- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1936. Allmänna avdelningen /
294

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 24. 13 juni 1936 - Träbearbetningsmaskiner, av P. E. Werner

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

• Fig. 84. Hyvelmaskin nr 201 från Bolinder-ilunktell.

Den som först utkom i marknaden var hyvelmaskin
typ 300, som visas i fig. 83 och är den hittills största
maskin, som utgått från svensk verkstad.

Den är byggd enligt det ovan nämnda
gruppsystemet med möjlighet till 9 olika utföringsformer genom
ändring av ordningsföljden mellan arbetsorganen eller
utelämnande av ett eller flera sådana.

Hyvelmaskin nr 301 har 5 roterande kuttrar,
plan-boxar för undersidan och kanterna, 8 matarevalsar,
brynapparater på över- och underkutter, 12
matningshastigheter upp till 150 m/min.

Största virkesdimensioner 300 mm bredd, 150 mm
tjocklek.

En ännu nyare hyvelmaskin från Bolinder-Munktell
av samma typ, men med något mindre dimensioner
och lättare är deras typ nr 200, som visas i fig. 84.

Då denna typ i huvudsak innefattar samma
konstruktioner som 301, men dessutom genom vissa
erfarenheter från denna ännu mera fulländats, anföras
här nedan de för 201 karakteristiska detaljerna vid
beskrivningen.

Arbetsorganen äro sålunda de samma som för nr
301. Största virkesdimensioner 300 bredd, 125 mm
tjouklek med sidokuttrar och 150 mm utan sådana.
11 matningshastigheter från 22 till 120 m/min. (72 till
100 fot pr min.).

Matareverken ha stora valsar, den första
spiral-refflad, äro icke vikt- utan fjäderbelastade, varigenom
de lättare följa träets ojämnheter och mata fram
säkrare. Fjäderbelastningen kan hastigare regleras
och trycket avlastas, vilket har betydelse för hyvling
av smalare dimensioner.

Valsväxlarnas kuggar äro spiralskurna, varigenom
stötar och vibrationer minskas och matningen blir
lugnare. De arbeta i olja inneslutna i kåpor.

På kuttrarnas konstruktion, lagring och hastighet
har stor omsorg lagts. Sambandet mellan
kutterhastighet, antalet stål och frammatningshastighet är

ytterst viktigt för en vacker hyvling och har därför
noga beaktats.

Skärytan från ett kutterstål är ju en del av en
cirkel och träets bearbetade yta en rad vågytor med
avståndet mellan kammarna så mycket större ju färre
antal skär i förhållande till frammatningen, som
medhinnas per sek.

Det anses, att ytan blir tillräckligt slät, 0111
avståndet mellan vågkammarna ej blir mera än 3 mm.
Vid en frammatning av t. e. 120 m/min. och ett
varv-antal av 4 400 erfordras en kutter med 10 stål för
att våglängden ej skall överstiga 3 mm. Den blir i
detta fall ca 2,7 mm.

Vid dessa höga matningshastigheter är det därför
uteslutet att använda fyrkantkuttrar, utan måste
rundkuttrar med minst 6 och upp till 12 stål
användas. De utgöras av tunna snabbstål 2,64 mm tjocka.
För en korrekt och snabb insättning av dessa i
kutterhuvudet finnes en särskilt konstruerad
stålinställ-ningsapparat.

Underkuttern kan noga inställas i höjdläge ocli
borden framför såväl 6om bakom kuttern äro
likaledes justerbara för en exakt inställning, vilket är
nödvändigt för en vibrationsfri gång och en god
hyvling. Borden äro försedda med utbytbara slitsulor.

För överkuttern gäller i huvudsak samma villkor i
avseende på konstruktion, antal stål etc. som för
underkuttern, även om dess arbete icke är så
maktpåliggande som den senares. I fig. 85 visas dess
utseende, liksom ock sidokutter och stavkutter på
en hyvel nr 201.

Endast Bolinders fräsar kunna förekomma på
sidokuttrar vid den stora produktion det här gäller.
Oavsett de stora fördelar dessa fräsar i övrigt
erbjuda, är det ytterst nödvändigt, att alla skäreggar
rotera koncentriskt, vilket säkrast uppnås med
Bolinders själcentrerande fräsbussningar.

Spånbrytaren är monterad på sidokutterns skydds-

294 13 juni 193G

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:32:29 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1936a/0304.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free