Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 36. 5 sept. 1936 - Om Thule. En hypotetisk studie, av Ingemar Petersson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tekn i sk Tidskrift
Hans historiska arbete har översatts till svenska av
Eraanuelsson (1834).
5) Strabo, grekisk geograf och historieskrivare,
f. år 63 f. Kr., d. år 25 e. Kr. Han fortsatte Polybios’
verk, skrev senare sin berömda Geografica, tryckt
första gången 1516 i Venedig. Strabo stöder sig i
första hand på Homeros’ geografiska uppgifter. Han
upptar och utvecklar den av Eratosthenes först
framlagda teorien om jordens klotform.
6) Tibullus, Albius, elegisk skald, Horatii
samtida, f. 53 f. Kr., d. 18 f. Kr., uttalar i en av sina
skrifter: "Illic & densa Tellus absconditur umbra"
(där höljes jorden i tät skugga).
7) Mela, Pompomus, romersk författare och
geograf, som levde i första årh. e. Kr., har författat
"Chorographia", romerska litteraturens äldsta
geografiska verk. I detta verk uttalar Mela: "Thule
Bergorum littori opposita est, Graj is et nostris celebrata
carminibus. In ea, quod sol longe occasurus exfugit,
breves utique noctes sunt, sed per hiemen, ut alibi,
obscurae; aestate lucidae, quod per id tempus jam
altius se evehens, quamquam ipse non cernatur,
vi-cino tanem splendore proxima illustrat; per solstitium
vero nullae, quod tum jam manifestior non fulgorem
modo, sed sui quoque partem maximam ostentat".
(Thule ligger mitt emot Bergens kuster, namnkunnigt
genom Grajis och våra egna berättelser. I detta land
äro nätterna merendels korta, emedan solen flyr långt
bort, då den skall gå ned, men under vintern, liksom
annorstädes mörka; under högsommaren äro nätterna
ljusa, emedan under denna tid solen höjer sig allt.
mera och även om den icke själv kan skönjas, sprider
den likväl i omgivningen en glans, som om den vore
på nära håll. Under själva midsommarsolståndet
finnes i verkligheten inga nätter, ty då visar solen sin
glans än tydligare, framträdande, som den är till
största delen av sig själv).
8) Seneca, Annaeus, filosof och skald, död 65 e.
Kr., skriver: "Veniet annis secula seris, quibus non
sit terris ultima Thule". (Det avlägsna Thule har
icke sådan jord, att skäran kommer till användning
under sena år.)
9) P. Virgilius Maro, skald, d. 17 f. Kr., säger:
"Tibi serviat ultima Thule." (Det avlägsna Thule må
tjäna dig [Cæsar].)
10 a) Plinius, Cajus d. ä., f. 23, d. 79 e. Kr.,
historieskrivare; särskilt berömd är hans Historia
Natu-ralis, som innehåller de enda av det historiska verkets
37 böcker, som nu finnas i behåll. (Böckerna 3—6
behandla geografiska spörsmål.)
10 b) Plinius, Cajus d. y., f. 62, d. 114 e. Kr., den
föregåendes systerson och adoptivson, rättslärd och
hög statsämbetsman, litterär författare, efterbildade
särskilt Cicero.
11) Tacitus, Cornelius, historieförfattare, f. 54,
d. 117 e. Kr., skriver: "Despecta est & Thule, quam
hactenus nix et hiems abdebat" — (Thule har
hitintills blivit förbisett, undangömt, som det legat på
grund av snö och (ständig) vinter–-).
12) Silius Italicus, episk poet, levde under första
seklet e. Kr. I 17:e boken av sina skrifter uttalar
han: "Caerulus haud aliter cum dimicat incola Thules,
Agmina falcifero circumvenit acta covino." (När
flen blåögde Thule-invånaren icke stred på annat sätt,
kringrände han medelst en med lie försedd stridsvagn
de tillbakadrivna skarorna.
13) Statius, Papinius, poet under första seklet
e. Kr., skriver: "Hesperiae vada caligantia Thules"
(Den mörka flodmynningen i västra Thule) samt
"Nigrae littora Thules" (Det mörka Thules kuster).
14) Ptolomaeus, Claudius, född år 100, död efter
år 141 e. Kr., forntidens störste astronom, geograf
och kartograf, grek till börden, men under sin
verksamhet bosatt vid Alexandria. Hans stora verk:
"geografike hyfegesis", var av epokgörande
betydelse. Förutom text, skriven på arabiska, hörde till
verket en samling kartor, minst 27 stycken. Verket
förkorn, men återfanns omkring 600 år e. Kr. Efter
att förut hava varit okända, hittades omkring 1400
hos munkrepubliken på berget Athos kartor, som
ansetts vara Ptolomaeus’ originalkartor eller kopior av
desamma. De kartor, som tillsammans med texten
i början av 1400-talet latiniserade av Jacobus
Angelus och som sedermera — på basis av de av
Nicolaus Germanicus (Donis), med betydelsefulla
ändringar utarbetade handgjorda kartorna —, gått
till eftervärlden, äro sålunda icke reproduktioner av
Ptolomaeus’ originalkartor, utan kunna rubriceras
såsom kartor av "Ptolomaeus-typ". Det 50-tal
editioner, som efter den första tryckta upplagan av 1478
under de följande 200 åren sett dagen, innehåller mer
eller mindre ändrade och kompletterade kopior av
denna första tryckta upplaga. Det är av särskild
betydelse att bemärka, att Ptolomaeus-kartorna
omfatta större delar av jorden, än greker och romare
kände till, vilket bevisar, att Ptolomaeus hämtat sitt
vetande från fenicier och araber och bland annat
begagnat sig av deras portulaner för kustkonturens
återgivande å kartorna. Många namn å
Ptolomaeus-kartorna ådagalägga också ett feniciskt ursprung.
Först omkring 1570 blevo Ptolomaeus-kartorna såsom
grund för nya kartor delvis ersatta av nya av
Merca-tor och Ortelius gjorda astronomiska observationer.
Det dröjde dock ända till omkring 1700, innan
Ptolomaeus’ kartor helt försvunno såsom stomme för nya
eller omarbetning av äldre kartor.
15) Marinus av Tyros levde i andra århundradet
e. Kr. Geograf och den förste, som å geografiska
kartor inlade ett system av längd- och breddgrader
för ortsbestämningar.
16) Solinus, historiker under tredje seklet e. Kr.,
anför: "Multae aliae circum Britanniam insulae, e
quibus Thule ultima, in qua aestivo solstitio Sole de
Cancri sidere faciente transitum, nox pene nulla.
Brumali solstitio dies adeo contractus, ut ortus
juncti sint et occasus. Ultra Thulen pigrum est et
concretum mare. Inde a Caledoniae promontorio
Thulen petentibus bidui navigatio est." (Den
svenska översättningen är intagen i huvudtexten i
redogörelsen för Mercators beskrivning av Island.)
17) Claudius, skald under femte seklet e. Kr.,
anför: "Maduerunt Saxone fuso Orcades, incaluit
Pic-torum sanguine Thule." [Orkneyöarna blevo
översvämmade av den slagna saxiska krigarskaran och
det (kalla) Thules strand upptinades av pikternas (25)
blod.] Vidare anför Claudius på ett annat ställe:
"Thulen procul axe remotam." (Det fjärran från
polen avlägsna Thule.)
Härföraren Theodosius tituleras av Claudius på
följande sätt: "Vastator Borae, debellatorque
Bri-tanni Littoris." (Nordens besegrare och
underkuva-ren av de brittiska kusterna.)
436
5 sept. 1936
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
