- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1936. Allmänna avdelningen /
586

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 50. 12 dec. 1936 - Tekniska föreningar - Tekniska föreningen i Västerås, av H. S. - Personalnotiser - Sammanträden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TekniskTidskrift

åtgärder, som leda till en temporär arbetslöshet, i
slagordet rationalisering. Nyanläggningar anses av
många ej falla under begreppet rationalisering. Några
av rationaliseringens medel äro mekanisering,
tillämpning av arbetskunskap och planering.
Rationaliseringens resultat äro sänkta framställningskostnader
och oftast ökad produktionskapacitet, men även ofta
en lokal och temporär arbetslöshet. För närvarande
befinna vi oss i stort sett i en högkonjunktur, som
emellertid intensifierats tack vare rationaliseringen.
Ur tillgänglig statistik kan man ej draga någon
slutsats rörande storleken av den produktion, som nu
skulle ha förelegat, om exempelvis de sista 15 årens
rationaliseringsåtgärder ej vidtagits. Därför kan man
ej heller räkna ut rationaliseringens andel i den
kvarvarande arbetslösheten. Rationaliseringen har med
ali sannolikhet ökat sysselsättningsgraden i stället för
tvärtom. Rationaliseringsåtgärder vidtagas för att
motarbeta en minskande sysselsättning men också för
att i tider av uppgång öka produktionskapaciteten.
Tekniska förhållanden kunna emellertid försvåra en
kapitalisering, som även kan förhindras av brist pä
kapital eller av sociala hänsyn. Föredraget
utmynnade emellertid i en vädjan, att lagliga åtgärder mot
rationaliseringen icke skulle vidtagas, då talaren var
av den uppfattningen, att rationaliseringen i stort sett
varit till mycket stort gagn för näringslivet i stället
för tvärtom.

I den efterföljande diskussionen yttrade sig först
direktör Gummeson vid Höganäsbolaget, som uppehöll
sig vid rationaliseringsförhållandena inom detta
bolags intresseområde. Därefter höll disponenten Bertil
Gyllenram vid Hälleforsnäs ett anförande, i vilket han
med skärpa framhöll, att rationaliseringen borde fä
fortgå ostörd av statsmakterna. Ordföranden i
rationaliseringsutredningen, revisionssekreterare
Hessel-gren, gjorde därefter ett inlägg, i vilket han
meddelade, att kommittén satt sig före att såvitt möjligt
förebygga arbetslösheten och att event. åtgärder
givetvis icke borde verka hämmande på utvecklingen eller
belasta företagen. Nästa talare var disponenten
Gerard De Geer i Lesjöfors, som även varnade för
ingripande i rationaliseringssträvandena genom
lagstiftning. Sedan generaldirektör orne haft ett anförande,
i vilket han påpekade, att rationaliseringen måste
automatiskt få en begränsning, därigenom att vissa
åtgärder absolut fordrade mänsklig tanke, gjorde
överingenjör E. A. Forsberg vid Separator ett inlägg,
i vilket han framhöll, att rationaliseringen enligt hans
åsikt var att ordna en tillverkning på bästa möjliga
sätt ur alla synpunkter, och att med lag sätta hinder
i vägen för ett sådant förfarande väl aldrig kunde vara
rätt. Slutligen hade överingenjör Eriksson ett
yttrande med anledning av de föregående talarnas inlägg.

Vid den följande supén talade direktör Edström för
de tre regeringsmedlemmarna, och han påpekade bl. a.,
att i andra kammaren finns det endast tre
industrimän, som representera näringslivet, trots att vår
export till över 90 % består av varor, som komma
från industrierna. Han vädjade till regeringen att
vara lätt på handen, när det gällde åtgärder mot
rationaliseringen. Statsrådet Pehrsson höll därefter
ett tal, vilket utmynnade i en förhoppning, att vi
gemensamt borde försöka åstadkomma förutsättningar
för att näringslivet måtte blomstra till gagn för oss
alla. Sedan direktör Albin Johansson i Kooperativa
förbundet hållit ett anförande, uttalade direktör
Edström några tacksamhetens ord till landshövding
Murray, som nu bevistade den sista Arosmässan i sin
egenskap av landshövding. Slutligen tackade direktör
Edström föredragshållaren, som i ett utomordentligt
svarstal slutade med att utbringa ett leve för det
ingenjörsmässiga inflytandet i samhället.

Arosmässan kunde i år glädja sig åt ett
rekordmässigt deltagande. Det var troligen omkring 600
personer, som åhörde föredraget. H. 8.

PERSONALNOTISER

in memoriam

Civilingenjör Victor Emanuel Rhodin, f. 1859, avled
den 30 nov. 1936.

Arkitekt Sven Rosman, f. 1866, avled i Kalmar den 14
nov. 1936.

Ingenjören f. d. gasverksdirektören Hjalmar Samzelius,
f. 1852, avled i Göteborg den 15 nov. 1936.

Civilingenjör August Ragnar Stridsson, f. 1891, avled
den 2 dec. 1936.

Arkitekt Ernst Torsten Torulf, f. 1872, avled den 30
nov. 1936.

Civilingenjör Roland Oscar August Wengström, f. 1882,
avled i Länna den 18 nov. 1936.

SAMMANTRÄDEN

Svenska teknologföreningen.

Avdelningen för Väg- och vattenbyggnadskonst kallas
till ordinarie möte lördag den 19 december 1936 kl. 19,30 å
föreningslokalen, Brunkebergstorg 20. Ärenden: 1)
Protokoll 1936 9/11. — 2) Inval. — 3) Val av klubbmästare 1937.
— 4) Meddelanden: a) automobilskattemedlen användning.

b) Prlifen und Messen. c) nordisk byggnadsdag 1938. —
5) Kommittéer: a) kalknormer, b) statens ingenjörstaxor.

c) reparationsentreprenadformulär. — 6) "Höga dammar i
Amerika", av överingenjör Axel Ekwall. — 7) ’i&ågra
data från Krångede kraftverksbyggnader", av arbetschef
Gustav Berggren. — 8) Krångedefilm. — 9) Supé
(smörgåsbord, småvarmt, ramlösa eller öl, kaffe, betjäning
= 3 kr.) — 10) "Bland fjäll och glaciärer på Grönland",
ord och bild av professor H. N. P a 1 1 i n. — 11) Julfest.

Tekniska föreningen i Uppsala sammanträder å Gillet
lördagen den 12 december 1936 kl. 19,30 (precis).
Föredragningslista: 1) Protokoll justering. — 2) InVal.
— 3) "Brödsäd. — Från skörd till bröd." Föredrag av
civilingenjör Rupert Danielsson, Uppsala. Efter
sammanträdet supé med julmat och samkväm. Pris för
supé kr. 4 : 50. Före sammanträdet avlägges besök å
Upsala valskvarn. Samling å Väderkvarnsgatan kl. 18.

Örebro ingenjörsklubb håller julfest à Stora hotellet den
12 dec. Program: Kl. 19,30. Sammanträde. Ärenden:
Protokolljustering. — Inval. — Val av kommitterade för
februari. — Fastställande av sammanträdesdagar 1937.
Kl. 20,00. Julfest. Medlemmarnas damer inbjudas att med
sin närvaro giva glans åt festen. Klubbmästaren serverar
förutom den materiella spisen överraskningar av prima
slag. Pris för supé : dam kr. 6 : 50, herre kr. 7 : 50. Klädsel:
smoking.

Tekniska föreningen i Härnösand sammanträder till
ordinarie höstmöte lördagen den 12 december kl. 19 å
Stadshotellets i Härnösand festvåning. Ärenden:
Protokoll-justering. — Val. — Inval. Vrkesinspektörsassistenten ing.
N. G. Nilsson talar om "Principerna för ventilation",
illustreras med ljusbilder, och författaren A. Degerman
om "Hur kan en människas anlag bedömas", psykoteknik
och typologi. Supé, pris kr. 3 : 50.

Skånska ingenjörsklubben håller fredagen den 18
december kl. 19 sammanträde gemensamt med Kemiska
föreningen i Lund på Kungsparkens restaurang i Malmö. Två
föredrag hållas, det ena av stadsingenjören i Lund
Magnus "Wennström om "Några erfarenheter angående
rening av avloppsvatten", det andra av professorn vid
Lunds universitet Lennart Smith om "Carl Wilhelm
Scheele, ett ISO-årsminne".

586

12 dec. 1936

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:32:29 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1936a/0596.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free