Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 35. 29 aug. 1936 - Notiser - Träkonservering genom ytkolning av timret, av s. - Hur ofta böra fabriksfönster tvättas? av s. - De nordiska pappers- och cellulosaingenjörsföreningarnas kongress i Stockholm 1936, av s. - En internationell konferens för åstadkommande av enhetlighet i avseende på symboler för värme och termodynamik, av s.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
behållare med kreosot samt svetsbrännare och
sprut-redskap m. m. Vid fältarbete bränner man först ut
alla sprickor och rötskadade ställen, varefter stolpen
kolas med tillhjälp av svetsbrännaren över hela ytan i
en utsträckning motsvarande ca Vz m ovan jord och 3
till 5 dm under marken. Härigenom bildas ett hårt
skyddslager av träkol vilket i varmt tillstånd
impregneras med kreosot. Ett dylikt väl utkolat träkol har en
synnerligen stark absorptionsförmåga för kreosot och
impregneringen uppgives räcka för en tid av från tre
tili sex år. Det bör anmärkas att det rör sig om
röt-skydd av de i Australien brukliga hårda träslagen, vilka
äro synnerligen svårimpregnerbara med vanliga metoder.
s.
Hur ofta böra fabriksfönster tvättas? För att
erhålla ett svar på denna fråga, som tillfredsställer
ekonomiska synpunkter, är det givetvis nödvändigt att finna
den "ekonomiska nedsmutsningen", vilken är en
funktion av kostnaden för fönstertvättningen och den med
tiden tilltagande nedsmutsningen med därav följande
ljusförluster i arbetslokalen. Genom undersökningar
som företagits i en engelska staten tillhörig byggnad i
Westminster, vilka refereras i Engineering (nr 3664,
1936), har bl. a. fastställts, att fönstren i bottenvåningen
bliva dubbelt så fort smutsiga om vintern som om
sommaren, och att de under alla förhållanden bliva fortare
smutsiga än fönstren i de övre våningarna.
Ljusför-lusten genom en ruta som fått uppsamla smuts under
sex veckor uppgick till mindre än 10 % av genomsläppt
ljusmängd vid rent glas. Lämnas rutan otvättad fortgår
ökningen i avseende på ljusförlust under de
nästpå-följande sex veckorna med ungefär samma hastighet,
varefter ökningen pr tidsenhet blir mindre. Efter 18
månader uppgick ljusförlusten till 40 % av tillgängligt
ljus vid ren ruta. Till ovanstående kan anmärkas, att
nedsmutsningen givetvis är starkt beroende av de
atmosfäriska förhållandena på platsen, respektive av
sammansättningen på de föroreningar vilka komma ifråga
(sot, vägdamm m. m.). s.
De nordiska pappers- och
cellulo.saingenjörsför-eningarnas kongress i Stockholm 1930 äger rum
måndagen den 7 och tisdagen dèn 8 september enligt
följande program:
Måndagen den 7 september:
Kl. 9—10. Anmälning ocli betalning av avgift.
Kl. 10. Samling i Tekniska museets Sverigesal.
Kl. 10,30. Kongressdeltagarna hälsas välkomna av den
svenska föreningens ordförande.
Kl. 10,45—12. Förevisning av Tekniska museets lokaler
och beseende av där pågående utställning under
ledning av museiintendenten.
Kl. 12,15—13,45. Lunch i Tekniska museet.
Kl. 14. "Undersökningar angående kvistens inflytande
på slipmassans egenskaper". Föredrag av prof. A. J.
Brax, Finland.
Kl. 15. "Sulfitcellulosatekniske spörgsmål i förbindelse
med tömmerkvaliteten." Föredrag av disponent Leif
Grøgaard, Norge.
Utställningen hålles öppen för besökare till kl. 18.
Kl. 19,30. Gemensam middag i Gyllene salen i
Stockholms stadshus. (Klädsel: frack.)
Tisdagen den 8 september.
Kl. 10. Samling vid Tekniska högskolans huvudentré.
Visning av Institutet för cellulosateknik och vissa av
högskolans lokaler.
Kl. 11,30. "Nya framsteg inom ligninkemin." Föredrag
i Tekniska museet av prof. Erik Hägglund, Sverige.
Kl. 13. Officiell avslutning av kongressen.
Kl. 14. Lunch i Tekniska museet.
Utställningen i museet hålles öppen till kl. 18.
Förfrågningar beträffande kongressen kunna riktas till
mötessekreteraren ingenjör C. H. Halldin,
Blasieholms-hämnen 4 a, Stockholm. Tel. 23 00 20.
Ett stort antal anmälningar ha redan ingått från
såväl Sverige som Finland och Norge. Den i samband
med kongressen pågående utställningen avser dels
tidskrifter (tillverkning, pappers och papps användning i
tidskriftsväsendet, försäljning, distribution m. m.,
referatskrifter för hela den kemiska industrien och speciellt
pappers- och pappersmasseindustrien m. m.), dels
tekniska nyheter av intresse för pappers- och
cellulosaindustrierna. Bland utställarna märkas A.-b. Nomy,
Ulvsunda, som utställer diverse lagertyper, A.-b. Nordiska
armaturfabrikerna, som bl. a. utställer en exakt kopia
av överingenjör "Wahlbergs diffussörcentral jämte
massa-provtagningsapparater, instrument m. m.,
Regulatoraktiebolaget Armas, Stockholm (regulatorer av olika
slag), A.-b. Färe armaturfabrik, ’Sibbhult (Noxi
avstängningsventiler och knutsilplåt), Höganäs-Billesholms A.-b.
(eldfasta och syrafasta keramiska material), Billesholms
Glasulls a.-b. (glasull, såväl lös som 1 form av mattor
och formstycken för isoleringsändamål),
Ingenjörsfirman Frey L. Broberg (Jeffre-Traylor
vibreringsappara-ter), Firma Knutsilplåtar, Grästorp (knutsilar), A.-b.
Lorentzen & Wettres maskinaffär, Stockholm
(fibergrup-peringsapparater, provningsapparater m. m.), A.-b.
Superior, Stockholm (ångsotningsapparater, ekonomisrar
m. m.), A.-b. Tubrensare, Göteborg
(tubrensningsappa-rater för borttagning av pannsten), Telefonaktiebolaget
L. M. Ericsson (brandalarm- och tjuvalarmanläggningar,
tidkontroll- och driftkontrollapparater m. m.), A.-b.
Finshyttan (regulatorer m. m.), A.-b. Hedemora verkstäder
(kondensvattenavledai-e, ångbox m. m.), Nya a.-b.
Lilje-qvists sågblads- och redskapsfabrik, Eskilstuna (sågblad
och maskinknivar), A.-b. Metallduk, Bruzaholm
(cellu-losaviror), A.-b. Nordiska glasullfabriken, Nynäshamn
(glasull och glasullsprodukter för isoleringsändamål),
A.-b. Nordströms linbanor, Stockholm
(transportanordningar av olika slag), E. A. Rosengrens
kassaskåpsfabrik a.-b., Göteborg (stålbokhyllor), Ruthsaccumulators
nordiska a.-b., Stockholm (ångtrycksregulatorer,
avbark-ningsanläggningar m. m.), direktör Arvid Ruths,
Stockholm (kompensatorer för upptagning av
temperaturutvidgningar i rörledningar), Skandinaviska Eternit a.-b.,
Lomma (etei nitplattor och eternittryckrör), A.-b.
Sundsvalls förenade verkstäder (svartlutfilter, saxar,
arkav-läggare m. m.), Ingenjörsfirman Hugo Tillquist,
Stockholm (mätinstrument, rostskyddsfärg m. m.), Trelleborgs
gummifabriks a.-b. (slangar, remmar, transportband,
gummi- och eternitklädda järnföremål m. m.), A.-b.
Zander & Ingeström (elektriska ångpannor). s.
En internationell konferens för åstadkommande
av enhetlighet i avseende på symboler för värme och
termodynamik anordnas av The American Society of
Mechanical Ëngineers i The Engineering Societies
Building, 29 West 39th Street, New York City, den
14 och 15 september 1936. Konferensen har blivit
förlagd till denna tidpunkt för att möjliggöra ett
deltagande i densamma av delegater till
Världskraftkonferensen, som äger rum i Washington D. C. veckan
förut. Avsikten är att söka åstadkomma en
kompromiss mellan det i Amerika gängse
beteckningssystemet och de i Europa brukliga, så att en
internationell standard kommer till stånd. Ett flertal
europeiska standardiseringsinstitutioner ha utlovat sin
medverkan vid konferensen, bl. a. Ausschuss für
Ein-heiten und Formelgrössen samt V. D. I. i Tyskland,
The Physical Society, British Standard Institution,
Institution of Gas Ëngineers, Chemical Society,
Institution of Heating and Ventilating Ëngineers m. fi. i
England, Association Francaise de Normalisation,
424
29 aug. 193(j
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
