Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 31. 1 aug. 1936 - Ångturbiner av idag, av Oscar Wiberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Fig. 14. STAL-mottrycksturbin.
härvid komma till användning — mottrycksturbiner,
avtappnings-kondenseringsturbiner och
avtappnings-mottrycksturbiner — lämpar sig STAL-turbinen
synnerligen väl. Den första
avtappnings-kondenserings-turbinen levererades av STAL 1920. Sedan dess har
i överensstämmelse med den allmänna utvecklingen
den rena mottrycksturbinen eller i vissa fall
mot-trycks-avtappningsturbinen i det övervägande
antalet fall blivit den för industrierna lämpliga
turbin-typen istället för kondenserings-avtappningsturbinen,
vilket beror på att dels det för fabrikationen
erforderliga ångtrycket har kunnat sänkas genom modernare
och mera ekonomiska maskiner, dels panntrycket
numera väljes högre än tidigare, så att i regel
tillräcklig energi för fabrikernas behov kan utvinnas ur den
i fabriken förbrukade ångan vid expansion från
panntrycket till fabrikationstrycket, varför en extra
kon-denseringsdel är obehövlig. En bidragande faktor är
även den alltmera genomförda sammankopplingen av
olika kraftnät, varigenom fordringarna på reservkraft
på platsen i hög grad kunnat minskas.
Initiativet till byggandet av
dubbelrotations-mot-trycksturbiner togs av STAL år 1924 och den första
levererades år 1926 till Gotlands kraftverk, Slite.
Det är en 1 400 kW turbin, byggd för 40 kg/cm2
ångtryck och 400°C temperatur. Samma år levererades
även en mottrycksturbin till Woikka Bruk i Finland
(Kymmene a.-b.) och en till Pechelbronn, Elsass,
vardera på 2 100 kW. Det goda resultat, som uppnåddes
med dessa turbiner, visade STAL-turbinens lämplighet
som industriturbin. Vid lämpliga ångförhållanden
kunna verkningsgrader på 90 % och därutöver
uppnås. Numera är ungefär halva antalet vid STAL be-
Fig. 15. Sektion genom akovelsystemet för STAL-mottrycksturbin.
Fig. 16.
/7 /S 2/ 23 25 27 23 3/ JJ 35
mm £//ei/ av /ereresaa/e S7%L-tur6/ner. "Töfa/I.
m m –- –- —»— i Jrerije
Sammanlagda effekten av levererade STAL-turbiner vid olika
tider.
ställda turbiner dylika
mottrycksturbiner. Även
mot-trycks-avtappningsturbiner
ha vid flera tillfällen
levererats.
Mottrycksturbinernas
allmänna utseende framgår
av fig. 14. Det yttre
turbinhuset är utfört ungefär
på samma sätt som vid
kon-denseringsturbinerna, så
att det kompakta,
självbärande utförandet av
aggregatet bibehållits. I detta
yttre turbinhus har insatts
ett inre turbinhus, till vars
yttre del ångan strömmar,
sedan den passerat
skovel-systemét. Detta är i stort
sett uppbyggt efter samma principer som
konden-seringsturbinernas skovelsystem. (Fig. 15.)
När Ljungström-turbinen först framträdde, väckte
den ett berättigat uppseende framför allt på grund av
de höga verkningsgrader, som uppnåddes med
maskiner på så små effekter som ung. 1 000 kW. Som i det
föregående framhållits, har emellertid turbinen sedan
dess utvecklats, så att den moderna STAL-turbinens
fördelar blivit ännu mera markerade vid stora
effekter än vid små. Tiden var därför mogen för en
omkonstruktion även av de mindre turbinerna, särskilt
för det fall, att de måste arbeta med högt ångtryck
och följaktligen små ångvolymen En sådan
omkonstruktion har under de senaste åren utförts för en del
mindre typer och ett 40-tal såväl rena
mottrycks-eller kondenseringsturbiner som avtappnings-konden-
zmoco
2200.000
/mooo
/.200000
/mom
370
1 aug. 1936
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
