Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 46. 14 nov. 1936 - Sovjetunionens mineraltillgångar, av F. H. Stenhagen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskri fi
Fig. 5. Panorama över gruvstaden Kirovsk vid sjön Vudjaur på Köla. Det ljusa partiet på bergsluttningen t. v. å bilden utvisar läget av en av
apatit-nefelingruvorna. (Bilden tagen år 1932. A.-b. Vattenbyggnadsbyrån foto.)
såväl scheelit, volframit, lnolybdenglans och flusspat
som vidsträckta fyndig-heter av järnmalm, salter och
kol påträffats. På Kamtschatka arbetar en speciell
vulkanologisk expedition med undersökningar av heta
borkällor m. m. Transbajkal och Bajkalregionerna
erbjuda ett enormt fält för geotektoniska studier, som
torde stå klart för varje geolog. Här skall endast
nämnas, att man vid Sljudjanka nära gränsen till
norra Mongoliet påträffat glimmerkristaller av tiotai
kilograms vikt och att de industriellt värdefulla
glimmerfyndigheterna i detta område uppskattas till
tiotusentals ton. Hela denna region uppvisar såsom
kunde väntas, en ovanligt stor rikedom av
kontaktmineral av olika slag. I denna region ligga även
de berömda ädelstensfyndigheterna i
Sherlovajamas-sivet med sina flusspater, beryller, töpaser och
ame-tister. I Transbajkal lia ett antal varianter av bl. a.
kassiterit ävensom kopparvanadat, As och
Sb-sul-fider, magnetit m. m. upptäckts. Längre norrut i
Bajkalregionen ha bl. a. korundsegringar av
Mary-landtyp och cyaniter påträffats. Detta område
innehåller även ett stort antal heliumfyndigheter.
Själva Bajkalsjön, vars djup på sina ställen uppgår
till 1,5 km, har givetvis mycket av intresse att
uppvisa i vetenskapligt hänseende. I Ostsibirien ha flera
expeditioner påträffat stora lager av islandsspat
utmed Tunguskafloden, ävensom magnetitfyndigheter
omkring Angaras mellersta lopp, vilka uppskattats
till nära 1 milliard ton. Av geologiskt intresse äro de
här uppträdande kontaktformationerna mellan
trapp-magmor, dolomit och kalk. Intill detta område
ligger även det relativt nyupptäckta Tunguskabäckenet
Fig. 6. Rutsehbana med bromsning vid en apatitgruva nära Kirovsk.
17 okt. 1936
som f. n. håller på att inventeras. Längre västerut
uppvisa Kirgisstepperna fyndigheter av diverse
värdefulla mineral såväl kassiterit, volframit m. fi. som
speciellt kopparmalmer, från kopparkis och cuprit till
sekundära salter, vilka genomlagra en egendomlig
kvartsbreccia, som fullständigt saknar silikat. Dessa
kopparfyndigheter uppgivas representera den största
kopparanhopningen i världen. En egendomlighet är,
att de ständigt uppträda tillsammans med molybden
i form av molybdenglans (MoS2) i malmgångarna och
eventuellt såsom wulfeiiit (PbMoOJ i de sekundära
lagren. Geologiskt intressanta äro de rika
förekomsterna av korund med rutil och diaspor å ena sidan
och dumortierit, andalusit och kompakt kaolinit å
andra sidan. Den process enligt vilken alkalit
bortförts och en separering av SiO, och A1203 i
fristående komplex skett är icke genetiskt klarlagd, men
geo-kemiskt erbjuder densamma ett stort intresse enär
flera av de så bildade mineralen äga industriellt värde.
Centralasien, som tidigare ansetts såsom skäligen
ointressant i mineralogiskt hänseende, har avslöjat
sig såsom ett område av allra största intresse ur
geo-kemisk synpunkt. Av industriellt värdefulla
fyndigheter inom denna region kunna nämnas det
guldförande bältet i Pamirbergen på gränsen till
Afganistan ävensom rikligen förekommande malmer av
kvicksilver, vismut, antimon och arsenik jämte bly
och silver. Andra mineral av intresse i denna region
äro komplexa uran-vanadinmalmer, nativt svavel i
fyndigheter av samma karaktär som förekomsterna
på Sicilien, alun, gips m. m. Kaukasusområdet
uppvisar även nya fvnd av industriell betydelse. Sålun-
Fig. 7. Lastkaj för apatitmineral vid stationen "Nefelin" nära Kirovsk.
543
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
