Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 32. 8 aug. 1936 - Ekonomisk översikt, av Filip Oberger - Notiser - Ultraljudvågornas tekniska användningsmöjligheter, av s.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
för juni ett år tidigare var den 1,88 mill. Det av
politiska förhållanden framkallade svåra läget i Frankrike
har ännu icke klarnat. Verkningarna av
kostnadsökningen på avsättningen har ännu icke kommit till synes
i de föreliggande produktionsstatistiska uppgifterna.
Sannolikheten talar för att ett avbrott kommer att äga rum
i den vackert stigande kurva som sysselsättningen inom
franskt näringsliv visat under de fem första månaderna
av innevarande år.
Filip Oberger.
NOTISER
CL
1
JL/
Ultraljudvågornas tekniska användningsmöjligheter
lia pä senare år ökats i samband med de
forskningsresultat som vunnits i avseende på dessa
materiesvängningars natur. Som bekant betecknar man med
ultraljudvågor sådana sinusformade svängningar i
materien (populärt "ljudvågor"), som äga en frekvens
liggande över hörgränsen, dvs. över omkring 16 000 perioder.
Dylika svängningar kunna enklast åstadkommas genom
anläggning av elektriska fält på kristaller, vilka
uppvisa s. k. piezoelektrisk effekt, dvs. en formförändring
i takt med växelfältets förändringar, men även rent
magnetiska effekter kunna givetvis komma ifråga för
åstadkommande av svängningar i takt med växelfältet.
Dessa anordningar äro sedan länge bekanta, bl. a. inom
radiotekniken vid högtalare för åstadkommande av
svängningar inom det hörbara området, men ha även
rätt länge varit i bruk för framställning av
"ultra-svängningar", varvid man hittills lyckats nå frekvenser
upp till 2-108 perioder. Sålunda torde ett av de första
tekniska områden varest dessa ultrasvängningar
kommit till användning ha varit för ekolodning och
under-vattenssignalering, vartill de äro speciellt lämpade på
grund av att de förlöpa rätlinjigt utan större spridning
i det transmitterande mediet, i detta fall vatten.
I en längre uppsats i VDI-Zeitschrift, nr 20, 1936,
redogör E. Hiedemann för en del nyare rön beträffande
ultraljudvågornas natur och användningsmöjligheter.
Det har exempelvis befunnits, att vätskor, som bringas
att vibrera med tillhjälp av de ovan beskrivna
"sändareanordningarna", komma att verka som optiska gitter
på ljusstrålar, som få genomgå mediet vinkelrätt mot
ljudvågornas fortplantningsriktning. Det är givet, att
ett dylikt gitter icke blir stillastående utan förflyttar
sig i ljudriktningen med ljudets hastighet. Då denna
emellertid är praktiskt taget försvinnande liten mot
ljushastigheten, spelar denna omständighet i regel ingen
roll. Det är givetvis de utmed ljudvågen uppträdande
förtätningarna och förtunningarna av mediet (bukar
och noder) som framkalla denna gitterverkan, vilken
vetenskapligt redan utnyttjats på en mångfald sätt.
Man kan t. e. med dessa anordningar på ett enkelt sätt
åstadkomma gitter av olika byggnad genom att använda
sig av flera "ljudstrålar", som anläggas i olika
riktningar. Utan att
närmare ingå på dessa rent
vetenskapliga
användningsområden, bl. a. för
mätning av ljudets
hastighet i olika kroppar,
böjningsfenomen,
fortplantningsriktning m. m.,
som även är av betydelse
för studiet av
ljudmembran inom radio- och
telefontekniken, skall häf
endast omnämnas en
metod för provning av
materials homogenitet, som
av förf. beskrives efter
1. Anordning för provning av
stålstavars homogenitet.
Fig. 2. Böjningsbild vid fullgott Fig. 3. Böjningsbild vid
underlial-material. tigt material.
S. J. Sokoloff (Physik. Z., 1935, sid. 142), vilken använt
densamma för provning av stålstavar. Ursprungligen är
metoden föreslagen av O. Mtilhäuser (tyska patentet
569598) för upptäckande av håligheter och sprickor i
elastiska material. Provningsanordningen framgår av
fig. 1, som i likhet med övriga bilder är återgiven efter
uppsatsen i VDI-Zeitschrift. Stålstaven som är
betecknad med a bringas i longitudinella ultrasvängningar
genom en oscillerande kvartskristall på känt sätt.
Stavens andra ände anligger mot ett glaskärl c,
innehållande vätska. Från en ljuskälla d sändes via
bländare- och linssystemet e ett parallellt ljusknippe
vinkelrätt mot ljudvågorna genom glaskärlet c. Sedan ljuset
genomgått detta, samlas det på skärmen f. Är staven
av fullgott homogent material erhålles härvid genom
den vibrerande vätskans ovannämnda gitterverkan
skarpa böjningsbilder på skärmen, av det utseende som
fig. 2 visar, överför staven däremot, på grund av
inhomogenitet, endast bristfälligt ljudsvängningarna på
vätskan i glaskärlet, så blir dennas gitterverkan
ävenledes behäftad med fel, som visa sig i form av en otydlig
böjningsbild på skärmen, såsom framgår av fig. 3.
På det kolloidkemiska området har man även
kommit fram till resultat, vilka äro av tekniskt intresse.
Sålunda har det med användning av ultrasvängningar
av stor styrka och hög frekvens visat sig möjligt att
uppnå en ytterligt högt driven finfördelning av material
i emulsioner ("högdispersa system"), vilket är av
betydelse ej blott inom läkemedelsindustrien utan överallt
där man har att göra med dispersa system, t. e.
färgemulsioner, fotografiska emulsioner m. m. Man har pä
detta sätt kunnat nå en dispersitet, vilken ligger
avsevärt högre än som kan erhållas med tidigare metoder.
De i fig. 4 efter B. Claus återgivna mikrofotografierna
visa, vilka resultat som härvid erhållits vid
behandling-av fotografiska emulsioner av halogensilver i gelatin.
Emulsion a är framställd genom enbart omröring,
emulsion l) genom samtidig värmning och omröring samt
emulsion c på samma sätt som ö men åtföljt av
ultraljudbehandling. En dylik behandling tar endast några
minuter och åstadkommer, såsom bilderna tydligt
utvisa, en avsevärt homogenare emulsion än som erhålles
på vanligt sätt. Betydelsen härav för erhållande av
stor skärpa hos den fotografiska bilden ligger i öppen
dag. Ett annat sätt för erhållande av högdispersoida
ämnen, som även angivits av Claus, består i att utsätta
de ämnen som avskiljas vid elektrolys eller kemisk
omsättning för en samtidig inverkan av ultraljudvågor,
varvid det utfallande ämnet blir ännu finare fördelat än
som kan åstadkommas genom enbart dispersering med
Fig. 4. Mikrofotografi utvisande dispersitet erhållen a) med enbart om
röring, b) med omröring och uppvärmning och c) med samma behandling
som vid b) efterföljd av ultravibrering.
381 29 aug. 1936
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
