas av P. Siedelc i VDI-Zeitschrift nr 7, 1936. De
första försöken utfördes på så sätt, att det översta
torv-lagret bortgrävdes varefter den av grus bestående
väg-banken upplagrades till en höjd av ca 1,6 m över
markplanet. Sedan nedfördes sprängladdningar under
banken, men det totala grusdjupet, tre meter, visade sig
vara för litet för laddningarna, vilka gingo av uppåt
genom banken. Nästa försök, vars schematiska
anordning visas å fig. 1, företogs vid Seeberg nära Berlin
varest vägen korsar en 25 m bred fördjupning
innehållande dytorv till ett djup av 7,5 m. Ytskiktet
luckrades i den avsedda vägbanans riktning ävensom till en
bredd av 20 m på bägge sidor om banken genom
sprängladdningar om vardera 250 gram "ammongelatin", vilka
placerades på omkring 2,5 till 3 m avstånd från
varandra på ett djup av 1 m. Gruset påfördes nu till sin
fulla höjd 6 m över mossens yta varvid banken dagligen
sjönk ca 0,5 m, så att när den fulla höjden uppnåtts
dess lägsta punkt befann sig 3,2 m över berggrunden
och banken uppnått en total vertikal genomskärning
av 10 m. Härefter sänktes borrhål med tillhjälp av rör
med en diameter av 3 dm genom sandbanken och det
underliggande dylagret ned till den fasta berggrunden,
med inbördes avstånd av 2,5 m. 10 st. på detta sätt
i vägens längdaxel anbragta hål laddades med
plåtminor innehållande sprängämneskvantiteter på 10 till 44
kg alltefter det ännu kvarvarande dylagrets tjocklek,
såsom visat i fig. 2. Härefter luckrades mossens yta
ännu en gång med några mindre skott varefter
huvudsprängningen företogs. Dessa försökssprängningar ledde
till så goda resultat att förfaringssättet numera kommit
till användning vid ett stort antal platser där de nya
bilvägarna föras genom torvmosseområden och
kärrmark. Sprängningarna medföra att torv- och dylagren
trängas at sidorna så att vägbanken bringas att vila på
den fasta berggrunden. Enligt en del offentliggjorda
sifferuppgifter utgjorde exempelvis vid Seeberg totala
sprängladdningen 1 700 kg till, förträngning av 6 000 m;l
jordmassa, dvs. 0,28 kg/m-i. Ungefärliga kostnaden för
Före sprängningen-^ ’’TT
Sjrfjør nnrrjn/lntnnX
Zfter sprünqninqefr*
Mine
Fig. 1. Profil av vägbank.
r Våg pion
, . ~_Hosse
Mossens y to fore
sprängningen
Sektion A-B
Sprängladdningar
hhkn
själva sprängningen uppgick till 3,3 Rmk per ms. Vid
ett par andra liknande arbeten av ännu större omfång
uppgick själva sprängkostnaden endast till 1 Rmk per
ms förträngd jordmassa. Vid alla tillfällena användes
"ammongelatin" såsom sprängämne. s.
Legeringsbeståndsdelarnas inflytande vid
sättshärd-ning av stål har undersökts av E. Houdremont och H.
Schrader (Arch. Eisenhüttenwes. Band 8, 1934/1935 h.
10). Undersökningarna utvisa att
legeringsbeståndsdelarnas inflytande på ytkolningen betingas av deras
reaktionsförhållanden till kolet. Alla element som kunna
bilda enkla karbider t. e. Cr, Mo, W, V och Ti medföra
uppkolning under det att sådana element som Si, Al, Ni,
Co och Cu medföra en minskning i ytans kolhalt. En
hög fosforhalt medför även en sådan nedsättning.
Endast Mn är praktiskt taget utan inverkan i berörda
hänseende. Beträffande härdningsdjupet så avhänger
detta i första hand av härdningssättet. Praktiskt taget
alla legeringsbeståndsdelar motverka ett inträngande av
härdningen. Starkast verkar vid lägre temperaturer i
detta avseende Si, i mindre mån Al. Ävenledes verka
tillsatser av V kraftigt förhindrande på kolets
inträng-ning under det att Ni, Co, Cu, Mo och W endast utöva
ringa inflytande och Mn och Cr intet nämnvärt sådant.
I avseende på känslighet för överhettning vid
sätts-härdning äro krom- och aluminiumstålen underlägsna
de olegerade stålen på grund av att dessa tillsatser
befordra korntillväxt. Däremot erhålles finare
kristallstruktur genom inlegering av Mn, Ni, Co, Cu och Si.
Likaså äro de stål som bilda enkla karbider okänsliga
för överhettning på grund av att karbiderna verka starkt
hindrande på kristallväxten. s.
En kontrollanordning för förhindrande av
överhettning i oljetransformatorer, arbetande enligt en ny
princip, har nyligen patenterats i Tyskland. På grund av
det stora oljemagasinet speciellt i transformatorer, men
även vid andra liknande oljekylda elektriska
anordningar, föreligger en stor eftersläpning i temperaturen,
varför temperaturbestämningar hos oljan icke giva en
tillförlitlig kännedom om temperaturtillståndet hos de i
densamma inbäddade elektriska delarna, vilka kunna
utsättas för starka överhettningar utan att detta kommer
till synes genom temperaturförhöjning hos oljan förrän
så lång tid förflutit, att skador av olika slag redan kun-
Expansions
kår./
Tryckkammare
Fig. 2. Skärning utvisande sprängladdningarna! placering i
väg-bankens längdriktning.
Fig. 1. Schematisk anordning av överhettningsskydd vid
transformatorer.
liat inträffa. För att råda bot på dessa olägenheter,
utgår föreliggande uppfinning från användning av de i
oljan på grund av temperaturförhändringarna genom
värmeutvidgningen uppstående tryckvariationerna, vilka
som bekant omedelbart fortplanta sig genom hela
oljemassan. För att härvid skilja mellan oljans normala
långsamma uppvärmning och de plötsliga
tryckstegringar som uppstå till följd av överhettningar i
lindningarna, betjänar man sig av den i fig. 1 schematiskt
visade anordningen, som i huvudsak består av en med
transformatorn i förbindelse stående tryckkammare
226
9 maj 1936
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
