Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5. Maj 1936 - Den svenska elektroindustrien under 1935, av H. Nyström - Insänt - Notiser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Elektroteknik
elektricitetens rationella användning har nnder året
med stor framgång fortsatts. Förutom utgivandet,
av tidskrifterna Era och Joel har försålts i och
för distribution ca ’/a ’"i"- broschyrer och andra
trycksaker. Fera har dessutom verksamt bidragit
till anordnandet av de elektrotekniska avdelningarna
vid utställningar. Speciellt vid lantbruksmötet i Ax
vall gjorde Fera en uppmärksammad insats.
INSÄNT
Belysning av trafikleder.
Herr Redaktör.
I det synnerligen intressanta föredrag rörande
belysning av trafikleder, som ingenjör Ivar Folcker höll vid
Svenska elektroingenjörsföreningens sammanträde den
(i mars, och som återgivits i Teknisk tidskrifts senaste
häfte för elektroteknik, uttalar föredragshållaren på tal
om vägbelysning bl. a., att det av undertecknad för
någon tid sedan (i Teknisk tidskrift) framförda
förslaget om fasadbelysning av bilar icke torde "utgöra
någon lösning av problemet, då ju det primära är att
ordna så, att bilisten klart ser alla trafikhinder och kan
inrätta sin körning därefter".
Jag vill härtill anmärka, att mitt förslag om
fasadbelysning av bilar självfallet aldrig framställts med
anspråk på att utgöra någon lösning av problemet att
belysa vägarna. Jag framhöll däremot i min uppsats, att den
enda effektiva anordning, som skulle onödiggöra
bilarnas självbelysning, vore "en sä riklig upplysning av alla
viktigare trafikleder medels fasta, ej bländande ljus, att
såväl fordon som övriga trafikanter under alla
förhållanden bliva fullt synliga även på långt avstånd och
fordonens strålkastare därigenom bliva överflödiga". Att
detta ur teknisk och estetisk synpunkt är idealet, därom
äro ingenjör Folcker och jag fullkomligt ense. Däremot
kunna meningarna vara delade, då det gäller frågan
om de ekonomiska förutsättningarna för detta ideals
uppnående, vilka i första hand bero på var gränsen skall
dragas vid bestämningen av de vägar, som ur
trafiksäkerhetssynpunkt äro att anse såsom "viktigare
trafikleder". Enligt ingenjör Folcker behöva i beräkningen
endast medtagas de vägar, som ha större trafikmängd
än 1 000 fordon/dygn, dvs. en relativt liten del — ehuru
självfallet den viktigaste — av vårt lands bilvägar.
Jag vill på det livligaste instämma i ingenjör Folckers
förhoppningar på införandet av en fullt effektiv
stationär belysning av våra viktigaste trafikleder enligt det
av honom skisserade programmet. Men redan ett
realiserande av detta program torde taga en ganska
avsevärd tid i anspråk, och alltjämt kvarstå de påtalade
allvarliga riskmomenten vid den ingalunda obetydliga
trafiken i mörker på det synnerligen omfattande
vägnät, där den stationära belysningen fortfarande kommer
att förbli otillräcklig. I avvaktan på det av ingenjör
Folcker antydda programmets genomförande — och
även därefter på alla de trafikleder, som falla utanför
detta program, — komma de kollisionsrisker, som nu äro
förbundna med trafiken under dygnets mörka timmar,
att ökas med det växande bilbeståndet. Med hänsyn till
vad dessa risker innebära synes det angeläget att icke
försumma några rimliga praktiska åtgärder för deras
minskande. Att en komplettering av bilarnas
belysningsanordningar med lyktor för egen fasadbelysning,
på sätt som föreslagits i ovannämnda uppsats,
inne-bure en åtgärd av sådan karaktär, har på sistone från
många håll vitsordats.
Det förefaller mig, att en sådan anordning även
skulle vara synnerligen tillfredsställande ur de estetiska
2 MAJ lf>,%
synpunkter, som ingenjör Folcker så riktigt
understrukit i samband med frågan om trafikledernas
belysning. Ingenjör Folcker framhåller också, att
gatubelysningens ljusekonomi skulle avsevärt kunna förbättras,
om husfasaderna hölles i relativt ljusa färger samt ett
gatubeläggningsmaterial med goda ljusreflekterande
egenskaper komme till användning. Såsom jag framhöll
i min uppsats, gäller denna synpunkt även i hög grad
bilarna själva och ljusekonomien vid deras
fasadbelysning.
Det initiativ, som tagits genom ingenjör Folckers
föredrag, synes mig vara värt ali möjlig uppmuntran,
och det är att hälsa med största tillfredsställelse, att
frågan kommer att föras vidare av en särskild kommitté
inom Svenska teknologföreningen. Må det tillåtas mig
att i trafiksäkerhetens namn uttrycka en förhoppning,
att denna kommitté även kommer att taga frågan om
bilarnas fasadbelysning under välvillig prövning.
Gösta Richert.
P. S.
Ingenjör Edy Velander påminde mig för någon tid
sedan i detta samband om den gamla historien om
cyklisten, som i mörkret mötte två lysande lyktor.
Vägen var smal, och i tanke att det var två cyklar, han
hade emot sig, höll han stadigt mitt emellan. ..
D. S.
NOTISER
Kaskadkoppling av spänningstransformatorer. Det är
allmänt bekant, hurusom kostnaden för små
transformatorer växer mycket hastigt vid höga spänningar. Om
de linjära dimensionerna av genomföringar och annan
isolation öka proportionellt med spänningen,
kommer materialåtgången att öka i stort sett med tredje
potensen av denna; i själva verket blir emellertid
ökningen än kraftigare, enär krypavstånden öka
hastigare än spänningen.
Dessa svårigheter hava lett in på samma tankegång
som ligger till grund för utbildandet av modern
linje-isolation, därvid stödisolatorer utbytts mot seriekopplade
Fig. 1 Fig. 2.
hängisolatorer. En enkel tillämpning av principen visas
i fig. 1, där spänningen fördelas på tre seriekopplade
transformatorer, av vilka endast den närmast jord
belägna är utförd med sekundärlindning. Emellertid blir
spänningsfördelningen vid en sådan anordning beroende
av de olika transformatorernas magnetiska
karakteris-tika och följaktligen underkastad vissa avvikelser, som
ej kunna helt undgås. Fig. 2 visar en kompletterad
anordning, som eliminerar denna olägenhet.
Transformatorerna äro här försedda med motkopplade sekundära
utjämningslindningar, genom vilka flyta
magnetiserings-strömmar, som fullständigt utbalansera spänningarna.
85
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>