Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
företag gemensam anläggning skapats i Munster, där
det av 15 överhessiska gruvor utvunna materialet
anrikas. Härigenom stiger lerjordshalten från
ursprungligen 5—30 % till 50—62 %.
Genomsnittsvärdet för 9 analyser av dylikt anrikat material är
Al20a ......... 49,0—60,9 %
SiÖ„".......... 0,9— 5,5 %
TiO~ .......... 0,3— 3,3 %
Fe203 ......... 3,1—19,1 %
Glödförl.......25,1—31,7 %
Givetvis äro dessa fyndigheter för den tyska
alu-mininmindustriens behov fullständigt otillräckliga,
enär den genomsnittliga halten av lerjordshydrat
vida understiger den franska, dalmatinska och
ungerska bauxitens. Tyskland är därför hänvisat till
import från utlandet, i senaste tid till stor del från
Ungern.
Storbritannien är för sin aluminiumindustri helt
beroende av importen. Huvudsakligast införes fransk
bauxit, men även i Irland förekomma en del
fyndigheter. Emellertid förfogar Storbritannien inom sina
utomeuropeiska besittningar över rikliga
bauxitföre-komster, främst i Indien, British Guyana samt vid
Guldkusten, vilka senare dock på grund av
transportsvårigheterna f. n. icke exploateras, ehuruväl
mineraltillgången uppskattas till omkring 37 miljoner
tons. Enligt uppgift lär denna bauxit även innehålla
guld och silver, så att återstoden, sedan lerjorden
exempelvis enligt Bayer-förfarandet utvunnits, kan
vidareförarbetas på nämnda ädla metaller.
Fyndigheterna i British Guyana exploateras av ett
dotterbolag till Northern Aluminium Company of America,
vilket utför så gott som hela produktionen till
Nordamerika, resp. Canada.
Även i Rhodesia, Sierra Leone, Uganda, invid
Tanganyikasjön samt i Canada och i Australien lär
bauxit hava påträffats.
I Ryssland har under världskriget ävenledes letats
efter bauxit. Fyndigheter hava påvisats i de
förutvarande guvernementen Perm, Podolien, Nowgorod, i
Ural och i Kaukasus. Av samtliga visade sig de på
nord- och sydranden av det centralryska
urhavsbäc-kenet belägna vara de mest lovande. I norra delen
överväga bauxiterna, under det i söder har
konstaterats förekomsten tillsammans med kol. På några
ställen ligger bauxiten i dagen och har en mäktighet
mellan 2 och 16 m. Särskilt noggrant hava
fyndigheterna i närheten av Tichvinsk blivit undersökta,
lledan år 1926 har ett amerikanskt bolag gjort
inmutningar inom distriktet Soindjiask, men hittills icke
erhållit koncession, enär sovjet tydligen för egen
räkning önskar exploatera fyndigheterna.
Huvudintresset torde dock för närvarande
koncentrera sig kring de bauxitförekomster, vilka under och
efter världskriget bearbetats inom de till den
förutvarande österrikisk-ungerska monarkin hörande
områdena. Uppgifterna härom kunna publiceras med
benäget tillstånd av Geologische Bundesanstalt i Wien.
Inom det nuvarande Österrike finnes blott tvenne
områden, där bauxit förekommit i större mängder.
I)et ena är beläget vid Untersberg i närheten av
Salzburg, där tvenne gruvor bearbetats: en i Grossgmain
och den andra i Grödig. Därstädes hava tvenne
kvaliteter kunnat brytas, av vilka den bästa hade
följande sammansättning:
A1203 .............. 61,77 %
SiO., ............... 0.70 %
Fe2Ö:! .............. 23,33 %
Denna har dock sedan många år tagit slut, varför
gruvdriften legat nere och inmutningen sonats 1933.
Det andra området befinner sig i Unterlaussa i
närheten av järnvägsstationen Weissenbach—St. Gallen
i Steiermark, där tre gruvor bearbetats, vilka sedan
1930 nedlagts på grund av mindre tillfredsställande
kvalitet hos den utvunna bauxiten. Analyser från
dessa fyndigheter, vilka dock hänföra sig till
anrikat material, visa
A120;i .. 59,84 56,77 57,45 %
SiO., ... 8,91 5,41 8,0G %
T i O" ... 3,03 3,03 3,03 %
Fe20, .. 19,40 23,15 21,97 %
Smärre bauxitförekomster hava även fastställts i
Nedre-österrike, nämligen i trakten av Marchgraben
mellan Wöllersdorf och Dreistätten (NW från
Wiener-Neustadt) samt kring Dörfles, W om Wr. Neustadt.
Någon brytning har dock aldrig förekommit där, och
dessa fyndigheter torde såväl kvantitativt som
kvalitativt icke höra till de brytvärda.
I Steiermark förekommer bauxit i omgivningarna
av staden Graz, vid Thal väster om höjden Plabutsch,
samt på andra ställen. De äro av ringa omfattning
och hava utnyttjats för utvinnande av "färgjord".
Någon kemisk analys föreligger icke.
I Kärnten omnämner Canaval i tidskriften
"Ca-rinthia", CVI1I, 1918, en lateritförekomst i
Unter-lobach vid Bleiburg, om vilkens utsträckning och
kvalitet närmare kännedom saknas.
Även Österrike är sålunda hänvisat till importen av
råmaterial för sin egen aluminiumtillverkning.
Under 1935 har införseln ökats med 50 %, och en
motsvarande ökning har ägt rum beträffande exporten av
aluminium och aluminiumprodukter, vilka
huvudsakligast gå till Tyskland och Japan.
Talrika och brytvärda äro bauxitförekomsterna i
de s. k. successionsstaterna, delar av den forna
monarkien. vilka efter kriget tillfallit olika randstater,
av vilka främst må nämnas
Jugoslavien, vilket för översiktens skull lämpligast
kan delas i de från den gamla monarkien avspjälkade
områdena: södra Steiermark, Krain, Kroatien,
Dal-matien, Bosnien och Herzegovina.
Inom södra Steiermark äro tvenne bauxitfyndigheter
kända, den ena söder om Wöllan (nu Velenje) och
den andra vid Prassberg a. d. Sann (Savinja). Inom
Wöllan-området finnas följande inmutningar: St.
Jo-hann am Weinberge, Loschnitzen vid St. Egidi samt
St. Andrå. S om Prassberg finnas flera fyndigheter
mellan Nazareth, Sifernik (Zlabor), Savodice och
Kokar]e, där på sin tid någon bearbetning ägt rum.
Bauxiten har funnit användning för framställning av
smärgel.
Ö om Prassberg genomskäres Prassberger
Dobroll-bergsryggen av floden Sann genom en trång klyfta.
Inom det begränsade området norr om floden finnas
smärre bauxitnästen, vilka utmärka sig genom hög
kvalitet. Fyndstället går under namnet "Slatina".
Dittler & Kühn (Genesis der Sanntaler Bauxite.
Che-mie der Erde, Bd. VII, 1933) lämna följande
analysuppgifter:
68
8 aug. 1936
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
