Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 42. 17 okt. 1936 - Stadsplanen för nedre Norrmalm under debatt, av G. Sidenbladh, T. Åström, Sigurd Ahlmark, Ingemar Petersson och Uno Åhrén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
17 OKT. UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN HÄFTE 42
O
1 9 3 6 CHEFREDAKTÖR: KARL A. WESSBLAD ARG. 66
INNEHÅLL: Stadsplanen för nedre Norrmalm under debatt. — Ekonomisk översikt. — Notiser. — Tekniska
föreningar. — Sammanträden.
Stadsplanen för nedre Norrmalm under debatt.
När Stadsplanedirektören den 28 mars
inför Svenska teknologföreningen
demonstrerade förslaget till ny stadsplan för
nedre Norrmalm i Stockholm, räckte tiden
ej till för en diskussion, och ej heller hade
intresserade parter hunnit sätta sig in i
det nyss publicerade förslaget. Sedan
detta genom stadskollegiets försorg
utkommit i tryck och ingäende hunnit
granskas, har tiden för en första kritik
ansetts mogen, och måndagen den 5 okt.
samlades också föreningens herrar
arkitekter och väg- och vattenbyggare jämte
övriga intresserade till en debatt i saken.
Efter en kort resumé av förslagets
innebörd och utformning, given av arkitekt
G. Sidenbladh, inleddes diskussionen av
bl. a. tre utom teknikernas krets stående
personer som därtill inbjudits. Nedan
följer ett av civilingenjör T. Åström gjort
koncentrat av inledningsföredragen. Till
diskussionsreferatet får tidskriften av
utrymmesskäl återkomma senare.
Måndagen den 5 oktober hade
teknologföreningens arkitekter och väg- och vattenbyggare
kallats till gemensamt extra sammanträde i
handelshögskolans aula för att närmare dryfta det av
Stockholms stads stadsplanenämnd tidigare på året
framlagda förslaget till ny stadsplan för nedre Norrmalm
ävensom förslagen till ny gatuled
Munkbron—Vasagatan, definitiv sträckning för den planerade
tunnelbanan, ny östvästlig huvudtrafikled genom staden
samt provisoriska trafikanordningar vid Tegelbacken.
Till sammanträdet hade inbjudits ledamöterna av
stadens berörda nämnder och av dessa märktes bland
de närvarande bl. a. ordföranden i byggnadsnämnden
rådman Nauclér samt ordföranden i fastighets- och
stadsplanenämnderna, borgarrådet Sandberg. Även
byggnadsstyrelsens nye chef, generaldirektör Leo, som
inbjudits, åhörde intresserat mötesförhandlingarna.
Förste inledare var advokaten Sigurd Ahlmark,
vilken berörde förslaget ur fastighetsägarnas
synpunkt. Med hänvisning till de för stadsplanering
gällande lagarna framhöll denne inledningsvis hurusom
man rättvisligen icke kunde komma ifrån att
saneringsverksamheten å bebyggda stadsområden såsom
den nu bedrives, icke innebure det mått av "tillbörlig
hänsyn", som den enskilde markägaren hade rätt att
påfordra. Om saneringsarbetet skulle fortsättas på
samma sätt som hittills, så torde, enligt vad vissa
utredningar givit vid handen, genom inskränkningarna i
byggnadsrätten och genom verkningarna av nybygg-
nadsförbuden uppstå förluster, som enbart i
Stockholm säkerligen komme att uppgå till hundratals
millioner kronor. Fastighetsägarna måste principiellt
hävda kravet på att varje inskränkning i
byggnadsrätten på något sätt skall kompenseras, och därvid
tillvarataga de, framhöll talaren, icke blott sitt eget
intresse utan även alla deras, som på annat sätt än
genom äganderättsförvärv placerat sina besparingar i
fast egendom; förtroendet till stadsfastigheterna
såsom kapitalplaceringsobjekt kommer annars i
längden att äventyras. Den hänsyn för sina berättigade
intressen, som markägaren har rätt att påfordra, har
kommit till uttryck i stadsplanelagen bl. a. i 28 §
enligt vilken markägaren i vissa fall, där han på
grund av stadsplanen kan nyttja sin mark allenast
på sätt, som står i uppenbart missförhållande till dess
värde, har rätt påfordra, att staden skall lösa marken.
Staden, som med stadsplanetekniska hjälpmedel
skall "leda och reglera" stadens utveckling, får icke
begagna sin stadsplanemakt till att gynna en viss
markägares intresse på bekostnad av annans och
därvid är det likgiltigt om denne markägare är staden
själv eller någon annan.
Med utgångspunkt från de i huvudsak enligt ovan
anförda synpunkterna, förklarade sig advokat
Ahlmark önska skärskåda huruvida genom den
framlagda planen och dess föreslagna genomförande
markägarnas berättigade intressen blivit iakttagna.
De två omständigheter, som därvid framför allt
äro värda beaktande, äro dels huru äganderätten till
den av stadsplanen berörda marken fördelar sig
mellan staden och andra markägare dels ock ordningen
och tidslängden av de olika utbyggnadspartierna.
Det visar sig att stadens intresse såsom markägare
är tydligt koncentrerat till de två första av de fyra
byggnadsperioderna. Då man ser, hur starkt
meningarna bryta sig exempelvis i frågan huruvida
tunnelbanan bör dragas genom Klarabergsgatan, där staden
äger 80 % av fastigheterna eller genom en söder
därom belägen gata, där staden icke har samma
mark-ägarintresse, så torde man vara berättigad fråga,
huruvida det icke just är markägarintresset, som
kommit att binda staden vid Klarabergsgatan, vilket
även vissa, stadsplanenämndens yttrande ge vid
handen. Staden synes vilja koncentrera stadsdelens
exploateringsintresse till sin egen mark och, under
det att den exploaterar denna och drar hyresgäster
till de nybyggda husen, skyddar den sig effektivt
mot konkurrens från det söder om Klarabergsgatan
belägna området genom att endast begåva detta med
17 okt. 19.%
483
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
