Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 29. 18 juli 1936 - Några ord om den mekaniska verkstadsindustriens utveckling under de senaste 75 åren, av E. A. Forsberg - Ekonomisk översikt, av Filip Oberger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
väl kanske inte så mycket själva rationaliseringen,
man fruktar, utan fast mera att dess resultat ej skall
komma alla, utan endast ett begränsat fåtal till godo.
Jag kan ej dela denna farhåga. leke ens med värsta
vilja i världen kan man hindra, att fördelarna av en
förbättrad produktion komma hela samhället till
godo. I själva verket förhåller det sig så, att de, som
genom sitt arbete och initiativ skapa framstegen,
som belöning få endast en ringa — allt för ringa —
del av de fördelar, deras verksamhet skänkt det
allmänna. För dem gäller ej "arbetets frukter åt dem,
som arbeta". Men det är ej om dessa man bekymrar
sig. Problemställningen är vanligen en helt annan.
Om inom en viss industri en rationalisering skett,
förefinnes ofta hos de personer, som äro sysselsatta
inom denna industri, men ej ha bidragit till
förbättringen ett visst krav att för sin egen del få
tillgodogöra sig åtminstone en del av fördelen. Detta är
begripligt men knappast sociaty. Allmänhetens fördel
tillgodoses bäst genom att industriens produkter bliva
billigare och lättare tillgängliga.
Härmed kommer jag emellertid in på frågor, som
ligga utanför mitt egentliga ämne. Jag har berört
dem endast på grund av deras nära sammanhang
med det för verkstadsindustrien livsviktiga
rationaliseringsspörsmålet. I grunden förhåller det sig väl
så, att var och en i första hand ser på sina egna
intressen, och ett förnuftigt samhälles uppgift är
därför att på ett rättvist sätt koordinera de enskilda och
de allmänna intressena. Den enskilde bör kunna
påräkna en rättvis belöning, när han genom nya
initiativ-gagnar det allmänna. Låt vara, att denna belöning
snarare är för liten än för stor, så har den dock
hit-till varit stor nog att frammana en följd av
organisatörer och uppfinnare, som gjort verkstadsindustrien
till vad den i dag är; som ha äran av den storartade
utveckling, jag nu har skisserat. Och det lider intet
tvivel, att om ej nedrivande krafter få göra sig
gällande, kommer samma ideella egoism att föra
verkstadsindustrien — och ali annan gagnelig
verksamhet — fram mot en ännu knappast anad utveckling
till nytta ej blott för den enskilde utan för hela
mänskligheten.
Ekonomisk översikt.
Läget inom våra stora stapelindustrier är alltjämt
synnerligen förmånligt. Prisutvecklingen är
tillfredsställande och försäljningarna avsevärt större än för
ett är sedan.
Skeppningen av järnmalm har under juni slagit
rekord med en mänadssiffra för Grängesbergsbolaget pä
0,95 mill. ton eller mer än dubbelt så mycket som förra
äret och i nivå med siffrorna för 1929 års
sommarmånader. Exporten under första halvåret har
uppgått till 4,54 mill. ton för Grängesbergsbolagets del
mot endast 2,97 mill. ton under samma tid i fjol.
Järnindustriens produktion visar för maj månad någon
nedgång såväl jämfört med samma månad i fjol som
med april i år; härvid är dock att observera, att maj
månad i fjol var exceptionellt förmånlig — rekord
för året — och aprilsiffrorna de högsta i är nådda
månadssiffrorna. Samtidigt har importen av såväl
tackjärn som smidbart järn varit synnerligen
omfattande och den inhemska konsumtionen liksom under
årets tidigare månader icke obetydligt högre än förra
äret. Konsumtionen av smidbart järn har i
genomsnitt under årets fem första månader uppgått till
74 000 ton mot 69 000 ton i genomsnitt per månad
under hela fjolåret. Verkstadsindustrien visar med
endast enstaka undantag en fortsatt synnerligen
förmånlig utveckling av exporten under maj månad.
Särskilt markerad är förbättringen för kullager och
separatorindustriernas produkter. Speciellt
kullagerexporten ligger markerat över genomsnittet för de
fem första månaderna. Av de större branscherna är
det endast förbränningsmotorer som förete en
gentemot maj i fjol ogynnsam utveckling.
Trävaruskepp-ningarna under maj visa icke samma kvantitativa
stegring gentemot i fjol som årets tidigare månader.
Sågad vara har exporterats i samma utsträckning som
i fjol, medan hyvlad vara företer en nedgång pä
omkring 25 proc. och bilad en dylik pä omkring 15 proc.
Sedan årets början har utförseln av sågad vara stigit
12 proc. och hyvlad 1 proc., under det att bilad visar
status quo. Som bekant ha de på dessa skeppningar
utvunna priserna varit betydligt förmånligare än de
för samma tid i fjol. Utförseln av massa är alltjämt
synnerligen omfattande och visar för den blekta
sul-fiten en 4 5 proc. högre siffra än i fjol, medan
ökningen för årets fem första månader utgör 27 proc.
Den oblekta sulfitens och sulfatens siffror äro en
aning högre än de fem första månadernas
genomsnittssiffror; den mekaniska massan visar en ganska
stark stegring för månaden. Skeppningen av
tidningspapper är alltjämt betydligt mindre omfattande än
förra äret, och för maj månads del är den utförda
kvantiteten drygt % lägre än den för samma månad i
fjol. Exporten av omslagspapper har varit högre än
förra äret (2 proc.) men relativt sett icke lika god
som under de föregående fyra månaderna. Importen
av fasta bränslen har varit större än i fjol och även
införseln av en hel rad andra industriella råvaror
avspeglar den livliga sysselsättningen inom industrien i
allmänhet.
Den fortsatta förmånliga industriella utvecklingen
i värt land i förening med den säsongmässigt
betingade stegrade sysselsättningen har medfört en stark
nedgång i antalet arbetssökande hos A. K. De
utgjorde under maj 35 000 eller det lägsta antal sedan
senaste högkonjunktur och en så låg siffra, att den pä
grund av inneboende tröghet i förflyttningen mellan
yrken icke torde kunna i nämnvärd grad nedbringas.
Antalet arbetssökande per 100 lediga platser visar en
fortsatt nedgång till 214 från 249 för april i är och
303 för maj i fjol. Den senast redovisade siffran är
den bästa hittills sedan 1929, då maj visade den lägsta
siffran för året med 136.
Industriens likviditet är alltjämt synnerligen stor,
och den livliga sysselsättningen synes icke i
nämnvärd grad ställa krav på bankkrediter; av allt att
döma gör sig också en viss reservation mot
nyanskaffning och utvidgning gällande hos företagsledarna på
grund av tveksamhet rörande den fortsatta
konjunkturutvecklingen. Statistiken över affärsbankernas
ställning visar för maj endast säsongmässiga
förändringar. Tillgängen på kassamedel är alltjämt
synnerligen riklig, även om en svag sammankrympning kan
konstateras, till vilken såväl den utländska utlåningen
som byggnadsindustriens livliga sysselsättning torde
bidraga.
Kursstegringen har fortsatt under juni, sedan den
politiska oron kom kurserna att stå tämligen stilla
under större delen av april och maj. Verkstadspapper
och Gränges svara för huvudparten av
kursförbättringen även om densamma är allmän.
Den amerikanska konjunkturutvecklingen är
alltjämt lika gynnsam. Stålindustrien utnyttjade vid
348
11 juli 1936
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
