Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 35. 29 aug. 1936 - Några nyheter inom cellulosa- och pappersindustrien, av J. Vestergren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
29 AUG. UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN HÄFTE 35
o
1 9 3 6 CHEFREDAKTÖR: KARL A. WESSBLAD ARG. 66
INNEHÅLL: Några nyheter inom cellulosa- och pappersindustrien, av civilingenjör J. Vestergren. — Notiser.
— Litteratur. — Personalnotiser.
Några nyheter inom cellulosa- och
pappersi ndustrien.
Av civilingeniör J. VESTERGREN.
Såsom ovanstående rubrik antyder, gör denna
artikel icke anspråk på att vara uttömmande. Ämnet
är ju mycket omfattande, och nedanstående resumé
har därför inskränkts till en redogörelse över några
under de senaste åren särskilt framträdande
yttringar av det alltjämt pågående forsknings- och
moderniseringsarbete, som avser att tjäna
cellulosa-o’ch pappersindustrien. Materialet har behandlats i
denna ordningsföljd: konstruktioner av allmänt
intresse, massaveden, sulfitkokning, sulfatkokning,
regenerering av svartlut, målning, limning,
pappersmaskiner. återvinning av bakvatten, provningar.
Transportanordningarna inom cellulosa- och
pappersindustrien hava under senare år undergått en
kraftig utveckling, som i Sverige gjort det lönande
att ombygga och modernisera redan befintliga
anläggningar och som givetvis tillämpats, vid de
nybyggda fabrikerna.
För transport av massaveden har man på grund
av de växande vedupplagen gått mot allt större
kranenheter. Kabelkranens utmärkande egenskap
att med förhållandevis billig byggnadskostnad
behärska stora ytor liar härvid kraftigt utnyttjats.
Ett anmärkningsvärt exempfel härpå är den i höstas
vid finska statens sulfatfabrik i Imatra
igång-körda av Aktiebolaget Nordströms linbanor,
Stockholm, levererade radialkäbelkranen, som staplar
30 in2 vedknippor, troligen de största vedknippor,
som staplats med kabelkran. De båda anläggningar,
som komma närmast denna, äro radialkabelkranen
hos Diesen & Wood, Pitkäranta, med ca 600 m
spännvidd och 24 m3 knippor samt radialkabelkranen vid
Domsjö sulfitfabrik, som lyfter 22 m3 knippor ocli
behärskar ett vedupplag av 16 har.
För transport av stenkol har under senare år
släpskopan använts i större utsträckning. Detta
transportmedel har förutom sin låga anläggningskostnad
en viss fördel däruti, att oregelbundna upplagsplatser
kunna utnyttjas. Även här har man gått mot större
enheter. Sålunda har exempelvis under år 1935 de
båda släpskopeanläggningarna för stenkol vid Woikka
pappersbruk och finska statens sulfatfabrik vid
Imatra utförts med en kapacitet av 100 ton stenkol
pr timme vid 100 m skraplängd.
För transport av massabalarna från packpressar
till massamagasin användes ju i stor utsträckning
linbanor. Pålastningen av massabalarna på vagnarna
har tidigare skett för hand, vilket, liksom skjutning
av vagnarna, krävt mycket arbete och på många
ställen fordrat en betjäning av en à två man pr skift.
Aktiebolaget Nordströms linbanor har fört i
marknaden ett nytt linbanesystem med självlastande
vagnar, varigenom ali betjäning bortfaller. Hittills hava
inalles 5 dylika installationer utförts, varav 3 utgöra
ombyggnader av gamla linbanor.
Samma firma har även vid finska statens nya
sulfatfabrik i Imatra utfört en anordning för
automatisk blandning av glaubersaltet med stoftet från
de roterande sodaugnarna. Detta sker genom
ställbara matare, som fyllas medelst ovanför ugnarna
gående stålband (fig. 1).
Uppläggningen i stack av barkad slipvedskubb
under den tid av året, då öppet vatten förefinnes,
har i allmänhet åstadkommits med bockbanor för
kätting eller med linconveyors. Anordningarna i
fråga hava ofta varit svåra att anpassa på grund av
lokala förhållanden. Detta har gjort, att man efter
principen för kubbstackning i U. S. A. sökt
åstadkomma flyttbara stackningsanordningar i
kombination med överparten å en på marken uppställd
lin-conveyor.
En sådan anläggning har utförts vid Ingerois
träsliperi och pappfabrik i Finland av ingenjörsfirman
Einar Eriksson & Co. a.-b., Stockholm. Denna
anläggning utgöres av en från barktrumhuset gående
linconveyor, som transporterar kubben fram till den
flyttbara stackningsanordningen, vilken består av ett
torn med å vardera sidan om linconveyorn anbringad
höj- och sänkbar kättingtransportör, vridbart lagrad
i tornet. Maskineriet för höjning och sänkning av
transportörerna är placerat i tornet. Detta jämte
transportörerna är flyttbart på ett spår med en skena
på vardera sidan om linconveyorn. — Vid Kyröfors
och Myllykoski äro liknande stackningsanordningar
utförda.
De lokala förhållandena vid O/Y Tornators sliperi
vid Vuoksenniska voro sådana, att endast en lång
sträckt stack kunde få plats. Stackningsanordningen
byggdes därför med enbart en kättingtransportör åt
15 aug. 1936
399
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
