Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 44. 31 okt. 1936. Specialnummer: Byggnadsintressen - Notiser - Världens största isolatorer, av s. - Materialskador till följd av kavitation, av s. - Litteratur - Standardisering 1935, av s. - Kataloger m. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Termisk Tidskrift
I i Fig- 1- Jätteisolatorer tillverkade i ett stycke av steatit-porslin.
Höjden är 2,84 m och varje isolator väger 590 kg. Pä
grund av den starka krympning som inträder vid
bränningen, intaga formstyckena 20 % större volym
före denna. Tillverkningen försvåras ytterligare av
den stora höjden i förhållande till diametern.
Isolatorerna tåla en dragpåkänning vinkelrätt mot toppen
av 10 ton och överslagsspänningen överstiger 800 kV i
torrt tillstånd och 650 kV vid regn. s.
Materialskador till följd av kavitation äro med
största sannolikhet att hänföra till rent mekaniska orsaker,
framhåller dr H. Schröter i en uppsats i VDI-Zeitschrift,
nr 16, 1936. Förf. grundar sina slutsatser på ingående
försök vid bl. a. Walchensee-Kraftwerk. På grund av
att, man vid långtidsförsök kan iakttaga förekomsten av
vanliga (elektrolytiska) korrosionsfenomen har man
varit benägen att hänföra de hastigt förlöpande
kavi-tationsanfrätningarna till samma orsaker, i det man
antagit att det ständiga bortförandet av de uppstående
korrosionsprodukterna, vilka eljest stundom kunna
verka skyddande mot fortsatt anfrätning, skulle verka
speciellt befordrande på metallens förstöring. Detta
antagande har även i viss mån fått sitt stöd i det faktum,
att man verkligen kunnat påvisa att den elektrolytiska
korrosionen varit mera framträdande i
kavitations-zonerna. Emellertid anser sig förf. på synnerligen goda
grunder kunna bortse från denna "normala" korrosion
såsom orsaken till kavitationsskadorna, ej minst
därför, att försök som anställts med elektrolytiskt
fullkomligt korrosionsfria material såsom glas, konsthartser
o. d., givit fullkomligt likartade resultat i avseende på
kavitationsskador, som kemiskt angripbara material.
Förf. framhåller, att här ifrågakommande angrepp ske
till följd av bombardemang av vattendroppar, vilka verka
som projektiler på den angripna ytan. Andra forskare
hava med hjälp av piezoelektriska försöksanordningar
uppmätt det härvid till följd av stötarna uppkommande
trycket, varvid värden upp till 300 kg/cm2 kunnat
fastställas. Vid undersökning av ett antal högvärdiga
legerade stål kunde man konstatera, att motståndsförmågan
mot kavitation i hög grad berodde av materialets
bri-nellhårdhet. Förf. anmärker emellertid själv, att
brinellhårdheten är ett alltför grovt mått i detta fall, enär
densamma icke tar hänsyn till de i den kristallartade
ytan ingående elementens olikartade hårdhet. Med ali
sannolikhet börjar nedbrytningen hos de i
kristallvävnaden ingående mjukare kornen eller smådelarna. Detta
antagande får även sitt stöd däri, att angreppens
storlek visade sig i hög grad bero på materialets mekaniska
förbehandling, bl. a. kallbearbetningen. Stor
motståndsförmåga mot kavitation är därför enl. förf. att förvänta
hos hårda, icke alltför spröda material, som äro av den
beskaffenhet, att de låta sig kallbearbetas för erhållande
av en tät struktur. Beträffande bronser, visade sig
tillsats av aluminium särskilt ägnat att frambringa
material med en motståndsförmåga mot kavitationsangrepp,
som kan mäta sig med högvärdiga stållegeringars. Det
är tydligt, att aluminiumtillsatsen framkallar större
finkornighet i materialet, varigenom större seghet och
motståndsförmåga mot avskiljande av kristallkorn ur
materialets yta ernås. Materialets elasticitet spelar enl.
förf. icke någon större roll, däremot dess seghet i
strukturen (kohesion), vilken förmår motverka lösslitandet
av enstaka partiklar till följd av mekaniskt
bombardemang. På grund av det korta tidsmoment under vilket
denna projektilverkan äger rum har materialet knappast
tid att giva vika genom elastisk formförändring. s.
LITTERATUR
Standardisering 1935. Årsredogörelse av Sveriges
standardiseringskommission, S. I. S., för
verksamheten under år 1935 föreligger sedan någon tid i
tryck. Inledningsvis lämnas uppgifter om
kommissionens sammansättning. Kommerserådet A. F.
Enström, som på grund av bristande tid sett sig tvungen
att avgå som ordförande, vilken post han innehaft
alltsedan 1922, har såsom efterträdare erhållit
undervisningsrådet Nils Fredriksson. Kommerserådet
Enström kvarstår dock såsom ledamot av kommissionen.
Från Svenska teknologföreningen deltager numera
myntdirektör Alf Grabe. Från Jernkontoret deltager
professor Gunnar Wallquist, vilken efterträtt
framlidne prof. A. Johansson. Under året har
kommissionen fastställt 34 svenska standard. s.
Kataloger m. m.
Sandvikens jernverks a.-b. har utsänt en
synnerligen smakfullt utstyrd broschyr i avsikt att göra
byggnadsindustrien bekant med de många
användningsmöjligheter för rostfritt stål som numera erbjuda sig. Det
rostfria stålet ersätter i modern byggnadsteknik många
tidigare använda material och möjliggör i ett flertal fall
en lösning av föreliggande problem på ett sätt som
samtidigt tillfredsställer de högsta anspråk såväl tekniskt
som estetiskt. leke minst i hygieniskt avseende har det
rostfria stålet kommit att spela en framträdande roll,
såväl för köksinredningar och sjukhusutrustningar som
för diskar o. dyl. i livsmedelsaffärer, frisörsalonger m. m.
Med ett antal intressanta illustrationer visas bl. a.
användningen av Sandvikens rostfria stål i dörrar och
fönster, skyltdiskar, hissar, trappuppgångar etc.
ävensom för tillverkning av rena prydnadsföremål. Genom
att rostfria profilerade rör numera framställas i
praktiskt taget alla förekommande sektioner ha tillverkare
av möbler stora möjligheter vid val av utgångsmaterial.
Likaså levereras Sandvikens kallvalsade rostfria
bandstål såväl plant som profilerat, slätt och refflat.
Fabriken erbjuder sig att samarbeta med intresserade, som
hänvända sig dit, för att med det rostfria stålets hjälp
söka lösa de problem inom byggnadsindustrien, som
kunna föreligga. s.
Aktiebolaget järnförädling, Hälleforsnäs, har i
dagarna utsänt sin nya katalog nr 71 (oktober 1936)
31 okt. 1936
525
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
