Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 48. 28 nov. 1936 - Vakuumbetong, av Gunnar Heimbürger - Notiser - En »ångfälla» med förhöjd värmeekonomi, av s.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Fig. 1. Försök verkställt vid Me Gill University, New York City, i
avsikt att påvisa möjligheten att gjuta mot form bestående av asfaltpapp
istället för träpanel mellan trästolpar på 50 cm inbördes avstånd. Vid
gjutningen inskränkte sig utböjningen av formsidorna mellan stolparna
till ca 2,5 cm. Konstruktionen tänkt använd vid dubbla betongväggar,
där utseendet av ytan mot luftmellanrummet är av underordnad
betydelse. Utvändigt användes då vanliga träformar med sugmattor. Mot
luftmellanrummet får asfaltpappen sitta kvar mot betongen sedan
stolparna borttagits. (Ur Architectural Record, sept. 1936.)
För horisontala konstruktioner, t. e. bjälklag eller
vägar, anbringas sugmattan ovanpå gjutningen och
flyttas efter hand allteftersom gjutningen
fortskrider. Vid dammbyggnader etc. förfares på liknande
sätt samt gjutes i skift med en tjocklek av ca 30 cm.
Den tid varunder sugningen måste verkställas,
varierar givetvis med konstruktionen. En 15 cm tjock
betongplatta "behandlas" under ca 20 min. och en
stålslipning under mindre än 1 min. Mattor med en
bredd av 1 m och en längd upp till 3 m kunna
användas. Utsugningen verkställes från mitten eller ena
änden. Någon "cementvandring" i betongen har icke
kunnat påvisas, icke heller cement i det utsugna
vattnet.
Innan metoden hunnit utprovas i vårt land är det—
för tidigt att med bestämdhet yttra sig om dess
användbarhet, men otvivelaktigt skulle, om alla löften
uppfyllas, avsevärda fördelar vinnas framför allt
beträffande krympningen, vilken är det stora problemet
i ali betongbyggnad. Vid standardiserad tillverkning,
vare sig det gäller hela byggnader eller
fabriksmässigt tillverkade betongartiklar torde tidsvinsten vara
av särskild betydelse. Ur ekonomisk synpunkt har
metoden enligt uppgift visat sig synnerligen god i
Amerika, men hur förhållandena ställa sig i Sverige
kan man knappast yttra sig om, förrän saken prövats
och tillräcklig erfarenhet vunnits.
För metodens exploaterande i Sverige är för
närvarande bolag under bildning.
Gunnar Heim,burger.
NOTISER
En "ångfälla" med förhöjd värmeekonomi beskrives
i h. 24 av VDI-Zeitschrift 1936, varest här återgivna
bilder även äro hämtade. Som bekant uttages
kondensatet från ångvärmeanläggningar i regel på det
Fig. 1. S. k. tvåkammar-ångfäila.
sättet, att det avgår ur kondensvattenavledaren vid
atmosfärstryck. Detta innebär sålunda att
retur-kondensat, som för vinnande av värmeekonomi
återföres i systemet, t. e. till förvärmningsändamål, under
alla förhållanden nedkyles till 100° på grund av
tryckfallet i "ångfällan". Ett dylikt sätt att uttaga
kondensat innebär sålunda en värmeförlust, varjämte
andra olägenheter i form av "ångslag" ofta göra sig
märkbara i apparaturen. I ändamål att erhålla bästa
värmeekonomi bör därför kondensatet genomströmma
värmeutbytesapparaten medan det står under
värmeångans tryck och först efter avgivande av sitt
tillgängliga värme avlastas till atmosfärstryck.
Samtidigt måste givetvis förhindras, att friskånga
inkommer i
värmeutbytesapparaten.
Den beskrivna
anordningen åstadkommer
uppfyllandet av bägge dessa
betingelser därigenom, att
densamma utformats med
två kammare, så som
visat i fig. 1. I den vänstra,
flottörförsedda
kammaren inkommer kondensat
genom den övre
inloppsöppningen och avrinner
ur den undre öppningen
till
värmeutbytesapparaten. Härigenom vinnes,
att flottören befinner sig
i sitt nedersta läge så
länge
värmeutbytesapparaten ej är fylld med
inströmmande kondensat.
Först när apparaten står fylld stiger flottören till
det streckade läget, varigenom utloppsventilen i den
högra kammaren blir helt öppnad. Från
värmeutbytesapparaten kommande avkylt kondensat
inkommer i den högra kammaren genom den upptill visade
öppningen och avgår genom den i avhängighet av
flottörens läge mer eller mindre öppna ventilen.
Anordningen medför sålunda, att avkylt kondensat
endast utsläppes till atmosfärstryck i den mån
varmt kondensat tillrinner under fullt ångtryck till
Mängdförhållande lut i kondensat
Fig. 2. Diagram utvisande
temperaturförhållandena vid
förvärmning med kondensat.
558
26 sept. 1936
Ventil- ■
kammare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
