Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
Man torde av detta ävensom av den
omständigheten, att föreningen under sitt första årtionde, i
likhet med vad som var fallet för sammanslutningar i
allmänhet under denna tid, ägnade mycken tid åt
uppförande av sällskapsspektakel o. d., kunna få den
uppfattningen att nöjeslivet var huvudsaken. Så
var emellertid ej förhållandet, utan speciellt sedan
lektorn vid Falu bergsskola, sedermera professorn
vid Tekniska högskolan A. W. Hoffstedt år 1870
grundlagt Teknisk tidskrift, som teknologföreningen
sedermera övertog 1878, framgår det tydligt, att
även mycken tid och stort intresse ägnades diverse
tekniska frågor. Det är givetvis här omöjligt att gå
in på ett utförligare referat av de tekniska frågor,
som under årens lopp ventilerats av kemister och
bergsmän inom teknologföreningen, men det torde
vara på sin plats att nämna några av de ämnen, som
dryftats.
I maj 1871 diskuterade kemisterna frågan: "Hur
ställer sig kostnaden för tillverkning av
pappersmassa av trä på kemisk väg i förhållande till den på
mekanisk?" Av referatet framgår, att frågan ej kunde
besvaras, då, som det heter, "vi inom landet blott
ha sådana etablissemanger. där denna massa
tillverkas på mekanisk väg". De närvarande ledamöterna
tycktes i övrigt vara ense om, att det mekaniska
tillverkningssättet vore det naturligaste för Sverige "i
betraktande av den outtömliga tillgången på billig
drivkraft i våra vattenfall och däremot dyrheten av
de för den kemiska metoden erforderliga
kemikalierna, som alltid måste importeras".
Den förste som erhöll Polhemsmedaljen var
kemisten Albert Werner Cronquist, som erhöll medaljen
1878 för sin avhandling om de eldfasta råämnena i
Skånes kolförande formationer.
Den 12 januari 1881 utgjorde diskussionsämnet:
"Kan man säga, att det finnes någon egentlig kemisk
industri här i landet, och om så ej är, vad kan
orsaken därtill vara?"
1905 publicerade J. W. Jungner i kemi- och
bergssektionen av Teknisk tidskrift sin uppsats om
alkaliska ackumulatorer.
Vid kemistmötet 1911 höll A. Ramén föredrag om
den Ramén-Beskowska rostugnen.
1913 talade Sigurd Nauckhoff om undersökningar
över nitroglycerinens frysningsförhållande. För sitt
arbete på detta område hade Nauckhoff redan 1904
erhållit teknologföreningens Polhemsmedalj.
Bland föredrag och uppsatser inom det
bergsvetenskapliga området förtjänar nämnas:
J. Wiborghs uppsats 1887 angående järnmalmers
reducerbarhet.
År 1889 förevisade Jonas Wenström inför
teknologföreningen prover på en järnstång hoplödd på
elektrisk väg, vilken måhända kan betraktas som en
föregångare till den elektriska svetsningen.
1890 höll H. Hoffstedt föredrag om den
Thomas-Gilchristska metodens betydelse för den svenska
järnhanteringen.
1896 talade Erik Svenonius om den lappländska
magnesiten, som nu blivit så aktuell, och
samma år publicerade Herman Sundholm en
uppsats om upprättande av magnetiska kartor.
År 1900 erhöll Johan August Brinell teknologför-
eningens Polhemsmedalj för sin berömda metod att
bestämma kroppars hårdhet.
1906 återfinna vi tvenne uppsatser av E. G:son
Odelstierna, den ena om blåsning av svenskt
kokstackjärn för basisk martin, och den andra om den
praktiska användningen av metallografien inom
järnindustrien.
Första meddelandet om A.-b. Elektrometalls
järn-framställningsmetod gavs kemister och bergsmän
1907, och
1908 talade Assar Grönwall om elektriska ugnar
för stålframställning.
De första experimenten med tillverkning av
järnsvamp i Höganäs relaterades av S. E. Sieurin 1911.
1913 redogjorde Ivar Rennerfelt för de första
driftsresultaten vid sina elektrostålugnar.
Samma år talade Ivar Svedberg om möjligheten
att använda de svenska stenkolen inom
bergshanteringen.
Under de följande åren återfinnas flera
avhandlingar av Hj. O. Dahl om valsverk och
luftkompressorer.
Gustaf Bring publicerade 1916 sin sättmaskinsteori
i Teknisk tidskrift och
Gustaf Gröndal 1917 en avhandling om sin
flota-tionsapparat.
1917 beskrev Enlund sin elektriska
stålprovnings-metod och
1922 Bo Kalling sin elektriska motståndsugn.
Tillverkningen av rostfritt stål började i Sverige
omkring 1923, och det är därför av intresse att
påpeka, att Axel Wahlstéen 1922 publicerade en
uppsats om "stainless steel".
1924 framlade Harald Johansson sina iakttagelser
om det kemiska sambandet mellan järnmalmerna och
de malmförande bergarterna i Bergslagen, och även
vid flera andra tillfällen har geologien och
mineralo-gien varit föremål för uppsatser och föredrag av
Axel Gavelin, J. P. Holmquist och andra.
Året 1931 är ett märkesår i vår avdelnings historia.
Då inträdde nämligen vår första och hittills tyvärr
enda kvinnliga medlem, ingenjör fröken Vera
Sandberg i vår avdelning. Detta kvinnliga inslag har vid
många tillfällen bidragit till att höja stämningen vid
våra sammanträden, och vi hoppas livligt, att våra
kommande kvinnliga ledamöter komma att vara lika
goda kamrater som fröken Sandberg. Å andra sidan
må det ej upptagas som en oartighet mot det täcka
könet, då jag samtidigt uttrycker den förhoppningen,
att vår sektion liksom hela vår förening måtte både
vid sitt 100- och 200-årsjubileum bibehålls? sin
nuvarande manliga majoritet.
Till sist ber jag även få uttrycka den
förhoppningen, att vår sektion för kemi och bergsvetenskap
måtte i framtiden liksom hittills bliva beståndande
och utveckla sig, ävensom att det inom en icke
alltför avlägsen framtid skall bli möjligt att
sammansluta såväl kemisters som bergsmäns alla olika
föreningar i lämplig gemensam organisation. För
närvarande ha nog båda, kanske speciellt bergsmännen,
alltför många sammanslutningar för vårt relativt
lilla land, och en centralorganisation torde därför få
anses vara av behovet påkallad.
66
14 mars 1936
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
