Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Fig. 9. Stampverk och korderojklädda bord.
och arbetade med en tryckskillnad av 12 tums
vattenpelare. Draget i orterna kunde vara av
orkan-artad hastighet. I Crown mine nedgår genom 7 olika
schakt per minut 1 200 000 kubikfot = 34 000 m3 luft
och suges upp genom 5 andra schakt. Ibland
filtreras luften i gruvan genom stora tygdukar.
Ovannämnda sjukdom föranledde också
bestämmelser om, att arbetsrummens tak och väggar skulle
bespolas med vatten, så att luften bleve nästan
mättad med fuktighet. På grund härav får mycket
vatten nedrinna från dagen, och pumpar för mera än
20 m3/minut förekomma med stora tryckhöjder.
Temperaturen ökas från 15,6° vid jordytan med
omkr. 1° per 100 m, så att bergets temperatur är 37°
vid omkr. 2 250 m djup. Ventilationsluftens temp.
ökas (genom adiabatisk kompression) något
hastigare mot djupet än berggrundens, varigenom stark
ventilation icke sänker rummens temperatur.
En millionanläggning för avkylning av
ventilationsluften hade nyligen blivit färdig i dagen vid
världens djupaste gruva Village Deep mine.1
Vid persontransport användes samma
spelhastighet som vid berguppfordring eller i lodräta schakt
vanligen 15 m/sek. Hastigheten i donlägiga schakt
föreföll något större. Någon svår olyckshändelse
därvid sades icke hava inträffat under de sista åren,
fastän man i Witwatersrandfältet år 1934 hade att
dagligen spela ned och upp i medeltal 13 789 vita
och 187 485 svarta arbetare. (Antalet arbetare ovan
jord var då 11 024 vita och 50 929 svarta.)
Utvinning av guldet. Det uppfordrade berget
tippas på galler. Det som är grövre än 50 mm krossas
till denna grovlek i tuggare och går sedan på breda
blockband, där ofyndigt bortplockas. Från galler
och plockband går berget till kulkvarnar eller
stampverk (fig. 9). Där berget icke var skivigt, användes
malmstycken i stället för stålkulor i kvarnarna. Där
stålkulor användas, hade dessa blott omkr. 12 cm
diam. En gruva hade i en byggnad 600 stampar.
Finkrossningen sker i rörkvarnar. I rännorna från
dem uppdelades godset, så att det grövre, som flöt
fram närmast botten, återfördes till kvarnen. Det
färdigmalda går efter avvattning oftast över bord
klädda med korderoj för uppsamling av korn av
guld och osmium-iridium. Gods, som där stannat,
spolas av varje halvtimme. Huvudmassan av godset
i i sällskap med bolagets direktör fick jag befara gruvan
till dess botten på 2 580 m djup, där 47 :de etagen påbörjats.
Bergets temp. var 39,6° och luftens temperatur förblir
ungefär lika hög, tills något genomslag erhållits.
går till stora sorteringsapparater, där det skiljes i
sand och siam, som pumpas till olika tankar (fig. 10)
omkr. 15 m i diam. och 3—4 m djupa, där lösning av
soda och cyanid tillsättes.
Man har börjat övergå till att mala allt gods till
siam, sedan man fått effektiva apparater för
filtrering av slammet "Butters plant", och även börjat
tillsätta cyanidlösningen i rörkvarnarna. Vid gruvan
East Geduld användes kalciumcyanamid i stället för
KCy eller NaCy.
I allmänhet tvättas slammet och koncentreras
guldlösningen under pumpning efter invecklat
system från den ena tanken till den andra, innan
lösningen införes i hus, där guldet utfälles med
zinkstoft. Fällningen, som uppgavs hålla blott 10 % guld,
avskildes med filtrering till guldslamkakor. Dessa
smältes med tillsats av mönja, kol och vattenfri soda
under 12 till 18 timmar.
Enligt Chamber of Mines statistik för år 1934
hade 31 gruvföretag i Witwatersrandfältet krossat
39 199 000 ton med utvinning av 5 dwts = 8,05 g
guld per ton, dvs. 319 ton guld. Malmuppfordringen
har sedan ökats, men utvinningen per ton minskats,
enär man med det höjda guldpriset börjat bryta
fattigare malm. Brytnings- och utvinningskostnad har
under senare år varit 19 sh. per ton. Guvernementet
tog 1934 i skatter 285 mill. kr. och lika mycket
utdelades till aktieägarna.
Varifrån har guldet kommit? I nästan alla
riktningar från det område, som benämnes Bushveld
Igneous Cotnplex (fig. 11), äro guldmalmförekomster
kända. Området sträcker sig över mellersta och
östra Transvaal med 450 km längd i ö—V och med
känd bredd av 250 km. Norr därom vidtaga
sedimentära bergarter, men möjligen fortsätter det under
dessa in i Rhodesia, där rätt rika guldmalmer brytas
med årlig utvinning av omkr. 94 millioner kr.
Nordost om sagda område känner man
antimon-förande guldmalm, i öster små men rika guldmalmer,
i sydost, Barbertondistriktet, arsenikförande
guldmalm i stora förekomster, men malmen ej
tillräckligt rik för att smältning, såsom vid Boliden, skall
vara lönande, i söder har i Swaziland dels malm
brutits och dels ganska mycket alluvialt guld
framgrävts.
Det kan knappast betvivlas, att guldet kommit
från den magma, som bildat en sjö över
Bushveld-området, att moderluten efter bergartminerals ut-
Fig. 10. Tankar, där soda och cyanid tillsättes.
88
10 okt. 1936
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
