Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2. Febr. 1936 - Notiser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Elektroteknik
dubbel log-log-skala, vilken möjliggör
potensberäkning inom ett mycket
vidsträckt område. En av dessa skalor
är nedåt utsträckt till 1,01 med
hänsyn till ränteberäkningar. De
trigonometriska skalorna medgiva
vin-kelavläsning direkt i såväl radianer
som grader, varvid de sistnämnda
indelats enligt decimalsystem. Vidare
finnes ett flertal s. k. vektorskalor
för kvadratisk addition och
subtraktion av storheter, vilket ju är av
värde vid de flesta beräkningar ifråga
om elektriska effekter, komplexa
im-pedanser etc. Dessa skalor medgiva
även en direkt övergång från sinh
till cosh eller vice versa, ehuru de
hyperboliska funktionerna i och för
sig ej kunna direkt avläsas på denna
sticka.
Den större typen, 20 tum, är
försedd med ej mindre än 20 skalor.
Här äro log-log-skalorna utelämnade
och ersatta av ett flertal
hyperboliska skalor. Dessa äro så
anordnade, att räkningar med komplexa
hyperbelfunktioner, sådana de
förekomma i långlinje- och
filterberäkningar, kunna genomföras med anmärkningsvärd
snabbhet och precision.
Räknestickorna åtföljas av en bruksanvisning, som
med sina 167 sidor är en hel liten lärobok i praktisk
matematik och elektroteknisk funktionslära. Den
synes vara skriven med berömvärd matematisk skärpa
och praktisk överskådlighet. Slutintrycket av en
flyktig granskning av de båda elektrostickorna är, att den
mindre typen synes innebära vissa väsentliga framsteg
ifråga om ett händigt redskap för elektroingenjören
med vidsträcktare arbetsfält, medan den större utgör
ett raffinerat specialverktyg för filter- och
långlinjetek-nikern. Stickorna synas vara utförda med god
precision och levereras i eleganta läderfodral.
F. Dn.
Elektrisk bromsning med kamkontroller. Det har
visat sig, att vid kamkontroller med s. k.
hammarkontakter, som endast göra kontakt utan rullning eller
glidning, kortslutningsbromsen stundom icke fungerat.
Man har försökt avhjälpa denna mycket allvarliga
olägenhet genom att lägga silver på kontakterna, som
sluta bromskretsen, eller göra dem av rent silver för
att på så sätt trygga en god kontakt, så att motorerna,
som vid bromsning gå som seriegeneratorer, skola
kunna taga upp spänning.
Författaren har gjort ingående försök med olika
kam-ställare för att få fram en lämplig typ. Därvid har det
visat sig, att resultatet av brytproven med
hammarkontakter var mycket sämre än på kontakter med rullning.
På den positiva polen avsatte sig de kopparpartiklar,
som avsmältes från minuspolen vid brytning, och dessa
bildade så småningom på den övre, rörliga kontakten
ett skägg, fig. 1 (tredje kontakten från vänster). Var
pluspolen den undre, fasta kontakten, tornade
kopparpartiklarna så småningom upp i brytgapet. I båda
fallen ledde dessa skäggiga utväxter till att ljusbågen
hade svårt att slockna och fräsande ville hålla sig kvar.
Det torde vara utom tvivel, att det är mycket svårt
att med kontakter, som befinna sig i det nyss beskrivna
skicket, få till stånd en tillförlitlig anliggning, det må
sedan röra sig om silver- eller kopparkontakter. En
försvårande omständighet är, att kontakttrycket med
hänsyn till handmanövrering icke får vara alltför högt.
Det förefaller, som om kamkontakter av hammartyp
Fig. 2.
av förutnämnda orsaker icke äro lämpliga i
bromskretsar, där ju spänning icke finnes från början utan måste
först alstras av motorerna. Orsaken till att bromsen
ibland sviker är säkerligen att söka i ovan beskrivna
förhållande.
Kamställare med rullning visa under samma
förhållande vad bryteffekten och styrkan av det
magnetiska blåsfältet beträffar icke det minsta tecken till
skäggbildning (se fig. 2), och Asea har därför särskilt
utbildat denna typ.
Manövreringen av en sådan kamställare utföres (i
motsats till de nämnda hammarkontakterna) sålunda,
att den slutes genom mekanisk påverkan, i föreliggande
fall av en kurvskiva, och öppnas med fjäderkraft. Man
kunde göra den invändningen, att kontakten kan svetsa
fast och att fjädern då icke orkar bryta. Detta
förhindras emellertid av ett i sidled från kamskivan
utskjutande knaster, som slår mot en arm, vilken står i
förbindelse med den rörliga kontakten och bryter loss
den.
Fig. 3 visar en kamkontroller med kamställare av
denna typ. Denna kontroller, varav flera stycken blivit
utförda, är avsedd för serie-parallellkoppling och
bromsning av 2 banmotorer samt har en brytström av 1 000 A
per kontakt.
Förbrukningen av kontaktmaterial visade sig vid
långtidsprov vara ca 7 gånger större för
hammarkontakterna än för sådana med rullning. Brytproven med
Fig. 3.
1 febr. 1936
33
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
