Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Berg svetenskap
ingen deformation försiggått. Betrakta vi
kristallstrukturen i den pressade stången så iakttaga vi
följande: Vid stångens främsta ände synes den nästan
oförändrade gjutstrukturen. Det material, som legat
omedelbart före öppningen när flytningen började,
har således skjutits ut utan nämnvärd deformation.
Mot den bakre ändan av stången blir kristallernas
deformation allt mera utpräglad, därför att allt flera
skikt finnas samlade i stångens sektion. Tager vi
en tvärsektion av stången i betraktande, så finna vi
att deformationen tilltager från stångens centrum
utåt. Kristallernas deformation blir dock endast till
en viss grad synlig på grund därav att en snabb
re-kristallisation äger rum vid den temperaturen där
pressningen utföres. På figur 11 å vänstra sidan
synes ett provstycke tillhörande samma serie som figur
10 och som pressats ut längre. Denna bild visar oss
en egendomlighet som inte iakttogs vid försöken
med homogena massor. Vi se där att även
ursprungligen tvärs löpande mellanplåtar nu löpa in i hörnet
vid kolvsidan. Vi återkomma till detta påfallande
fenomen, som just är orsakat av materialets
inhomogenitet, längre fram. På högra bilden fig. 11 visas
ett prov tillhörande en serie med mässing.
Deformationerna vid denna serie liknade i allt de vid
aluminium vunna resultaten. För att följa enstaka
partiklars väg ritades strömlinjebilder på samma sätt
som vid försöken med homogena massor. Som fig.
12 visar äro de uppmätta lägena som punkterna
intaga vid de olika presstegen förbundna med raka
linjer. Tyvärr verkar denna bild i reproduktionen
något oöverskådlig. Men så mycket framgår ju av
bilden att deformationsförloppet är betydligt mera
oregelbundet än vid de homogena massorna.
Somliga punkter hava t. o. m. beskrivit rörelser inte
nedåt öppningen utan uppåt kolvsidan till. Innan jag
ingår på denna egendomlighet, skola vi först
betrakta hur deformationen tillgår vid
Pressning av rör.
Provstyckena voro
preparerade på ett liknande sätt som
vid de förut omtalade
försöken. Pressgöten hade en
diameter av 180 mm samt en
längd av 180 mm. Ämnena
voro inte borrade före
pressningen. Dornen, som är fast
förbunden med presskolven,
pressar först ett hål genom
götet, varpå materialet flyter
genom den av matrisöppningen
och dornen bildade
ringkanalen. Vid denna
hålningspro-cess stiger materialet delvis
uppåt kolven till, sedan, när
dornen nått fram till
öppningen, stötes en propp ut
vilken är synlig vid rörets ände. Denna propp
visade sig sammansatt av tunna lager utav alla de
skikt varav pressämnet har varit uppbyggt. Därvid
har dock ingen direkt avskärning ägt rum vid
genomgången av dornen genom götet, utan alla
skikten äro utdragna till tunna lameller som lade sig på
det nyss bildade hålets väggar. Kort efter det
dornen har kommit fram till öppningen börjar röret att
flyta ut. Vi se på fig. 13, att liksom vid pressning
av massiva stänger är även här huvuddeformationen
Fig. 12. Partiklarnas
banor vid pressning av
aluminium.
Fig. 13. ltörpressningsförsök. Vänster: början, höger:
fortsättning av flytningen. Cyl.-diam. = 180 mm,
öpp-ningsdiam. = 75 mm, dorndiam. = 42 mm.
Fig. 11. Vänster: aluminium, deformationen vid slutet av pressningen,
höger: mässing, deformationen vid början av pressningen.
14 nov. 1936 7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
