Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 48. 28 nov. 1936 - Tekniska föreningar - Svenska teknologföreningen. Avdelningen för Industriell ekonomi och organisation, av O. K. - Ordinarie stämma, av Fmn. - Tekniska föreningen i Härnösand, av M. W. - Skånska ingenjörsklubben, av F. M.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskri fi
Ordf. direktör Gösta Klemming, v. ordf. civilingenjör
Fr. Berthelius, sekr. överingenjör Olof Kärnekull,
kommerserådet Axel F. Enström, doktor R. Liljeblad, direk
tör Ivar Olssön, verkstadsdirektör Helge Ericson.
Suppleanter: överingenjör T. Sällfors, överingenjör Alex.
Engblom, direktör Carl Schmidt och civilingenjör Hans
Thorelli. Klubbmästare: civilingenjör John Lagerman
Ledamöter i föreningens styrelse: överingenjör Olof
Kärnekull, civilingenjör Fr. Berthelius med direktör
Gösta Klemming som suppleant. Ledamot av
Biblioteksnämnden: överingenjör Olof Kärnekull.
Kvällens föredragshållare voro fil. kand. Väld.
Fellenius, som talade över ämnet: "Det psykologiska
personurvalets betydelse för reduktion av industri- och
trafikolyckor", samt yrkesinspektör Iwan Jäderström,
som behandlade ämnet: "Tekniska synpunkter på
industriens olycksfallsproblem."
Fellenius sökte först definiera begreppet olycksfall och
förklarade att dylika händelser aldrig kunna bero på
slumpen, då det är fråga om mänskligt handlande.
Statistiska undersökningar ha visat att omkring hälften av
alla olycksfall, som inträffa inom en viss grupp arbetare
med samma slags arbete, drabba en jämförelsevis liten
del av gruppen, nämligen ca 20—25 %. Man har sålunda
kunnat konstatera individuell disposition för olycksfall.
Talaren ansåg att det totala antalet olycksfall skulle
kunna nedbringas med en tredjedel, om man i förväg
kunde uppdaga personer med dylik disposition.
Efter föredraget följde en livlig diskussion.
Hovrättsnotarie Augustinsson (på grund av sjukdom förhindrad
närvara) hade inlämnat skriftligt avfattad redogörelse
för erfarenheter från spårvägsbolaget i Stockholm.
Byråingenjören i K. socialstyrelsen M. E. Pelow påpekade
betydelsen av att industriföretagen själva förde noggrann
statistik, i vilken uppgives de verkliga orsakerna till
olycksfallen. På så sätt kunde "olycksfåglarna"
utgallras och olycksfallsriskerna minskas. Professor Sten
Velander, ingenjör Stenhane, överingenjör Ell och med.
doktor Erland Minders belyste olycksfallsfrågan från
olika synpunkter.
Efter gemensam middag fortsatte sammanträdet med
föredrag av yrkesinspektör Iwan Jäderström över
ämnet: "Tekniska synpunkter på industriens
olycksfallsproblem". Det synnerligen medryckande och instruktiva
föredraget, belyst med en serie ljusbilder, kompletterade
på ett utmärkt sätt kand. Fellenius mer teoretiskt
upplagda föredrag.
O. K.
Ordinarie stämma hölls å föreningens lokal den 18
november under myntdirektör A. Grabes presidium. Till
ledamöter i föreningen invaldes på styrelsens tillstyrkan
bergsingenjör John Sten-Erik Karlén, Boliden,
ingenjörerna Andrew Wolrath Augustin Erikson, Stockholm,
och C. Ivar H. Johanson, Göteborg, direktör E. Th.
Christiansson, Göteborg, professor Gustav Arne olander,
Stockholm, samt ingenjör Sten Daniel Vigren,
Stockholm.
Inkomst- och utgiftsstat för föreningen för år 1937,
balanserande på 163 800 kr. (S. T. F:s handl. 298)
godkändes.
Till ledamöter i valkommitté för uppgörande av
förslag till de val av styrelse och revisorer, som skola
förrättas vid marsstämman 1937 utsågos: av ordföranden
major VVK Agne Sandberg, sammankallande, och
direktör Helge Ericson samt av föreningen
marinöverdirektör Y. Schoerner, direktör Manne Lindhagen,
civilingenjör Åke Bergman, överingenjör Tarras Sällfors och
civilingenjör Rolf Stéenhoff.
Då från ceremonimästaren chefredaktör K. A.
Wessblad inkommit avsägelse, hade frågan om val av
ceremoninämnd upptagits på föredragningslistan. På förslag
av ordföranden uppdrogs åt styrelsen att ordna denna
fråga.
Härpå lämnades ordet åt bergsingenjör Carl-Arvid
Landegren, som med ett föredrag inledde diskussionen
om "Ingenjörernas användning för den industriella
produktionens distribution", vari inlägg ytterligare gjordes
av överingenjör Harry Helmstein, disponent Gustaf
Asplund, direktör Gösta Klemming, direktör Carlstrand,
professor E. Hubendick, mariningenjör Holger Graffman
och myntdirektör A. Grabe. Ett referat av diskussionen
torde komma att inflyta i tidskriften.
Efter sammanträdet följde supé och eftersits.
Fmn.
Tekniska föreningen i Härnösand
hade den 17 oktober möte i stadshotellets i Härnösand
festvåning, varvid bland ärenden, som behandlades, voro
inval av 8 nya ledamöter och en cirkulärskrivelse från
Svenska teknologföreningen beträffande yttrande över
remiss från Kommerskollegium om diverse
säkerhetsföreskrifter vid starkströms elanläggningar. Mötet
tillsatte en kommitté att snarast inkomma med yttrande i
saken.
Bfter mötesförhandlingarna höll civilingenjör C. O.
Lindström, Stockholm, föredrag om "Rationell
industri-belysning", vilket var rikt illustrerat med
skioptikonbilder ocli med demonstration av material, välvilligt
ställd till förfogande av Asea. Föredragshållaren
började med grunderna för ljusmätning etc., vilket allt var
tämligen säkert obekanta storheter för de flesta
närvarande.
Det med stort intresse åhörda föredraget, vartill
högsta klassen i Tekniska gymnasiet i Härnösand inbjudits,
utlöste en stunds diskussion, varefter supé med
eftersits följde ritualenligt.
M. W.
Skånska ingenjörsklubben
höll den 23 oktober ett synnerligen talrikt besökt
sammanträde på Kungsparkens restaurang i Malmö.
Till mötet hade inbjudits representanter för
länsstyrelsen, vägstyrelserna i länet, automobil- och
motorklubbar m. fi. Förhandlingarna leddes av
ordföranden bergsingenjör Inge Erichs, som meddelade,
att styrelsen till medlemmar i klubben invalt
ingenjörerna S. Almberg, L. Edenmark, Sten Erikson, Erik
Ersson, B. Höglund, Harry Jönsson, O. Pedersén,
E. Rydbeck, A. Rösing, M. Schreiber, A. Sillén, P.
Stenberg, A. Strandh och V. Thornström samt
agronom H. Moberg. Två föredrag höllos: det ena av
direktören i A.-b. Volvo, Göteborg, A. Gabrielsson, om
"Den Svenska automobilindustrien", det andra av
ingenjör Erik Smidth från Köpenhamn om "Færdsel i glat
Føre". Dir. Gabrielsson erinrade om den sekundära
bilindustri, omfattande reparationsverkstäder,
bensinstationer osv., som bilismen medför och som i vårt
land sysselsätter omkring 50 000 personer. Den
egentliga bilindustrien representeras dels av sådana
sammansättningsfabriker, vilka importera alla delar
färdiga från moderfabriken i utlandet, dels av firmor,
som självständigt bygga bilar. Dessa senare äro i
Sverige Volvo och Scania-Vabis. Volvo är visserligen
en sammansättningsindustri, men den konstruerar
själv varje detalj för att sedan göra beställningar pä
olika verkstäder. Detta tillvägagångssätt är möjligt
endast tack vare Johanssons mått- och toleranssystem.
Nu blir resultatet detsamma, som om hela
tillverkningen ägde rum inom egna verkstäder. Kvaliteten
blir t. o. m. måhända bättre, enär kontrollen kan
antagas visa mindre överseende mot en utomstående
leverantör än mot en egen tillverkningsavdelning. Det
gäller att följa med i utvecklingen, men 1 fråga om
personbilar, där smak- och mode-synpunkter göra sig
17 okt. 1936
561
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
