- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1936. Allmänna avdelningen /
352

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 30. 25 juli 1936 - En ny länk i kraftverkskedjan, av r.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

fattades det avgörande beslut, som 5 år senare blivit
förverkligat.

Sedan Stockholms stad år 1929 ingått som delägare
i företaget, äro dessa följande: Sandvikens jernverk,
Fagersta bruk, SKF — Hofors bruk, Bergslagens
gemensamma kraftförvaltning, Korsnäsverken och
Stockholms stad.

Bolaget arbetar på kooperativ grundval.
Delägarna äga att till bolagets självkostnad uttaga
kraft i proportion till aktieinnehavet. Aktierna

1 bolaget äro fördelade ungefär lika mellan
delägarna.

Beträffande Krångedeverkets vattenförhållanden,
planläggning, tekniska data, utförande och kostnader
äro efterföljande uppgifter av intresse:

Medelvattenmängden i Indalsälven är vid Krångede
ca 360 m3/sek för att vid högvatten uppgå till max.

2 000 m3/sek. och vid lågvatten sjunka till
tjugondedelen därav. Fullständig reglering av de större
sjöarna i vattendraget är ännu ej genomförd, men är
under arbete och beräknas efter fullbordandet
lågvattenmängden bliva ca 250 m3/sek. Den för
kraftverket utnyttjade fallhöjden är ca 58 m. I sitt
nuvarande skick omfattar verkets utbyggnad 2
maskiner om vardera 30 000 kW.

Ytterligare fyra dylika aggregat avses insättas,
varvid effekten ökas till 180 000 kW.

Strax nedströms om intagen äro förlagda
montagehall med en flygelbyggnad inrymmande kontors- och
ställverkslokaler samt i vinkeln mellan dessa
byggnader utomhusställverket.

Dammen och de med denna sammanbyggda intagen
äro grundlagda på berg tvärs över hela älvfåran.
Den största höjden över älvens naturliga botten är
18 m, den sammanlagda längden blir 350 m, sedan
samtliga 6 intag äro färdiga. Vid nuvarande
utbyggnad ha 3 intag färdigställts, och en skärmdamm har
uppförts framför platsen för de blivande intagen.
Dammen är försedd med 4 flodutskov av 20 m bredd,
ett utrustat med en nedåtgående sektorlucka, särskilt
avsedd för framförande av flottgods, och de tre
övriga med uppåtgående sektorluckor. Samtliga
luckor äro utförda för elektrisk drift, två av dem
med avståndsmanövrering från kraftverkets
kontrollrum.

Intagen lia vardera en bredd av 14 m. De
kunna avstängas med uppåtgående sektorluckor,
vilka kunna sänkas genom avståndsmanövrering från
maskinsalen.

Från intagen ledes vattnet genom trycktuber till
turbinerna. Tuberna bestå av cylindriska rör av
järnplåtar, sammanfogade medelst elektrisk
svetsning. Diametern är 5,5 m. Plåttjockleken varierar
från 20 mm i de nedersta delarna till 9 mm i de
översta. Mellanrummet mellan plåttuberna och
bergväggarna i det utsprängda tubschaktet är utfyllt
med betong.

Maskinstationen är inrymd i en utsprängning i
berget, vilken inklätts med golv, väggar och tak av
betong. Den består av trenne våningar, den övre,
generatorsalen, med golvet 40 m under markytan,
mellanvåningen, vilken till stor del upptages av
generatorerna med deras utloppskanaler för varmluften,
saint nederst turbinvåningen med golvet 47,5 m under
markytan. Maskinsalens längd blir vid full utbyggnad
ca 100 m och den bestrykes av två traverser, vardera

med 125 tons lyftkraft. Båda traverserna tagas i
anspråk för lyftning av en generators rotor.

Turbinerna, som äro uppställda med vertikala
axlar, äro enhjuliga Francisturbiner och lämna ca
47 000 hkr vid 167 varv/min.

Generatorerna vila på en järnkonstruktion av
Dip-balkar, som stöder mot turbinernas ledskenering. De
lämna en effekt av 35 000 kVA vid 8,400 voit.

Vattnet från turbinerna avledes genom korta,
delvis plåtkläd da sugrör och vidare genom en för tre
aggregat avsedd 1 400 m lång avloppstunnel i berg,
äggformad med en höjd av 13,4 meter, en bredd av
11 meter, ett tvärsnitt av 116 m2 och en lutning av
0,8 m på 1 000. Vattnet fyller icke tunneln till fulla
höjden, varigenom särskilda svallningsbassänger
kunnat undvaras.

För kraftverkets utförande har en jämförelsevis
lång byggnadstid eller 5J/2 år varit tillmätt.

Arbetena, som utförts i egen regi, påbörjades i
februari 1931, då såsom en första åtgärd uppförande
av en provisorisk kraftstation om 1 200 hkr saint
kompressorstation vidtog. Sprängningen av
avloppstunneln började i april 1932 och var fullbordad den
20 sept. 1935. Dammbyggnaden påbörjades hösten
1933.

Intagen lia utförts under åren 1934—1935, liksom
den provisoriska skärmdammen.

I maskinstationen under jord var bergsprängningen
i huvudsak avslutad på hösten 1934, därefter vidtog
betonggjutningen av pelare, traversbalkar och
bjälklag och sedan kunde turbinmontaget påbörjas i
januari 1935 och generatormontaget i oktober samma
år. Det första aggregatet kunde igångsättas i medio
av april 1936.

Arbetsstyrkan har uppgått till i medeltal 320
man, den största till 650 man. Till den 1 juni i år
har antalet arbetstimmar i egen regi uppgått till
3 860 000.

Planeringen och överledningen av samtliga arbeten
har varit förlagd till bolagets huvudkontor i
Stockholm med ingenjör N. Forssblad som verkställande
direktör. Vid huvudkontoret har ingenjör A. öhman
stått som närmast ansvarig för byggnadsarbetena och
ingenjör G. Löfgren för de elektriska arbetena.

Vattenbyggnadsbyrån har varit konsulterande med
avseende på den vattenbyggnadstekniska och den
mekaniska delen av arbetet och uppgjort hithörande
konstruktionsritningar. Vid uppläggningen av
projektet har ingenjör C. Sundelin deltagit.

För byggnadernas formgivning har arkitekt Erik
Hahr varit anlitad.

Vid Krångede har ingenjör G. Berggren varit
arbetschef, ingenjörerna B. Liljeblad, J. Sandgren, F.
Grange och R. Nilsson ha handhaft arbetsledningen
på olika avdelningar och ingenjör R. Gellerstad
svarat för tillverkningen och provningen av betong.

Bland större leverantörer märkas följande: Cement
har levererats av Cementa och armeringsjärn av
Horndalsverken. Luckor och spel i regleringsdammen
ha levererats av A.-b. Bröderna Hedlund, luckor och
spel till intagen av C. J. Petersens mek. verkstad.
A.-b. Lindholmen—Motala har levererat trycktuber
till turbiner samt bågsättar till fångdamm. Turbiner
ha levererats av Karlstads mek. verkstad. Asea har
levererat generatorer, transformatorer,
ställverksutrustning, kontrollanläggning m. m. Traverser ha

352

25 juli 1936

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jun 5 23:24:25 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1936a/0362.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free