Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7. Juli 1936 - Den elektriska ångpannan av idag, av Nils Hallman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Elektroteknik
Fig. 3 visar i stort sett den
procentuella motståndsförändringen hos vatten
vid olika temperatur, av vilken framgår,
att exempelvis vatten vid 190°C endast
har 15 % av motståndet vid 18°.
Om man således vid dimensionering
av en panna och spciellt av
elektroderna måste taga hänsyn till egenskaperna
hos matarvattnet, är detta fallet i ännu
högre grad när det gäller att bestämma
vid vilken vattenkoncentration pannan
skall arbeta. Genom förångningen i
pannan stiger salthalten, varför man får ett
betydligt lägre elektriskt motstånd hos
pannvattnet än vad som hålles i
matarvattnet.
Genom utblåsning av pannvattnet kan
man hålla saltkoncentrationen i pannan
konstant och ju lägre motstånd man kan
hålla, i pannan av konstruktiva skäl,
desto mindre utblåsning erfordras det.
Man kan emellertid icke gå hur långt som helst
härvidlag; blir nämligen motståndet för lågt uppstår
genomslag i vattnet, vilket förorsakar
ljusbågsbildning och härav följande skadliga verkningar.
För att hålla pannvattnets motstånd vid visst
bestämt ohmtal utrustas numera de elektriska
ångpannorna med automatiska koncentrationsregulatorer.
Dessa synpunkter gälla samtliga elektrodsystem
vare sig största spänningsfallet ligger vid elektroden,
är jämnt fördelat över hela strömbanan eller ligger
förskjutet till något annat ställe inom systemet.
1 avseende på verkningsgraden behöver man dock
numera icke i så hög grad räkna med kvantiteten
utblåst vatten, då man genom enkla
värmeåtervinnings-anordningar kan tillgodogöra sig praktiskt taget ali
den värme, som utblåsningsvattnet innehåller.
Fig. 5. Angpanneanläggningen i Ensoverket.
Fig. 6. Kontrollrum för Ensoverkets pannanläggning.
Användningsexempel.
På vilket sätt en elektrisk ångpanneanläggning
kan bidraga till att utfylla ett kraftverks belastning
framgår av fig. 4, som visar förhållandena vid Imatra
kraftverk i Finland för ett par år sedan.
Kraftverkets installerade effekt var då 72 000 kW och dess
normala belastning hade som högsta topp ca 52 000
kW med variabla värden under natten och
måltidstimmarna ned till ca 35 000 kW.
Efter installerandet av en elektrisk
ångpanneanläggning om 34 000 kW vid Enso-Gutzeits
cellulosafabriker, vilka ligga i omedelbar närhet av
kraftverket, kunde Imatraverkets belastning utfyllas till nära
nog full kapacitet dygnet runt och genom den snabba
regleringen av den elektriska ångpanneanläggningen
kunde effektvariationer, som uppstodo under
måltidstimmarna, även utnyttjas.
Denna anläggning, som i
dagarna utökats med
ytterligare en trefas
ångpanna om 20 000 kW, så
att den får en
sammanlagd effekt av 54 000 kW,
är Europas största
elektriska ångpanneanläggning
och den har sedan
igång-sättningsdagen tillvaratagit
ca 600 mill. kWh.
Denna anläggning är
konstruerad och levererad av en
svensk firma och det kan
vara av intresse att i detta
sammanhang nämna, att
det i Finland i samband
med utbyggandet av det
snart färdiga kraftverket
Rouhiala och utvidgning
av Imatra kraftverk för
närvarande installeras
elektriska ångpannor av
denna typ för ett
sammanlagt effektbelopp av
över 100 000 kW.
I vårt land har man
under de senaste åren kom-
4 juli 1936
119
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
