- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1936. Allmänna avdelningen /
422

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 35. 29 aug. 1936 - Några nyheter inom cellulosa- och pappersindustrien, av J. Vestergren

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TekniskTidskrift

En cellulosa, som upptagits på torkmaskin, ger
opakare papper än våt upptagen.

Sulfitcellulosans genomskinlighet beror på
koksättet.

Sulfatcellulosans genomskinlighet är i allmänhet
liten, och en tillsats av sulfatcellulosa till
sulfitcellulosa höjer det därav tillverkade papperets opacitet.

Papper, som vid tillverkning pressats mera, blir
genomskinligare än ett mindre pressat papper, men
den verkliga orsaken till detta fenomen är icke

trycket i sig självt utan
den, att papper, som är
torrare, då det kommer
i torkpartiet, blir
genomskinligare än
papper, som är fuktigare.

Om cellulosans
kol-loidegenskaper delvis
förstöras, blir papperet
opakt. ,

En massa med korta
fibrer ger mindre
genomskinligt papper än
en massa med långa
fibrer, om än
sulfatcellulosan såsom långfibrig
hör i klass för sig.

Fyllnadsämnenas
betydelse för papperets
genomskinlighet beror på deras ljusbrytningsförmåga.
Ju högre den är, desto opaktare papper erhålles.

En modifikation av Oxfordglarimetern
karakteriseras därav, att ljuset inkastas mot pappersytan
under en vinkel av 15° och reflekteras mot en
fotoelektrisk cell. Den av papperet reflekterade
ljusmängden jämföres med den ljusmängd, som
återkastas av en svart polerad glasskiva. Fotocellen
justeras så, att visaren angiver 100 %, när denna
glasyta användes som reflektor, och instrumentet
angiver då direkt i procent glansen av det undersökta
pappersprovet. Genom försök har man funnit, att
den svartpolerade glasskiva, som tjänstgör som
standard, reflekteras 26 % av det utsända ljuset. Ett
pappërsprov, som reflekterar 16 % av det infallande
ljuset, har alltså ett glansvärde av 16/26 eller
omkring 60 %. Avläsningarna påverkas endast i ringa
grad av färger.

För provning av papperets vattentäthet har Tapprs
provningskommitté föreslagit en metod, grundad på
Carzons princip att använda torr färgindikator.1
Provningsapparaten åskådliggöres i fig. 36. Den
plana glaskivan beströs med en torr indikator,
bestående av 1 del metylviolett, 5 delar löslig stärkelse
och 45 delar rörsocker. Pappersprovets kanter
bestrykas med smält vax och provet lägges på glaset.
Därefter neddoppas glascylinderns undre ända i smält
vax, placeras på provet och belastas med en vikt.
Sedan gjutes vax rilrit cylinderns yttersida. Då vaxet
hårdnat borttages vikten och vatten hälles i cylindern
till en höjd av omkring % tum, varefter ett stoppur
sättes i gång. Under den plana glasskivan finnes en
spegel, med vilken man kan iakttaga, när färgningen
av indikatorn inträder.

i Paper Trade Journal 1985, 31. Ref. i Svensk
papperstidning 1935, 745.

Papperets genomtränglighet för vattenånga har
bestämts på flera olika sätt. A. Abrams och G. J.
Brabender1 framhålla, att genomträngligheten är
beroende av skillnaden mellan vattenångans tryck på
papperets båda sidor. Vidare är vattenångans
genom-trängningsförmåga omvänt proportionell till
avståndet mellan provarket och vattenytan i
provningsapparaten. Av vikt är, att papperet har lagrats i
provningsrummet tillräckligt länge för att
fuktighetshalten skall hava blivit utjämnad.

De svårigheter, som finnas för att bestämma alla de
omständigheter, som inverka vid undersökning av
genomträngligheten göra, att det för närvarande torde
vara lämpligt använda en empirisk metod samt
apparater av standardiserat utförande. Författaren
begagnar en behållare av lättmetall med bestämda
dimensioner, ovanpå vilken pappersprovet fastspännes
med en ring, försedd med gummipackning.
Vapome-tern fylles till ett 50 cc-märke, varvid man erhåller
ett avstånd av 4,3 cm från vattenytan till provet.
Pappersprovet utskäres och fastskruvas väl.
Apparaten ställes i ett rum, som har en temperatur av
21°C och en relativ fuktighet av 50 %. Därefter
sätter man i gång en elektrisk fläkt, som blåser en
luftström med en hastighet av 0,3 m/sek. över provarket.
Vid provets början väges hela apparaten och därefter
företagas vägningar tid efter annan.
Genomträngligheten, dvs. den konstaterade förlusten vattenånga,
uträknas i gram pr m2 under 24 timmar.

Med hänsyn till att ett verktyg vid målning av
massa för provning av dess egenskaper måste kunna
utföras så, att försöken kunna fullständigt
reproduceras, har James d’a Clark2 konstruerat en
kollergång för försöksmalning. Kollergången har ett
V-formigt tråg av förkromat gjutjärn med en
bottenplatta av rostfritt stål. På denna röra sig tre löpare,
2" tjocka och med en diam. av 11", försedda med
fosforbronsringar. Trenne propellrar sörja för
omröring av massan. Löparnas vikt är 80 kg.
Apparaten, som satsas med 150 g massa, kan i alla
avseenden noga kalibreras, så att resultaten från olika
exemplar bliva fullt jämförbara.

Frågan om svampskador i slipmassa under dennas
lagring har under de sista åren tilldragit sig en allt
större uppmärksamhet. Vid Svenska Pappers- och
Cellulosaingeniörsföreningens årsmöte 1936 höll prof.
Elias Melin ett synnerligen värderat föredrag om
sina undersökningar beträffande blånad i slipmassa
genom svampar.3 Prof. Melin yttrade bland annat:

Blånad i slipmassa kan sägas vara en motsvarighet
till blånad i virke. I båda fallen orsakas
missfärg-ningen vanligen av svampar med mörkfärgade hyfer.
Omkring 20 svamparter hava isolerats, som på
steriliserad slipmassa orsaka fläckar av samma typ som i
den lagrade massan. Av dessa äro fyra mera allmänt
förekommande.

Halten av blåsvampar är mycket stor redan i
nytillverkad massa. Svamparna förekomma här i
första hand såsom sporer, men även hyffragment torde
finnas och dessutom anhopningar av hyfer inbäddade
i siam från bakvattensystemet.

t Paper Trade Journal 1936, 32. Ref. i Svensk
papperstidning 1936, 246.

2 Paper Trade Journal 1935, 36. Ref. i Svensk
papperstidning 1935, 222.

3 Svensk papperstidning 1936, 89.

Vikt

Vax



öloxylinder

_— Vatten t—



^ Pappersprov

Torrindikator

t- 6losp/o††a

Spegel

Fig. 36. Anordning för provning av
papperets vattentäthet.

422

29 aug. 1936

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:32:29 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1936a/0432.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free