Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 44. 31 okt. 1936. Specialnummer: Byggnadsintressen - Modern stadsbyggnad i huvudstaden, av Torsten R. Åström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Fig. 1. Traneberg mot Ulvsuildasjön. Flygfoto Oscar Bladh maj 1938.
av betydande verkningsgrad och med stora krav i
tekniskt-hygieniskt utrustningshänseende.
Märkesåren äro 1934—35, då hyreshusbebyggelse
i mera samlad omfattning än hittills — om man
bortser från vissa självständiga samhällsbildningar i
stadens närhet — förlades till stadens ytterområden
genom exploateringen av Tranebergs- och
Hammar-byområdena i respektive Bromma och Enskede samt
Ekhagen norr om Riksmuseet vid Frescati. Det
alldeles övervägande intresset tilldrar sig härvid de av
staden själv exploaterade bostadsområdena
Traneberg och Hammarby, icke därför att Ekhagen skulle
vara dåligt ur stadsplane- eller husbyggnadssynpunkt
— tvärtom, men därför att de förra områdena visa
något helt nytt med avseende såväl på själva
stadsplanen som på hustyperna och lägenheternas
planlösningar, eller kort sagt, ur stadsbyggnadssynpunkt.
De vända sig därjämte i sin relativt enkla men
tilltalande utformning till en förhållandevis stor grupp
av medborgare, i önskan att medverka till en
lösning av den svåra bostadsfrågan på bred basis.
Traneberg öppnades för bebyggelsen år 1934 och
på dess i tre etapper stadsplanelagda mark lia nu
inom det först exploaterade området uppförts eller
påbörjats uppförandet av sammanlagt 2 300
nominella eldstäder. Bebyggelsen är av
öppen typ med trevåningars lamellhus
eller smalhus med bredder på 8,0, 8,8,
9.7 och 11.0 meter; det övervägande
antalet hus i det nu utbyggda området
ha bredderna 8,0 och 11,0 meter. I det
andra utbyggnadsområdet med dess
nyligen fastställda stadsplan lia
husbredderna maximerats till 9,0 meter,
vilket i verkligheten torde innebära
8.8 m hus. Hustyperna grunda sig som
bekant på den genom
fastighetskontorets initiativ hållna stora
bostadstävlingen 1932—33 och ett vidare
bearbetande av dess resultat. Det nya
smalhuset har härvid erbjudit
utomordentliga möjligheter till goda
planlösningar med genomgående direkt
belysta och lätt genomluftbara smålägen-
heter med väl utnyttjade utrymmen, övervägande
2 rum och kök samt 1 rum och kök, men även
trerumslägenheter. Lägenhetstyperna i Traneberg
variera normalt med arealer i netto våningsyta på
resp. 37—45 m2, 55—60 m2 och 70—90 m2.
Byggnadskostnaderna ha i genomsnitt varierat mellan 230
och 260 kr. pr m2 netto våningsyta. Häri ingå då
icke kostnaderna för markens iordningställande.
Tomtmarken upplåtes mot årlig avgäld med tomträtt
av staden till privata byggmästare, som uppföra
byggnaderna utan subvention från stadens sida.
Det först stadsplanelagda och exploaterade
området, som omfattar ca 19 hektar stadsplanemark
exklusive spårvägens och den stora
genomgångstrafikledens markområde, innehåller i runda tal 35 %
kvartersmark, 20 % gatumark samt 45 % mark för
parker och planteringar. Exploateringstalet för
området är enligt den ursprungliga stadsplanen 0,40 men
har genom områdets nu praktiskt taget fullbordade
utbyggnad reellt blivit 0,35. Kostnaderna för markens
iordningställande i den mån de enligt gängse grunder
skola påföras exploateringsföretaget, uppgå inklusive
råmarkskostnaden till ungefär 37 kr. pr m2
kvarters-mark eller omkring 33 kr. pr m2 brutto våningsyta.
Inom det andra utbyggnadsområdet, som omfattar
ll.o
31 okt. 1936
517
Fig. 2. 11 m typ för Traneberg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
