- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1936. Allmänna avdelningen /
413

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 35. 29 aug. 1936 - Några nyheter inom cellulosa- och pappersindustrien, av J. Vestergren

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Te km sk Ti ds kri ft

I installationen, som åskådliggöres av fig. 21, ingår
en Babcock & Wilcox standardångpanna. Ugnen,
vilken icke såsom vid andra metoder är separat, liknar
en eldstad för kolpulvereldning och är helt och hållet
vattenkyld enligt Baileys princip. Ugnens härd har
en lutning av 1:12 för att den smälta massan säkert
skall avrinna kontinuerligt från ugnen genom
tapphålet. Detta är beläget på något avstånd från ugnens
botten och i mitten av främre ugnsväggen. Bakom
ångpannan befinner sig ett duschtorn, i vilket
svart-luten från kokarna, med en koncentration
motsvarande 10—12 % fasta beståndsdelar, insprutas och
delvis indunstas. Från duschtornet föres luten till
en multipelindunstare, där den vidare koncentreras
till en halt av ca 50 % fasta beståndsdelar.

Natriumsulfatet tillsättes i uppslammat tillstånd
till svartlutstanken under användande av omrörare.
Svartluten med det uppslammade natriumsulfatet
tillföres ugnen genom ett särskilt konstruerat
munstycke beläget i ugnens rökupptag. Detta munstycke
är så anordnat, att man erhåller en horisontell dusch
av tämligen grova strålar, vilka stöta mot sido- och
bakväggarna av ugnen med ungefär samma
fördelning på ytenhet. Duschen är dock tillräckligt fin
för att möjliggöra en ytterligare koncentrering av
vätskan under dess väg genom ugnen, nämligen så,
att luten, då den når motstående vägg, har en seg
konsistens och därför klibbar fast vid väggen. Denna
degartade massa anhopar sig till en tjocklek av 30—
45 cm och faller sedan av sin egen tyngd i form av
större eller mindre klumpar ned på ugnshärden. Där
anhopar sig massan till en bädd, som når upp till
lufthålen, och denna nivå bibehålles på grund av
förbränningen. Lufthålen äro jämnt fördelade
utefter båda sidoväggarna, och genom dessa hål
införes komprimerad luft, så att förbränningen sker
över hela bäddens yta. Sekundärluft insläppes också
ovanför bädden och regleras genom särskilda spjäll.

Förbränningen i härden är utomordentligt intensiv,
och har den väl kommit igång med hjälp av
ved-eller oljeeldning, så är det ingen svårighet att
vidmakthålla densamma. Det är till och med möjligt
att avstänga luttillförseln under några minuter och
därefter fortsätta utan ny tändning.

Den återstod, som erhålles efter förbränning av
den svarta degen, tränger ned genom bädden,
varvid natriumsulfatet reagerar med förefintligt kol och
reduceras till natriumsulfid enligt formeln

Luft fr. Uompresso/
35" Besyartlu † —:

Na,S04 + 4 C = Na2S

4 CO

Smältan från ugnen består således av
natriumkarbonat och natriumsulfid tillika med små mängder
oreducerat natriumsulfat. Den avrinner i en
kontinuerlig ström.

Efter vad som hittills framkommit, har
anläggningen vid Husum visat sig giva ett gott resultat
med hänsyn till alkaliutbyte och ångproduktion.
Siffrorna för arbetskostnader, underhåll och utrymme
betecknas även såsom gynnsamma.

Tillverkningen av erforderlig apparatur för
anläggningar enligt denna metod omhänderhaves av
Göta-verken, vilka äro licenstagare i Sverige.

En anordning, enligt vilken lutens intorkning,
förbränning och smältning kunna ske i ett och samma
ugnsschakt, t. e. genom lutens spritsning ned i ugnen

5ekundårl

Provkran

Cistern Cscrubl erlut
25 m3 =(

^J) Centrifugalpump

Fig. 22. Wagnerugn: smältugn och scrubber.

i ett fint regn, måste ju erbjuda åtskilliga fördelar.
De största svårigheterna man mött vid
utexperimen-terande av en dylik anordning, voro för det första
lutens spritsning, för det andra alkaliförlusterna.

Den första av dessa svårigheter, vilken berodde på
att de använda munstyckena ville plugga igen sig av i
luten förekommande klumpar, har helt övervunnits
genom lämplig konstruktion av spritsmunstyckena
samt rätt avvägande av trycket å luten i munstycket.
Den andra svårigheten, vilken beror på, att de
nedfallande dropparna bli något olika i storlek, varför
de minsta hinna torka helt på vägen ned och sedan
bli så lätta, att de kunna vända och följa med de
mötande rökgaserna uppåt och ut, förorsakande
nlkaliförluster, har även tillfyllest kunnat övervinnas
genom lämplig konstruktion av schaktets överparti,
bättre anordning av rökgasens väg genom den efter
ugnen följande ångpannan samt framför allt genom
lämpligt val av efter ångpannan placerad apparatur.

Efter sistnämnda princip arbeta de efter
uppfinnaren Wagner uppkallade Wagnerugnarna (fig. 22),
av vilka ett 40-tai numera äro i drift i amerikansk ;
sodahus.1 Till en anläggning hör förutom
ugnsaggregaten även indunstare för den extra indunstning av
svartluten, som erfordras, samt en ånguppvärmd
cistern för den slutindunstade luten, vilken bör hålla
33—35°Bé och 95°C. Denna lutstyrka är en mycket
viktig faktor för ugnens jämna gång. Om luten är
för tunn, blir spridningen så fin, att alkaliförlusterna
öka. Idealet är att köra med så het och tjock lut
som över huvud taget är möjligt ur
spritsningssyn-punkt.

Från tjocklutcisternen pumpas luten upp över

i Civiling. Carl R. Blomstedt, Moderna sodaugnar i
Förenta staterna, i Svensk papperstidning 1935, 385.

29 aug. 1936

413

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:32:29 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1936a/0423.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free