Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4. April 1936 - Föreningsmeddelanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Elektroteknik
dels av "Elektroteknikfonden", vars behållning jämte
ränta pr den 31 december 1935 efter avdrag av ett av
styrelsen till Svenska sekretariatet för
högspänningskonferensen i Paris beviljat anslag av kronor 250: —
uppgick till kronor 5 779: 47,
dels av "Ragnar Holmers minnesfond", vars
behållning jämte ränta per den 31 december 1935 uppgick till
kronor 10 895: 18.
Det ordinarie anslaget av kronor 950: — från
Svenska teknologföreningen har på vanligt sätt använts till
representationskostnader, arvoden för föredrag och
åtgärder för höjande av sammanträdesprogrammens värde.
Av de den 1 januari 1935 tillgängliga
standardiseringsmedlen kronor 815: 25 ha kronor 403: 89 använts dels
för möjliggörande av deltagande i IEC:s
plenarsammanträde i Brüssel under juni månad, dels för att täcka
vissa kostnader för det av föreningens radiokommitté
bedrivna normarbetet. Föreningen har under året genom
Svenska teknologföreningen erhållit kronor 500: — av
de från Sveriges standardiseringskommission för
budgetåret 1935/36 anvisade medlen. Till föreningens
förfogande den 31 december 1935 finnas således av
standardiseringsmedel kronor 911: 36, av vilket belopp
föreningens radiokommitté enligt tidigare beslut disponerar
kronor 245: 215.
Stockholm den 31 december 1935.
Gustaf Löfgren. Håkan Sterky.
Svenska elektroingenjörsföreningen, avdelning av
Svenska teknologföreningen, höll ordinarie sammanträde
på föreningens lokal fredagen den 21 febr. 1936.
Sammanträdet öppnades av föreningens v. ordförande,
överingenjör Yngve Holm, som i ett kortare anförande
hälsade kvällens föredragshållare, professor Fr.
Jacobsen, Trondheim, samt de till kvällens sammanträde
inbjudna medlemmarna av Svenska spårvägsföreningen,
Svenska elektricitetsverksföreningen samt Svenska
teknologföreningens övriga avdelningar hjärtligt välkomna.
Att jämte ordföranden justera dagens protokoll
ut-sågos professor Sten Velander samt dir. Fr. Söderbaum.
I avdelningen inträdde efter anmälan
civilingenjörerna Sven Berlin, Ernst Malmquist, K. E. Carlén och
Assar Åkesson samt invaldes ingenjörerna Folke
Andersson, Gösta Ekwall och Töre Sundeman.
Av årsberättelsen, vilken återfinnes på annat ställe i
detta nummer, uppläste sekreteraren tekn. dr H. Sterky
mom. 9, "Ekonomi", varefter ordföranden uppläste
revisionsberättelsen för räkenskapsåret 1935. Ordföranden
gjorde därpå till föreningen en framställan om full
ansvarsfrihet för styrelsen för det tilländalupna
räkenskapsåret, vilken enhälligt bifölls.
För yttrande och godkännande förelågo dels "Förslag
till normer för gummiisolerade ledningar" dels "Förslag
till normer för kabelmuffar". Kring det förra utspann
sig en livlig diskussion. Civilingenjör Torsten
Lundberg, Stockholms elverk, framställde till de närvarande
medlemmarna av standardiseringskommittén en del
frågor rörande förslaget, dels betr. ledarnas märkning,
utförandet av nolledaren m. m., dels efterlyste han en del
speciella men ofta använda ledare, för vilka inga normer
förefunnos i förslaget.
Sedan civilingenjör S. Norberg och statsinspektör
Malm besvarat ing. Lundbergs frågor avslutades
diskussionen, och förslaget godkändes av föreningen.
"Förslag till normer för kabelmuffar" föranledde
ingen som helst diskussion och godkändes utan
erinran.
Ordet överlämnades därefter till aftonens
föredragshållare, professor Fb. Jacobsen, Trondheim, som
behandlade det aktuella ämnet "Trolleybussen og dens
betyd-ning i konkurranse med sporvei og kraftbusser".
Föredraganden redogjorde för trolleybussens utveck-
ling till ett praktiskt brukbart kommunikationsmedel,
den moderna trolleybussens elektriska och mekaniska
utrustning samt till sist för dess ekonomiska
förutsättningar i jämförelse med andra trafikmedel. Det
medryckande föredraget, som illustrerades av skioptikonbilder,
kommer att införas i Teknisk tidskrift.
Efter det av kraftigt bifall åtföljda föredraget
frambar ordföranden till professor Jacobsen avdelningens
tack och riktade detta tack även till Norsk
ingeniør-forening, genom vars medverkan föredraget kunnat
hållas inför Svenska elektroingenjörsföreningen.
Ordet förklarades därefter fritt och en livlig
diskussion vidtog.
Civilingenjör Julius Körner omnämnde först olika
bromssystem samt framhöll fördelarna av bromsniug
medelst elektrisk regenerering, helst automatiskt
sammankopplad med övriga bromssystem och manövrerad
med bromspedalen på normalt sätt. Ingenjör Körner
upptog därefter frågan om skydd mot otillbörlig
spänning genom överledning samt efterlyste erfarenheterna i
detta avseende.
Talaren ingick vidare på den ekonomiska jämförelsen
mellan trolleybuss, spårvagnar och
explosionsmotordrivna bussar, som av honom tidigare behandlats i olika
sammanhang. Dessa undersökningar bekräftade, att vid
tät trafik är spårvagnen billigast, vid medelstark trafik
trolleybussen och vid gles trafik den råoljedrivna
bussen, alltså överensstämmande med inledarens utsago.
Talaren exemplifierade ytterligare sina uttalanden
genom en del siffror ur en av ing. Widlund vid Göteborgs
spårvägar föregående år verkställd utredning, som
framlagts vid Svenska spårvägsföreningens senaste årsmöte.
Ing. Körner ansåg att trolleybussen har stora
utsikter att slå igenom som ersättare bl. a. för
spårvägsdriften i mindre städer; svårigheterna att få till stånd
dylika omläggningar bero väsentligen på oavskrivna
spåranläggningar, vilka skulle komma att belasta
kostnadskontot för de nya företagen.
Professor Jacobsen meddelade, att isolationen
vanligen utföres 2—3-dubbel. Speciella skyddsmetoder
användas även.
Civilingenjör Sven Norberg riktade till professor
Jacobsen en fråga, huruvida de dämpspolar, som professor
J. under föredraget visat installerade omedelbart efter
strömavtagarna å trolleybussarna verkligen skyddade
mot radiostörningar.
Direktör Liljeblad ansåg det ej vara rätt att vid en
eventuell omläggning från spårväg till trolleybuss
belasta den senare med avskrivningar från gamla
anläggningar.
Professor Jacobsen framhöll vikten av att
radiostörningar undvikas. Glidsko å kontaktanordningen är
fördenskull bättre än trissa. Det är även ändamålsenligt
att placera kondensatorer mellan kontakttrådarna på visst
avstånd ex. 2 st. 0,5 uF på 400 m avstånd.
Erfarenheten från utlandet har visat att en trolleybuss ej
verkar störande för radiomottagning.
överdirektör Borgquist uttalade sin förvåning över
att en stor del av Stockholms förstadstrafik sker medelst
bensin- eller råoljemotordrivna bussar. Hur går det om
bensinbrist inträder? När spårvägar finnas bliva
gatorna snabbare förstörda och underhållskostnaderna gå i
höjden. Tages överhuvudtaget hänsyn härtill när
kostnadskalkylerna uppgöras? Talaren ansåg f. ö. att
spårvagnarna taga för stort utrymme i gatutrafiken samt
uttalade den förhoppningen, att Asea skulle taga upp
tillverkningen av trolleybussar.
Efter ytterligare inlägg av hrr Liljeblad, Jacobsen,
Norberg, Borgquist, Körner och Åkerman förklarades det
av ca 50 medlemmar besökta sammanträdet avslutat.
Klockan hade då hunnit bliva 22,10 och man
samlades till en gemensam supé, vilken intogs under
sedvanliga former.
Under det följande nachspielet visades en film över
4 april 1936
67
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
