Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 38. 19 sept. 1936 - Varför olycksfall? De personliga psykiska olycksfallsfaktorerna, av Erik Hallström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk
"olycksfallsdagar". De i nämnda tabell påfallande
låga olycksfallstalen för lördag och söndag torde
kanske kunna bero pä} ätt vid de flesta företag
arbetstiden på lördagarna är 3 à 4 timmar kortare än
under veckans övriga arbetsdagar, medan arbetet
pågår söndagarna vid endast ett fåtal industriella verk.
Tabell 11.
Antal olycksfall
Veckodag Anmälda Med skadestånd
1932 1931 1932 1931
Måndag ..........................1341 1926 41 105
Tisdag ............................1 345 1935 52 109
Onsdag ..........................1 316 1 960 44 103
Torsdag ..........................1363 1849 55 114
Fredag ............................1301 1918 70 113
Lördag............................944 1419 53 74
Söndag ..........................51 82 10 6
Obestämd ......................194 189 2 6
I detta sammanhang torde också några
undersökningar, som röra olycksfallens fördelning på dag- och
nattskift, vara av intresse.
Av Heller företagna analyser, som omspänna ett
material av 14 671 olycksfall, anmälda vid
Nord-deutsche Holzberufsgenossenschaft år 1919,
ådagalade, att olycksfallens uppträdande i stort sett
sammanföll med prestationskurvans maximipunkt.14 De
flesta olyckshändelserna ägde rum under de tidiga
morgontimmarna, Medan orsaken till
olyckshändelserna under eftermiddagstimmarna med ali
sannolikhet är att söka i tilltagande trötthet, får
anledningen till olyckorna under de tidiga
morgontimmarna i förhandenvarande fall tillskrivas
bristande inställning. Då vi betänka, att
träbearbet-ningsmaskinerna i sig dölja en mycket stor farokälla,
så förstå vi lätt, att här de flesta olycksfallen
konstaterats under de tidiga morgontimmarna, alltså
under de timmar då arbetaren just kommit i arbete
och ej ännu är riktigt pigg och nyter, ännu ej blivit
helt inställd på sin verksamhet, ej kommit riktigt i
arbetstagen. Utanför träningsindustrien undergå
dock resultaten av iakttagelser i nämnda stil en liten
förskjutning. Inom en del av tyska järn- och
stålindustrien har man kunnat avslöja ett primärt
olycksfallsmaximum under förmiddagens tionde och
elfte timme och ett sekundärt maximum på
eftermiddagen mellan kl. 2 ocli 3.
b) Bristande omställningsförmåga.
Förmågan att växla personlighetsinställning, dvs.
att övergå från en inställning till en annan, kalla vi
omställningsförmåga. Det är härvid viktigt, att denna
inställningsväxling, alltså omställningen, sker nästan
utan paus. Naturligtvis behöves härvid alltid en viss
omställningstid, och denna kan vara längre eller
kortare, alltefter som vi ha att göra med goda eller
dåliga "omställare". Det finns människor, som man
kan anförtro varje nytt arbete. De begripa genast
det nya jobbet, bliva snart inställda på sin nya
arbetsuppgift och äro sålunda bättre rustade mot
olyckshändelser än de personer, som mindre lätt eller
ej alis kunna omställa sig på en annan för dem mer
eller mindre ny sysselsättning. Marbe talar också ge-
i-i O. Heller: Unfallvorbeugxing und Eignung-sprüfung in
der Holzindustrie. Industrielt Psychotechnik. Årg. 1924.
S. 99.
19 sept. 1936
nerellt om goda och dåliga "omställare". Men har
betonar också uttryckligt, att alla människor viss
olika snabb omställningsförmåga för olika
arbeten.1’-Experimentella undersökningar över
omställningsförmågan ha utförts vid psykologiska institutet vid
universitetet i Würzburg av M. Zillig16 och A.
Franzén.17 Zilligs undersökningar lämna bevis för
att graden av en persons omställningsförmåga äi
identisk med graden av arbetshastighet. Det visade
sig till och med, att de sämre "omställarna" för det
mesta äro snabbare arbetare. Detsamma gäller
också, enligt Zillig, för omställningsskickligheten; denna
är identisk med en persons arbetsskicklighet.
c) Bristande status på reaktionens område.
Skräckmoment, sinnesnärvaro.
Som olycksfallsfrämjande moment är
reaktionstiden av största betydelse. Vid behandling av
olycksfallsproblemen och de personliga
olycksfallsfaktorerna framträder oupphörligt bristande
reaktionshastighet som olycksfallsorsak. Detta är desto
mer begripligt, som just vår tidsålder ställer oss i
en levnadsrytm, som i hög grad kräver kroppslig
och andlig handlingsberedskap. Hur ofta tala vi ej
om sinnesnärvaro och mena härmed intet annat än
snabb och riktig reagering mot olika händelser eller
förlopp. Allt eftersom det är fråga om muskulära,
sensoriella eller rätt och slätt om urskillnings- eller
valreaktioner, så blir också reaktionstiden en annan.
Reaktionsmätningar i praktiken leda, som vi längre
fram skola se, till reaktionstider, som ligga
väsentligt högre än de i laboratorier utvunna värdena. I
många fall i det dagliga livet ligger också vikten
mindre på snabb än på riktig och säker reaktion.
"Endast om det för undvikande av olycksfall eller
skador av olika slag synes erforderligt, alltså blott
då bestämda situationer inträda, är snabbaste
reaktion av nöden", säger Marbe. "Dessa situationer
måste emellertid uppfattas, förstås", tillägger han.
Härmed erkänner också Marbe reaktionshastigheten
som en möjligtvis olycksfallsförorsakande faktor.
Marbe säger, att omställningstiden är desto längre,
ju mer man känner sig överraskad av den nya
händelsen eller det nya förloppet, på vilket man har att
inställa sig. Man skulle alltså också kunna tala om
en överraskningstid eller, om denna är förbunden med
skräck, om en skräcktid eller om den ofta nämnda
skräcksekunden. Att denna skräcksekund ej är
bunden vid sekunden som tidsbegrepp framgår därav,
att skräckens förlamande verkan ofta fördröjer
reaktionen flera sekunder och till och med kan förhindra
denna. Skräckmomentet torde också ej sällan vara
anledning till falska reaktioner.
Enligt det hittills anförda skulle det vara mycket
vågat att till sin betydelse underskatta den
omställningstid, som behöves för fattandet av en
farosituation. Det går dock ej att bortresonera, att det ej
räcker till med att fatta risktillståndet för
förebyggande av en olycka, om riktig och snabbast möjliga
reaktion uteblir. Av vilken vikt reaktionstidens
is K. Marbe: Praktische Psychologie der Unfälle und
Be-triebssehäden. S. 47.
is M. Zillig: Experimentelie Untersuchungen über
Umstell-barkeit. Zeitschrift ftir Psychologie. Årg. 1925. S. 1.
A Franzén: Zur Psychologie der Umstellung
"VVürz-burger Dissertation 1925.
453
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
